Melkersson höll föredrag på Vikarvet om betongfartyg

På lördag förmiddag hölls bildfrukost på Vikarvets museum där Lars Melkersson berättade om betongfartyg, samt visade bilder.
Samtidigt serverades den sedvanliga frukosten med kaffe/te och smörgås.

Betongfartyg kan, för de flesta av oss, verka vara något helt nytt. Begreppet innefattar många benämningar t. ex. Cementfartyg, Ferrocementfartyg, Järnbetongbåtar m.m.

Vi vet tyvärr inte så mycket om betongfartygen. Ett känt exempel är dock Linnea, som ligger på botten utanför Ljungskile.

Fördelarna är många och skall ses mot bakgrunden av bristen på järn och stål under andra världskriget, då man till stor del använde sig av skonertar.
I Norge var man tidigt ute med konstruktioner av cementfartyg och det var lätt att göra formar till dem.
Många av betongbåtarna användes till att frakta bensin. Fanns det då inga nackdelar? Jo, betongen vägde mycket och lastmöjligheterna minskade med cirka 25 %.

Norge blev ledande

Norge kom att bli ledande, vad gällde betongfartyg med båtar som Nammgenfjord byggd 1917, Fjeldtopp, byggd i Sarpsborg 1918 och Betonia byggd i Grumvik, Oslofjorden 1921. Det var många Skandiamotorer, som drev fartygen.

Även England höll sig väl framme vid tillverkningen av betongfartyg. Bilder visades bl. a. på Skonnerten Moillette, byggd 1919 med Bolindermotor samt en cementpråm från 1930-talet och en pråm från Themsen från 2:a världskriget.

Helt naturligt tillverkade även USA många betongfartyg, ofta stora sådana. t.ex. SS Faith och SS Atlantis 1918. I New Jersey tillverkades betongfartyg för transporter mellan Europa och USA 1919, bl. a. SS Paulo Alto. SS Polia tillverkades på 1920-talet. Tillverkning skedde även i British Columbia. USS Yohette ett tankfartyg, som tillverkades 1943 och gick med bensinlaster.

Betongfartyg lades även ut för att skydda kusterna.Hur var det då med Sverige? Lars Melkersson visade bilder på betongpråmar i Nyköping och vid Undervås sandtag, med en pråm, som lastade sand i Mälaren. Melkersson hade även letat fram ett foto från 1911 på Laurins båt med 45 hk tillverkad i Skandiaverken.
Intressantast var nog ändå fotot från den kinesiska betongbåten, som glidit upp på land och där det krävdes en enorm arbetsinsats med skrotningen, ett arbete, som fortfarande pågår.

Första halvan av 1900-talet

Betongfartyg hade sin storhetstid under första halvan av 1900-talet. I Sverige fanns betongvarv i Malmö, Varberg, Nyköping och Ramvik.
Intresset för cementfartyg dog dock ut efter andra världskriget. I dag har många av cementfartygen slutat sin tillvaro i form av kajer, bryggor och brofästen.
En del av dem sjönk helt enkelt.

Eftersom Lars Melkersson föredrag kring betongfartyg endast täckte cirka hälften av den tid som avsatts, fyllde han på med en kort berättelse med bilder, kring Skandiamotorer och deras fartyg.

Vikarvets Kulturhistoriska Sällskap hade nog emellertid önskat en något större uppslutning av åhörare. Samlingssalen fylldes endast till hälften.

Bernt Ortner (Text och foto)

Lars Melkersson höll en initierad framställning kring historien om betongfartygen i Sverige och andra länder.

Ett antal entusiaster hade samlats på Vikarvets museum på lördagen för att  höra om betongfartyg och samtidigt passa på att få sig lite frukost till livs.