Kruthuset Dalkarlsberg

Kruthuset i Dalkarlsberg

– Kruthuset från 1814 är en av få bevarade byggnader från gruvbvrytningens tid, huset speglar en viktig aspekt på bergsbruket – sprängtekniken.. Det finns inte många kruthus kvar i vårt land, säger länsstyrelsens antikvarie Raoul Hjärtström.

Dalkarlsberg, i norra Kilsbergen utanför Nora, är ett av de allra äldsta gruvfälten i Sverige. Kung Magnus Eriksson gav privilegier till bergsbruket i Dalkarlsberg eller, som det står i gamla handlingar, Västra Berget redan på 1300-talet.

Malmen från Dalkarlsberg var efterfrågad på grund av sin höga järnhalt. Och ända fram till mitten av 1800-talet producerades här mest malm bland alla gruvor i Nora bergslag. Gruvdriften i Dalkarlsberg lades ner 1948.

Under mitten av 1700-talet började man att spränga med krut för malmbrytningen i Dalkarlsberg. 1814 lät man bygga ett hus med 1,25 meter tjocka stenväggar och med spånklätt tak. Tanken med konstruktionen var att om krutet exploderade så skulle väggarna stå emot, medan kraften i stället lyfter taket.

1865 började Alfred Nobels uppfinning, nitroglycerin och därefter dynamit och ammoniakkrut. Kruthuset blev därför överflödigt och har genom åren i stället använts som bod för spannmål och ved. I dag disponeras huset av Vikers hembygdsförening.