Havet, miljön och fisken

Tema för Vikarvets sommarting 2019

Samma dag som Lysekil firade musselfest och musselloppet gick av stapeln ägde sommartinget rum på Vikarvet för 104:e året. Denna gång var man i museet. Först hölls ett kort informationsmöte för de ca 30 medlemmar som deltog. Därefter följde två föreläsningar med temat ”Havet, miljön och fisken”.

Vikarvets verksamhet under våren

Styresmannen Birgitta Patriksson inledde dagen med att berätta om de ovanligt många olika evenemang som förekommit i museet under våren och alla aktiviteter som medlemmarna startat. Ett mycket populärt och välbesökt inslag har de ”Bildfrukostar” som Ingemar Skarstedt svarat för varit. Han visar foton från olika delar av Lysekil från 1800-talet fram till idag. Besökarna har bidragit med egna kunskaper, hågkomster och åsikter. Programmen fortsätter i höst. En studiecirkel om ”Lysekil förr och nu” har ordnats i regi av Vikarvet, Vuxenskolan och Föreningen Norden och Vikarvet har också med framgång fortsatt de ”Frukostar i det gröna” som biblioteket tidigare organiserade. Skillnaden är att man i år drack sitt kaffe inomhus av tekniska skäl (svårt med högtalarutrustning utomhus). Konferenslokalen har varit uthyrd till olika föreningar och privatpersoner som t.ex. firat någon högtidsdag. Skolklasser och en folkhögskoleklass från Ljungskile har besökt museet och blivit guidade runt. Flera busslaster har också fått en guidad tur. Ett speciellt bussbesök kom från Bromarv i Finland. Med intresse såg man att en namnbräda med texten BROMARF finns i museet. Den kommer från ett fartyg som en gång förliste på Skagerrak berättade en besökare. Birgitta betonade att det är viktigt att de olika kulturföreningarna i Lysekil samarbetar. Som exempel har Lysekils vänner just uppfört ett staket vid Vikarvets kvarn.

Vikarvets årsbok 2017/18 utsågs av Bohusläns hembygdsförbund till ”Årets hembygdsskrift 2019”. En fin utmärkelse!

Ekonomin

Vikarvets nye skattmästare Arne Jonsson redogjorde för det ekonomiska läget som är gott. En del bidrag har erhållits från bl.a. kommunen, Vi som älskar Lysekil och även särskilda gåvor till museet. En pågående sponsorinsamling för att rusta upp kvarnen har givit ca 20.000 kronor från privatpersoner. Många nya medlemmar har tillkommit under våren vilket förbättrar ekonomin. Flera av dem är också mycket aktiva och hjälper till med det praktiska arbetet som att renovera husen och att guida i museet.

Kvarnen på Blekebacken – renoverad med hjälp av lysekilsbor och företag!

Höstens stora insats var att makrillgarnbåten FRIFARAREN renoverades och nu står som symbol för fiskeepoken i Bohuslän. Under våren har nästa stora projekt genomförts – en renovering av Lysekils sista väderkvarn. Ingemar Skarstedt visade bilder och berättade om detta arbete, som han organiserat. Ingen insåg inte vilket jättearbete det skulle bli. Nu har ca 900 m bräder ersatts och 800 arbetstimmar lagts ned på kvarnen. De som utfört det största arbetet är Arne Jonsson och Anders Östensson. Lysekilsborna har visat ett stort intresse för att bevara sin kvarn och skänkt ca 20.000 kr. Företagarna har sponsrat med färg, bräder, fönster, ställningar m.m. Karin Bargel har kommit med kaffekorg och mackor till arbetarna!

En invigningsfest ska ordnas 21 september då alla är välkomna att besöka kvarnen och se resultatet. Ett stort tack till alla medhjälpare från Vikarvet!

Påverkan på havet – övergödning eller naturliga klimatsvängningar – eller både och?
Björn Tunberg, mångårig forskare vid Kristinebergs marinbiologiska station, docent i marinzoologi vid Göteborgs universitet, universitet i Bergen och olika marina forskningsinstitutioner i Florida, berättade om sitt specialområde: Varför varierar tillgången på fisk så mycket i Gullmarsfjorden?
Han visade grafer från Gullmarn, som tagits fram genom mångåriga studier av bottenfauna, övergödning, föroreningar och variationer i vatteninflöde och väderlek.

Resultaten av hans forskning var att förändringarna i fiskebestånden inte enbart berodde på mänsklig påverkan. Tunberg kunde nämligen visa att klimatsvängningar orsakade av den Nordatlantiska oscillationen, NAO, och förändringarna i både bottenfauna och fiskbestånd följdes åt. En av slutsatserna av hans forskning var att det är mycket viktigt att i ekosystemforskning få med så många olika både biologiska och klimatologiska parametrar som möjligt. Hans intressanta och uppskattade föredrag följdes av en livlig diskussion.

Prosten Ekström som lärde fiskarna på Tjörn att fiska

Sista punkten på dagens program var historien om prosten som varken ville bli präst eller bo på Tjörn.

Lars Edvard Larsson, pensionerad läkare med ett mångårigt intresse för medicinhistoria, fick av en slump kännedom om prosten som undervisade tjörnfiskarna om fiske på 1800-talet.
Resultatet blev en bok med titeln ”Prosten och sillen: eller när en präst från Stockholm skulle lära bohuslänningarna att fiska”.
En intressant kulturhistorisk beskrivning av tillståndet i Bohuslän fr.o.m. 1500-talets sillperiod och fram till 1800-talets slut.
Lars E. Larsson berättade om prosten Ekström vars stora intresse var naturvetenskap, särskilt fiskar och fåglar, men som genom olika omständigheter kom att bli präst och hamna på Tjörn, som var det ”obehagligaste och rysligaste som fanns i Sverige”.
I Stenkyrka på Tjörn fungerade han både som lärare, läkare och själasörjare från 1839 till sin död 1858. Han lade ner mycket energi på att försöka få de konservativa fiskarena att acceptera modernare fiskemetoder.
Speciellt gällde det att fisken borde saltas till sjöss omgående för att förbättra kvalitén. Tillsammans med konstnären Vilhelm von Wright gav Ekström ut praktverket ”Skandinaviens fiskar, målade efter lefvande exemplar och ritade av Vilh. Von Wright”.

Dagen avslutades med gemensam lunch på Restaurang Rosvik. Det var en lyckad dag och alla gick sedan ut till den pågående Musselfesten i det perfekta sommarvädret.

Text Monika Rudbeck Brohed

Foto Ingemar Skarstedt