Klippingsbo och Medlen


2014 var det byavandring i Klippingsbo. Det skrevs en berättelse i, I Dackebygd, om alla fastigheterna i byn.  Men torpen mot Sävsjötrakten skulle tas upp. Våren 2015 startades en studiecirkel, för att lära känna de olika torpen och de människor som levt och verkat här. En mycket spännande resa började.

Deltagare: Yngve Svensson och Benno Olsson från Klippingsbo med god kännedom om byn och just det området, som vi var intresserade av. Alva Carlsson, som kan släktforskningens möjligheter och Åke Gustafsson som är en bra fotograf, Christer Martinsson som är väl hemmastadd med både kartor och datorer och Siv Johansson, som tecknar ner vad som hänt under våra träffar både i arkivets lokaler och på fältet i skog och mark.

Yngve visade vid första träffen en karta med ett 30-tal torp och andra intressanta platser inritade. Jimmie Rudenborg besökte oss vid samma tillfälle. Han är född i ett av torpen och dessutom var hans mor en god berättare.  Jimmy har ett gott minne, så han kunde återge mycket som var intressant att lyssna till. Vid ett annat tillfälle berättade lantmätare Rolf Jansson allmänt om torpbebyggelse och framförallt vad man kan läsa ut av det kartmaterial, som finns utlagt på Lantmäteriets hemsida. Bröderna Bernt och Ingvar Mellmark båda uppväxta i Medlen deltog vid några tillfällen. Bernt är precis som Alva släktforskare. Ingvar och hustrun Ingrid äger numera Ingvars föräldragård i Medlen och de har rensat upp och röjt vid några torpargrunder, som de funnit ute i skog och mark.

Klippingsbo är den till ytan största byn i Vissefjärda socken och en av de större byarna i kommunen. Byn har långa anor och finns omnämnd i skriftliga källor för första gången år 1498, då som Klaeppingsbode. Byn ligger norr om den utdikade sjön Fäneln i ett mycket kuperat och skogsrikt landskap med stort lövträdsinslag.

Enligt 1650-talets kartläggning bestod byn då av två kronohemman. Det finns uppgift om att gårdarna varit frälsegårdar under Värnanäs.  Gårdarna friköptes troligen i början av 1700-talet och gårdarna kom därefter genom hemmansklyvningar att uppdelas i flera mindre enheter. Vid enskiftet på 1820-talet fanns tolv gårdar i byn och två båtsmanstorp.

Under sent 1800-tal fanns ett 30-tal torp på byns utmarker, framförallt på Östra-gårdens ägor som sträcker sig mot grannbyn Sävsjö by i Karlslunda socken. Torpen låg övervägande på ofri grund och torparna var ålagda att dagsverka vid gårdarna i byn för sin försörjning och bostad.

Enligt husförhörslängden för 1880 bor det 325 personer i Klippingsbo och 122 i Medlen. Bara i östra Klippingsbo är det av dessa ca 150 personer, som står som torpare, backstugusittare, arbetare eller inhyses. Ibland ser man noteringen, helt utfattig. Barnkullarna var många gånger stora, i Klippingsbo fanns runt förra sekelskiftet 14 familjer med mellan 6 och 12 barn, och många var de unga flickorna som sökte sig till ”stan” som kom hem med ett oönskat barn, som mor- och farföräldrar fick ta hand om.

Båtsmanstorpen är av äldre datum och beboddes av båtsmän till mitten av 1870-talet då organisationen med indelta soldater började avvecklas. I Klippingsbo var båtsmansnamnen Klipp och Klipping och för Medlens del var det Hultman. Avskedade båtsmän från andra byar och även andra socknar sökte sig också hit, då deras torp övertogs av en yngre raskare båtsman.

Där torpare en gång började bryta mark var det nästan bara sten, allt ifrån vanliga stenbumlingar till jättestora klippblock. De mindre stenarna lades upp i rösen. Man kan ana små odlingsbara jordplättar här och där.  Vad livnärde man sig på? De som levde under knappa omständigheter och var förvisade till de sämsta odlingslotterna i byn är värda att minnas. Säkert har någon av Er läsare någon tidig släkting här.

Det var andra hälften av 1800-talet, när befolkningstillväxten tilltog, som torpen blev det enda sättet att finna sin försörjning, såvida man inte hade pengar nog att söka sig från bygden t ex till landet i väster.

Från Vissefjärda församling utvandrade under åren 1858 till 1930 drygt 2000 personer varav 1664 till Nordamerika, 320 till Danmark och 52 till Tyskland. En del (668) återvände till hembygden, 353 kom tillbaka från USA, 282 från Danmark och 33 från Tyskland. Från Klippingsbo försvann 109 personer och 20 från Medlen

20/5 1858 utvandrar torparen Peter Johan Petersson (30 år) med hustru Beata Håkansdotter (44 år) och två barn från Fåglasjö till Nord Amerika. Troligen de första från Vissefjärda församling.

27/4 1870 flyttade båtsmannen Olaus Nilsson Gullberg (34 år) med hustru och två barn (2 och 4 år) som de första från Klippingsbo.

 

 

Förening:

Vissefjärda Hembygdsförening

Ändrad av: Vissefjärda Hembygdsförening (2020-04-25 10:00:25) Kontakta föreningen
Skapad av: Vissefjärda Hembygdsförening (2018-11-21 18:22:39) Kontakta föreningen