Fornlämning nr 66 i Vessige, S:t SIGFRIDS KÄLLA
- "Lunnakällan, midsommarkälla - på "VNV-sluttning av berg. Skogsmark (ekskog)"  på Lunnaberget
"Enlig Bexell  var källan allmän samlingsplats vid midsommartid, samt att den använts som offerkälla och ska flera gånger ha östs ur och plundrats"
"Källan utgöres numera av en pöl med av kor tilltrampad sand och gyttja på en avsats i den branta sluttningen. Pölen är ca 2 m diam. I södra kanten ligger ett jordfast stenblock i markhöjd"

 Den som är intresserad av källan, kan läsa mer i hembygdsboken, sid 95 eller i Bror Janssons artikel i HN 2 juni 1960: Sankt Sigfrids källa i Vessige.

Fornlämning nr 7 i Vessige "HYLTE KÄRNA"

Hög/grav på fastigheten Berghem, Vessige, 80 m  ö.h. Högen är 25 m i diameter och 3 m hög. Nära mitten är en rund grop 4 m i diam och intill 1,5 m djup. Även på högen i övrigt smärre ytskador, några efter grävda gryt. Beväxt med ett 40-tal granar och flera stubbar.

(foto 2017 av Inga-Lill Cederberg)


Fornlämning nr 86/1987 i Vessige
DOMARRINGAR I SJÖNEVAD, vid Backen (intill Gästis)

Två domarringar, den ena med 14 stenar, den andra med 7 stenar på betesmarken bakom Gästis (där det i augusti varje år vimlar av människor och marknadsstånd).
Intill domarringarna har tidigare funnits fler stensättningar som tagits bort eller plöjts ner.

(foto 2017 av Inga-Lill Cederberg)

Bilden visar den större av domarringarna. I bakgrunden "Gunnarstorpa bjär" med mörka granar och för årstiden gula lärkträd.
"En domarring är en forntida gravanläggning av en typ som kom i bruk under slutet av bronsåldern men var vanligare under folkvandringstiden. Domarringen är en typ av stenkrets där resta eller liggande stenar är glest placerade så att en cirkelform bildas. Stenarna är ofta udda till antalet, sju eller nio stenar är det vanligaste.

Namnet kan härledas till en medeltida uppfattning att domarringar var en sorts tingsplatser där man fattade rättsliga beslut. På varje sten satt en utvald domare och i och med det udda antalet stenar kunde en dom aldrig bli oavgjord. Från järnåldern finns dock inga tecken som tyder på en sådan funktion.
De flesta av Sveriges domarringar hittar man i Jönköpings län och före detta Skaraborgs län men de förekommer också i övriga Götaland samt i Mälardalen och Skåne."
(ur Wikipedia)

Fornlämning nr 90, 1966 i Vessige:
SJÖNEVADS BORGRUIN på en "låg, skogbeväxt ö (lövskog)" i Sjönevadssjön.

"Borgruin, bestående av en vall, ca 165 m l, 12-20 m br och 2-5 m h, som bildar en sluten oval. Vallen är upplagd av sten, grus och jord, som troligen tagits från området innanför vallen. I vallen finns flera gropar och insänkningar. Beväxt med lövträd och lövbuskar.

Enligt tradition i bygden skulle vallen utgöra lämningen efter en medeltida borg. Vallarna har enligt uppgift undersökts genom provgrävningar. Man har därvid ej funnit några spår av tegel eller trä i vallen."

(tidningsartiklar i HN och foto av Sven Larsson)

MALTKÖLNA
I byn Åhs i Vessige finns en maltkölna, troligen från 1700-talet, som använts för torkning av korn för öltillverkning. Kölnorna var vanligt förekommande i byarna på 1700- och 1800-talet. Nu finns det inte så många kvar, i varje fall inte i så gott skick som den vi har i Vessige. I maj 2011 återinvigdes den efter en grundlig renovering.

Konstnär Alf Johansson har i bilder berättat hur man använde maltkölnorna.

(foton 2013 av Inga-Lill Cederberg)

(klicka på bilderna så förstoras de)

Kölnan förvaltas av hembygdsföreningen och tillhör besöksmålen i Ekomuseum Nedre Ätradalen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Fornlämning nr 5 i Vessige (RA) "JÄTTASTENEN""
(klicka på tidningsklippet för att förstora det)

Herman Lundsgård har också berättat om stenen i Hallandsbygd årg 1965-66, sid 71.

(tidningsartikel i HN 1982 och foto av Sven Larsson)
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

"KUNGAGRAVARNA" eller "kungahögarna" i Sjönevad
fornlämning nr 91 i Vessige, gravrösen från bronsåldern
3 rösen: 20 m i diameter och 2 m hög, resp 15x1,7 och 16x1,7, belägna på "krön av höjd, i skogsmark (ekskog)". "Kanterna är övertorvade". I det största röset finns på toppen en grop, 4x3 m, i det näst största är stenarna omplockade i ytan. Stenarna är 0,2-0,5 m stora.
Högarna är delvis övermossade.

(foto 2011 av Inga-Lill Cederberg)

Rösena finns till vänster om Drängseredsvägen, omkr 200 m från fyrvägskorsningen i Sjönevad.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------