Fornborg från folkvandringstid c:a 400-500 e.Kr. belägen på krönet av Hälleberga Backe. Fornborgarna var byggdes avskilt från bybebyggelsen och användes i händelse av ofärd. Borgen var ingen permanent vistelseplats enbart så länge som en hotbild förelåg mot byborna. Vistelsen blev därför oftast kortvarig. Fornborgarna var högt belägna och man använde de naturliga höjdskillnaderna som en del av försvarsmurarna. Dessa kompletterades med stenmurar och träpallisader. Vatten var en förutsättning vid valet av plats. I Skåne finns med säkerhet bara två fornborgar av denna typ bekräftade, varav den andra är belägen på Stenshuvud. För fornborgen på Hälleberga Backe löstes vattenförsörjningen genom att man hade en sänka uppe på toppen där regnvatten samlades upp.

Under sin Skånska resa 1747 besökte Linné Hälleberga Backe. Fornborgen och en del av floran bl.a. gulplister finns dokumenterat.