Erik Andersson Speceri o Diversehandel


Erik Anderssons Speceri o Diversehandel.

Sven Johansson och Margaretha Bengtsson minns.

 

 

Image

Det blev en stor omställning för Margareta Bengtsson. Hon var bara sexton år då hon begav sig hemifrån för att börja jobba på Erik Anderssons Speceri o Diversehandel i Vessigebro. Visserligen kom hon från Årstad, som låg nästgårds, men arbetspendling var inte uppfunnen vid den här tiden, så hon fick hyra sig ett rum. Hon hade ingen som helst merkantil erfarenhet, men med ett gott självförtroende och inställningen ”Man får väl lära sig efterhand” fanns inga tveksamheter att ta jobbet. I samma veva började Sven Johansson. Han hade fått en gedigen utbildning som springschas i Kooperativa i Johansfors, så han behärskade det mesta. När han precis hade muckat från det militära och såg annonsen om ett jobb i Vessigebro tog han det.

Image

Sven och Margaretha berättar att 1932 flyttade Erik Andersson och hans Daga från Himle till Vessigebro. Det var dåliga tider men Erik kom från en gammal handelssläkt och nu skulle han söka lyckan och starta en diversehandel i det lilla samhället vid Ätran. Det blev en minst sagt knackig inledning. Han hade hyrt en liten trång källarlokal och första dagskassan blev bara 33 kronor. Men man ska inte ge tappt, så redan efter ett halvår hade omsättningen ökat så pass att han kunde köpa lokalen. Efterhand kunde han utvidga verksamheten och i slutet av 40-talet byggde han en ny affärsfastighet vilket gjorde att han nu hade både diversehandel, järnhandel och presentaffär.

Image

Utvecklingen i byn vållade bekymmer, järnvägen och järnvägsstationen lades ned, mejeriet flyttade sin verksamhet, Lantmannaföreningen satte sitt magasin på rullar och flyttade detta till utkanten av byn, så när det började bli på tal att posten skulle flytta till andra sidan ån hade Erik Andersson fått nog. Han byggde helt sonika ett posthus intill, lät Kungliga Postverket hyra detta och räddade därigenom sin affär.

Image

Det var en rätt personalkrävande butik. Erik Andersson funderade på att bygga om den till snabbköp, men lokalerna var för små, så han skrinlade dessa planer. All försäljning skedde över disk och dessutom i två våningar. När Margaretha och Sven började jobba i affären1958, arbetade Erik, Daga och flera av barnen där, även om dessa efterhand sökte sig andra jobb. Det som inte såldes över disk såldes via telefon. Kunderna ringde in sina beställningar ibland i rasande tempo, den som tog emot samtalet hade lärt sig en hemmagjord ”stenografi” så att de kunde hänga med i svängarna. Helst skulle ju inte beställningen bli fel, men efterhand lärde man sig vad de olika kunderna brukade beställa. När beställningen var klar skrevs kostnaden upp i en bok,”Man handlade på bok” och sedan levererades den med bil till bostaden. Det var leveranser till exempel till Flädje, Bjärrome och Sjönevad. De lärde sig därigenom allt om bygden runt Vessigebro.

 

Det var otroligt många sorters varor de hade i diversehandeln. Mest var det livsmedel, mycket mättes och vägdes i affären. Spickekorv och rökt skinka, islandssill, smör och ost. Mjölken såldes i den nya uppfinningen Tetrapac, en pappersförpackning som var konstruerad så att den nästan var omöjlig att hälla ur utan att spilla. Mjöl vägdes upp ur 20 kilos säckar, karameller såldes i lös vikt för 90 öre hektot. Snus fanns i tre sorter; Stockholms 1:an, Göteborgs prima och General. Det vägdes upp i papperspåse för vid den här tiden hade man glömt det fina hantverket att ”svarva” en pappersstrut. Även kaffe såldes i lös vikt och maldes i affären om kunden så önskade. Då kunde man välja mellan kok-, brygg- eller Sveamalet.

Image

På andra våningen fanns en bosättningsavdelning, så att unga par, som var på gång att slå ihop sina påsar, kunde komplettera boet med det de inte hade fått som lysningspresenter eller fått ta med sig hemifrån. Där fanns grytor och kastruller, porslin och bestick och kanske gick det att komma över en konserveringsapparat också. Det fanns också en presentaffär och en leksaksavdelning. Då var det inte så vanligt med leksaker till barnen, förutom på födelsedagar och till jul. I sortimentet fanns dockor, pussel och olika spel. Knallpulver, korkbössor och till påsk fanns det riktiga grejor, raketer och bengaliska eldar, för att inte tala om Tigerskott. Till jul hade man julskyltning. Innan skyltningen hade man klätt in skyltfönsterna i gråpapper, så att inget skulle avslöjas i förtid. På ”skyltsöndagen”, troligen 1:a söndagen i advent, lät man täckelset falla och då samlades byns ungar utanför affären. Tidigt, tidigt stod de där med näsorna tryckta mot glasrutan och drömde om härligheten som exponerades i affären.

Image

 

Det fanns även en komplett järnaffär med allt vad detta innebar. Verktyg, ståltråd och nipplar och skruvar i all oändlighet. Man hade också utrustning till hästar, grimmor och seldon och broddar om det hade blivit halka. I färgavdelningen såldes färger av alla de slag, mest var det linoljefärg som gick och tillbehör till detta; penslar och skrapor, thinner och fönsterkitt och färgstoff så att målaren kunde bryta färgen till rätt kulör. Någon blandning i butiken förekom inte. På tal om kitt, sålde man också fönsterglas, så när någon hade ”pajat en dora”, som det hette på den här tiden, gick man till Erik Anderssons  med måtten och fick en glasbit utskuren. 30 x 30 cm för ett spröjsat fönster,  60 x 90 cm för ett dubbelkopplat men mest var det fönster som var byggda på plats och ej följde standardstorlekar. Då gällde det att hålla ett stadigt tag i diamanten och tungan rätt i mun, men man ”fick ju lära sig efterhand”.

 

Konkurrensen var svidande. När man tänker tillbaka till slutet av 50-talet fanns det säkert ett 20-tal affärer i Vessigebro. I november 1972, efter 40 års kamp beslutade Erik, med tungt hjärta, att lägga ned affären. Han hade fyllt 65 år, Daga orkade inte riktigt med längre och de fem barnen var utflugna och hade skapat sina egna karriärer. Lokalerna tog en skivhandlare och samlare och hans familj från Stockholm över och efter det har det varit skiftande verksamheter i det hus som en gång var Erik Anderssons Speceri o Diversehandel.

 

Förening:

Vessige-Alfshögs Hembygdsförening

Skapad av: Börje Johansson (2019-05-11 14:03:04) Kontakta föreningen
Ändrad av: Börje Johansson (2019-05-11 14:31:38) Kontakta föreningen