Historisk vandring genom Gottsunda och Vårdsätra


Från Uppsala till Alsike gick en häradsväg där sträckan från Vårdsätra kvarn (f.d Lilla Gottsunda) till Sjötorpet (även kallad Vaktstugan i Vårdsätra Naturpark) fortfarande finns kvar. Stora delar används idag som väg medan en kortare sträcka blivit gångstig.

Längs häradsvägen finns flera intressanta områden inom vår hembygdsförenings revir. Längst norrut ligger Gottsunda gård som omtalades redan 1304. Gottsunda är en av tre gamla byar längs Hågaån: Håga, Norby och Gottsunda. Gottsunda gård är en av gårdarna längs nedre delen av Hågaån, de övriga är Vårdsätra gård och Vårdsätra kvarn. Gottsunda gård ägs idag av kommunen. Området beboddes dock ännu tidigare och i dagens Södra Gottsunda finns flera gravfält från bronsåldern markerade.

På vägen mot Vårdsätra ligger på höger hand Vårdsätra kvarn, eller Lilla Gottsunda som det hette tidigare.
Här har bl.a. funnits tegelbruk. Kvarnen, byggd 1646,  samt delar av kvarndammarna finns kvar. Idag ägs gården av Gustavianska stiftelsen. Under 1800-och början av 1900-talet bodde det sommargäster på Lilla Gottsunda, bl.a fotografen Henri Osti.

Image
Vårdsätra kvarn Fotograf: M. Lind
 

Idag heter en del av häradsvägen Lövängsvägen, och där den börjar, om man kommer norrifrån, ligger på vänster sida Dragontorpet, som sedan början av 1900-talet varit sommarställe i en familjs ägo, men där ursprungstorpet och ladugården finns kvar som byggnader.

Snett mittemot Dragonorpet står vår runsten daterad till 1000-talet. Den står på ursprunglig plats med texten ”Torgisl och Gisl läto resa stenen efter Sven, sin fader.

Från runstenen kan man se rakt över Hågaån mot Tempelbacken där Lurbo tempel låg till en bit in på 1900-talet. Bibliotekarierna Peter Ejervall och Xtina Wotz har gjort en utmärkt genomgång av Lurbo tempels bakgrund och historia, och sammanställt en bok om detta. Lurbo tempel, som tillhör Övernäs, var ett välkänt utflyktsmål för Uppsalabor under 1800-talet, och med den fina utsikten över Vårdsätraviken borde vara det även idag!

Linnes Gottsundavandring passerade trakten kring runstenen. Området är troligen det som Linné kallade "Floras Eden", eftersom det var så vackert och örtrikt. I samband med Linnéjubileet 2007 har tanken väckts att det vore fantastiskt att få återställa det som ett område för vilda örter igen! Översvämningen av Hågaån på våren ger ju speciella växtbetingelser.Det skulle kunna bli ett attraktivt och intressant besöksområde eftersom det är så lättillgängligt.  Tidigare har det funnits ”badtunna” vid badplatsen i Hågaån och det har gått att ta sig med båt upp till kvarnen, men numera har inloppet växt igen viket även gjort att badplatsen i viken övergavs.

Fortsätter man söderut, går vägen till Vårdsätravik och Hågaåns utlopp, ner till höger. I detta område fanns på 20-30-talet ”sommarstugor” dvs tält med trägolv som Uppsalabor bodde i under sommarmånaderna. Vissa stensättningar i området kan nog vara av äldre datum. Fortsätter man söderut på Lövängsvägen kommer man strax till en stig på vänster hand, en stig som man kan följa genom kuperat landskap där man kan fortsätta över Vårdsätravägen till Vårdsätra skog.

Vid krönet av stora backen har man en fin utsikt över Vårdsätraviken. Åkrarna breder ut sig  vid backens slut, och på höger sida ligger den gamla smedjan tillhörande Vårdsätra gård. Smedjan, som tidigare varit en bastu vid sjön, flyttades 1867 och blev smedja, och var i bruk till 1950-talet. Nu används den som förråd.

