Om hembygdsgården Guddehjelm


Hembygdsgården i Guddehjelm är en gammal bondgård. Till skillnad från andra gårdar i bygden har den inte moderniserats utan byggnader och inredning är i stort sett lika som då de byggdes i början av 1800-talet.

Underhållet har tidvis varit eftersatt. Med åren har sättningar uppstått så att byggnaderna nu inte har mycket kvar av den ståtlighet de från början haft, ekonomibyggnaderna var i vart fall ovanligt rymliga för en fjärdingsgård på den tiden. Men det har sin förklaring. Vid närmare granskning ser man lätt att virket i byggnaderna varit använt i tidigare byggnad. Gårdarna i Guddehjelm var fordom en enda gård, och en betydande sådan. En herrgård i kronans ägo som disponerades av ämbetsmän. I början av 1600-talet nämns t.ex. ”Landsskrivaren” Henrik Rasmusson som innehavare.

Om gårdens hävd vittnar bl.a. att inägorna varit ingärdade med en dubbel stenmur. I början av 1700-talet friköptes gården och kom i enskild ägo, 1704 av Regementsskrivare Hofdal, 1709 antecknas Regementsskrivaren Petter Palmborg som ägare. 1730 står Cornetten Memsen tillsammans med svågern Woltser som ägare. 1756 köptes den av slaktaren Johan Christian Eichler från Göteborg. 1792 köptes gården av Bonden Torkel Näresson från Graneby i Hålta socken. Denne delade gården till sina fyra barn. Sonen Lars blev ägare till ”våran gård” och uppförde nuvarande byggnader.

Som byggnadsmaterial användes i stor utsträckning brukbart virke från gårdens förutvarande hus och då var det ganska naturligt att de nya husen fick samma bredd och höjdmått och takvinklar som de gamla hade haft, virket passade ju bäst då. Att använda gammalt virke var mycket vanligt, och nödvändigt eftersom bygden var skogfattig, och transportvägarna från skogsbyggderna långa och besvärliga. Dessutom var det ont om pengar. Gården har sedan gått i arv i Lars Torkelssons släkt tills år 1950 då siste ägaren Tilda Antonsdotter gick ur tiden utan arvsberättigad släkt. Hon hade dock i testamente förordnat att gården och övrig kvarlåtenskap skulle tillfalla Ytterby Församling.

Byggnaderna disponeras av Hembygdsföreningen som museum och samlingsplats. Manbyggnaden är en typisk bondstuga av 1700-talstyp s.k.  ”enkel byggning”. Storstugan, eller vardagsrummet, var det enda ordentligt ombonade rummet med eldstad, där bodde hela familjen inkl. barn, åldringar och tjänstefolk vintertid, under den varmaste årstiden hade man sovplatser i andra rum och på vinden.

”Framkammaren” användes huvudsakligen som förrådsrum, den hade inte eldstad men kunde givetvis vid behov begagnas som festsal under den varma årstiden. Framkammarns fönster, försedda med järngaller som skydd mot inbrott, har gammalt glas som härrör från den gamla herrgårdsbyggnaden. Samma slags glas finns även i vindskammarfönstret, vindskammarn har också gammal panel från det huset.

Köket och förstugkammaren har moderniserats i början av 1900-talet, köket försågs då med järnspis och vindstrappan kläddes in med pärlspåntpanel. Förstugkammarn försågs med eldstad; väggarna putsades och tapetserades, taket pappspändes och målades. Huset inrymmer nu hembygdsföreningens samlingar av möbler, husgeråd och hemslöjdsattiralj, skomakar-skräddare spånads och linberedningsredskap. Dessutom finns en del skolmöbler från den på 1950-talet nedlagda Hvena skola.

I den mindre, med manbyggnaden sammanbyggda, ladugården som förut varit hönshus, vedbod, fårhus m.m. förvaras nu snickarverktyg gårds- och åkerredskap. I den stora ladugården förvaras en del körredskap bl.a. tvenne likvagnar, kärror slädar o.d. Den lilla boden, söder om manbyggnaden, som nu är vedbod är en gammal vattenkvarn som förr, tillsammans med de tre övriga gårdarnas kvarnar, stått vid kvarnbäcken i skogen ca 800m nv om gården.

Smedjan, som ligger norr om övriga byggnader, torde vara uppförd någon gång i mitten av 1800-talet, närmare datering saknas.

Så ligger nu den gamla gården som ett minne från forna tider, från hantverkets och självhushållningens period. Hembygdsföreningen söker att bevara och hålla den i sådant skick, att nutidens människor och kommande släkten ska kunna göra sej en föreställning om levnadsvillkoren för den tidens innebyggare.          

 

Hembygdsgården Guddehjelm

Editerad av: Fredrik Oleander (2019-02-06 15:09:02)