I nästan 20 år har hembygdsföreningens sånggrupp i slutet av oktober ordnat en gudstjänst i kyrkan och därefter en samkväm i Församlingshemmet, där det serverats Äggakaka! Tala om tradition! I år var Stefan Dahlström präst och dagens tema var Frälsningen. Ett av de viktigaste budskapen. Sånggruppen sjöng vid tre tillfällen. De två första sångerna var Ja, vilken härlig dag samt Vittsjö-valsen. Den senare har Arne ¨Grus¨ Persson skrivit texten till och han sjöng solo ett par verser. Stefan höll idag sin predikan från predikstolen, men strax innan tågade barnen under församlingssång ut med ett litet kors för att ha söndagsskola uppe i den lilla salen. Efter predikan framförde gruppen Till det härliga land samt Jag har en boning. Som postludium sjöng Sånggruppen Låt oss alla en gång mötas samt Jag behöver ej förstå. Stefan tackade för gruppens medverkan och hälsade de som föranmält sig välkomna till Församlingshemmet, men dessförinnan sjöng alla tillsammans psalmen 950, Lasse Berghagens fina psalm När sorgen känns tung i mitt sinne.
I Församlinghemmet var det dukat i hösten alla färger. Sånggruppen hälsade alla välkomna till en eftermiddag, där det skulle bjudas på äggakakor, som bakats av Sånggruppens medlemmar, men också på ett föredrag av Claes Ruderstam. Efter måltidssången Glädjens Herre, dröjde det inte länge förrän de nästan 60 deltagarnas tallrikar var fyllda med Skånsk Äggakaka samt rivna morötter och lingonsylt. Det var härlig samvaro och för några var det en riktig återvändarträff också, så det fanns mycket att ventilera.
Mätta och belåtna var det dags för Claes att ösa ur sin kunskapskälla samtidigt som man kunde njuta av en kopp kaffe och kaka. Den här gången var det om olika människoöden. Mycket av materialet kom från Bertil Persson, en barndomskamrat och vän till Claes, och som avlidit i år. Bertils farfars far Per Magnusson bodde i Björkefalla och var den andre i Vittsjö som uppnått en ålder av 100 år.
Fattigdomen var stor i Sverige under 1800-talet. Speciellt svårt efter 1867-68 då skördarna blev väldigt dåliga p gr av torka men också på dåligt skördeväder. Många emigrerade därför till Amerika, där man hoppades att få det bättre och kanske kunna åka hem med lite pengar på fickan. Claes berättade just om en man som åkte till Amerika, men som återvände först efter 22 år och där t o m två av sönerna emigrerade. Så kvar fanns hustrun hemma i Sverige och hon måste ha haft det tufft. Claes iklädd en gammal hatt berättade med inlevelse och på dialekt om mannens tankar om sitt liv och om att han lånat 100 Riksdaler, så nu var det dags att ge sig iväg.
Detta framförande var verkligen uppskattat och en stor applåd tilldelades Claes för ett mycket intressant föredrag och han fick också som tack en blomma. Ett speciellt tack framfördes också till Boel och döttrarna för att de håller i Sånggruppen och för deras härliga musik men också till Arne ¨Grus¨ Persson för den nya Vittsjösången, som säkert kommer att sjungas vid flera tillfällen. Tack också till alla som kommit denna dag och nu hoppas vi att traditionen kan fortsätta även nästa år och fira 20-årsjubileum.