Image
Image
Smedjan Vårdsätra gård
Image
Vårdsätra gård 2014. Ekonomibyggnaden t.h. är numera riven.
Foto: Britta Mård

Vid Vårdsätra gård finns troligen järnåldersgravar från yngre stenåldern enligt landsantikvarie Nils Sundqvist i artikel i UNT 1941. Första skriftliga markaffären gällande Vårdsätra är från 1317. Husen kring Vårdsätra gård är idag bostadshus, t.ex gamla mejeriet. Boden på gårdsplanen, byggd över en äldre källare, var med i beskrivning 1855, troligen byggd av begagnat timmer från gårdens kringbyggnad. På höjden till vänster om vägen, mitt emot gården, ligger ett timrat sädesmagasin. På kullen bredvid magasinet fanns tidigare en rustkammare för dragonen, som flyttades när det blev tomtavstyckning. Senare, 1957, deponerades den hos Bondkyrko hembygdsförening och idag finns den vid Stabbygården. Den gamla ladugården brann 1933, och ny byggdes  på samma plats men längre från vägen (denna ladugård är nu riven för nybyggnation 2015). 1957 byggdes arbetarbostad på Tistronvägen 4 och 1963 ny arrendatorbostad nära huvudbyggnaden.

 
Image
Magasinet Vårdsätra gård

Häradsvägen slingrar sig vidare , och sträckningen är densamma som på de allra första kartorna över Vårdsätra från 1600-talet. Om man gör en avstickare till hörnet av Vårdsätravägen/Gullvivevägen 4 kan man se den nyligen restaurerade sanskritinskriften på det s.k. Förlovningsberget. Om du sedan går längs Vårdsätra strandpromenad passerar du naturreservatet Vårdsätra naturpark och i nordöstra änden av reservatet (längs Vårdsätravägen) ligger Sjötorpet som är ett av torpen som tillhört Vårdsätra gård.

Området norr om Lurbo bro är skyddat numera. Där finns en fornborg, ev fångstgropar och funderingar finns om Tempelbacken kan ha varit utkikspunkten mot Ekoln för detta område. Området söder om Lubo bro är inte skyddat, trots att Hågaåns dalgång är av riksintresse, och där borde väl även den sista kilometern av ån ingå.  Området har varit bebott under lång tid. Nackpartiet av en skafthålsyxa  av sten har hittats vid Hågaåns mynning och finns nu på Gustavianum, men precis som idag så undvek man säkert tidigare att rapportera fynd, eftersom det kan sätta stopp för nybyggnation eller utbyggnad. Häradsvägen och ån har båda tidigare varit transportleder och viktiga för områdets karaktär och framväxt. Såväl Hågaån med omgivningar som häradsvägen med omgivningar visar ju fortfarande ett äldre kulturlandskap, som annars inte finns kvar i så stor omfattning idag. Från hembygdsföreningens sida har vi försökt skydda häradsvägen, men det går inte eftersom den är öppen för trafik, och då kan den enligt länsstyrelsen inte bli kulturskyddad. Men känslan av att vandra längs häradsvägen finns fortfarande kvar, kanske även för kommande generationer?

Text: Kerstin Forss
Foto där inget annat anges: M. Lind och M. Ingelman

Vill du veta mer om Vårdsätra? Läs då Margareta Bergmarks fina dokument från 1987 HÄR. Ett kort tillägg har gjorts på slutet som beskriver en del av vad som hänt i området sedan dess.

Läs även Per-Eric Lannhagens berättelse om ett av husen på Lövängsvägen Hos Nilssons i Paradiset samt dokumentet Gottsunda gård som bygger på berättelser från Sven Lindberg och Hasse Lundgren.

 

 

 

Förening:

Wardsaetra och Gutasunds Hembygdsförening

Förening:

Wardsaetra och Gutasunds Hembygdsförening

Skapad av: Margareta Ingelman (2018-09-21 11:10:23) Kontakta föreningen
Ändrad av: Margareta Ingelman (2020-11-20 08:52:18) Kontakta föreningen