Kulturmiljöarbete inom hembygdsrörelsen

Här kan du ta del av exempel på kulturmiljöarbete som utförs i landets hembygdsföreningar.

Löts Hembygdsförening, Kalmar
Vi har tagit bilder, intervjuat, skrivit om byggnader, kvarnar, smedjor och kulturminnen. Det har gjorts tavlor som sätts ut vid dessa platser. Det resulterade också i en folder om Löt och dess bygd. Syftet var att visa på vad som finns i Löt och hur och när de användes. Det tog längre tid än vi räknat men nu är vi klara.Fler kommer nu att hitta och kanske bli mer intresserade av Löts historia.

Aspås Heimbygdsförening, Heimbygda
-Nationaldags- o midsommarfirande samt hembygdsdag vid hb-gården Holgers i samarr med f-liv, kulturskola och kyrkan juni-juli
-Vandring efter byns äldsta väg till hälsobrunn på jänsmässafton 23 juni
-Slåtter på Petrus Jonsaholmen vid Långan i juli
-Gånga, guidad natur o kulturvandring i aug
-Kopia av Aksel Lindströms författarkoja, invigd i okt -17, används f berättarträffar o dyl, samarb med A L-sällskapet

Frösunda hembygdsförening, Stockholms läns hembygdsförbund
Vi äger ett stationshus som vi räddade från rivning 1976. Vi behövde byta panel och fönster. Stationen moderniserades och ändrade färg till gul oljefärg på 1940-talet. I och med panelbytet beslutade vi att återställa stationen så som den såg ut 1885 när den byggdes. Vi hade bara råd att renovera en sida men den blev såååå vacker. Nu har den snickarglädje och röd slamfärg. Vi söker nu möjligheter att byta panel på resterande väggar.  Vi känner nu vibbarna av en tid som präglades av utveckling och en levande landsbygd med liv och rörelse vid stationen. Vi fortsätter vår resa för att lämna ett avtryck till kommande generationer

Föreningen Jöns Henrikssons Minne, Skånes hembygdsförbund

En historisk prästgårdspark
I Mellanskåne närmare bestämt i Östra Sallerup ligger Prästgårdsparken som anlades på 1600-talet och som numera vårdas av föreningen Jöns Henrikssons Minne. Föreningen har fått sitt namn efter den präst som lät anlägga parken i en tid med mycket krig och oroligheter när Skåne blev svenskt efter att tidigare ha varit danskt. Parken är nästan kvadratisk med drygt 200 meter långa sidor. Enligt renässansens ideal så delar kanaler och gångar in den i fyra kvarter och varje del har sin egen utformning. I det ena kvarteret har man använt sten till att med jättebokstäver skriva CAROLUS XI MONARCHA SVECIAE, det vill säga Karl XI:s namn. I nästa kvarter finns totalt 25 stensättningar anlagda i två koncentriska cirklar runt en stensättning i mitten. Det blir som en kompassros vars diameter är 90 meter. Det tredje kvarteret har olika dammar och i en av dem finns en fyrkantig ö där Jöns Henriksson skall ha haft ett lusthus. I de här dammarna odlade han någon karpfisk och troligen var det rudor. I det sista kvarteret finns också mycket vatten men inget specifikt innehåll.

Prästen som lät anlägga parken växte upp vid Fredriksborgs slott på Själland. Hans far var troligen Henric Hermesen som var trädgårdsmästare vid slottet där den danske kungen Christian IV gärna vistades och några av kungabarnen var ungefär jämngamla med vår präst som då hette Jens Henrichsen. Han prästvigdes 1648 och kom till en fattig bygd på Linderödsåsen, där han blev kvar fram till sin död 1689. Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt men det var först efter Skånska kriget och freden 1679 som prästerna blev ålagda att följa svensk gudstjänstordning och hålla i försvenskningen. Det var säkert tufft för Jöns Henriksson och alla andra präster i Skåne.

Vi får veta en hel del genom de sockenbeskrivningar som efterkommande präster skrev. I mitten av 1700-talet skrevs att det skördades hö i parken och likaså i skiftesanteckningar från början av 1800-talet. Längre fram på 1800-talet kan man i sockenrelationer och på kartor se att Parken börjat växa igen och på 1900-talet beskrivs den som en riktig snårskog innan olika röjningar utförs. 1925 görs den första insatsen när man frilägger bokstaven C och därefter görs periodvis olika röjnings- och restaureringsarbeten. Från 1960 har får betat där i olika omfattning. 1990-talet var en intensiv period och mycket av det vi vet i dag grundar sig på de uppmätningar och den forskning som gjordes då. När man undersökte jorden inuti ett par av de runda stensättningarna, som markerar väderstrecken i kompassrosen, så upptäckte man det var svartare mylla och att den ena till och med innehöll kolbitar. Någon datering av kolet har dock inte gjorts. Kan Jöns ha haft någon form av odlingsbäddar där? De kanaler och dammar som finns i parken hade delvis växt igen men syntes tydligt innan de på senare år blev rensade. Två av dammarna har numera öppna vattenspeglar varav den ena har kvar sin fyrkantiga ö.

Parken utgör ett fornminne och tillsammans med byn runt omkring klassas den dessutom som kulturminne av riksintresse. De senaste åren har vi genom Länsstyrelsens kulturmiljövårdsbidrag kunnat utföra restaureringsarbeten och underhåll och även kunnat bygga spänger, broar och rastbord för att göra den mer tillgänglig och besöksvänlig. Vi hoppas på fortsatta bidrag framöver så att vi kan fortsätta med att få den ännu mer lättillgänglig både genom att kunna hålla gångarna välklippta och genom att kunna anlägga fler spänger och ytterligare en bro. Olika utvecklingsplaner har funnits under åren och den senaste, som är från 2009, styr vårt nuvarande arbete.

En viktig bit under de senaste åren är att marknadsföra parken och Jöns Henriksson på olika sätt. Vi har söndagsguidningar från april till november och dessutom möjlighet att guida grupper vid andra tider. Lokalt i media har vi fått bra genomslag och Hörby kommun uppskattar vårt arbete. Vi har lyckats knyta kontakt med olika historiker och även botaniker och limnologer. Vi har samarbeten med Frosta Härads Hembygdsförening och med andra föreningar från både Sverige och Danmark som är intresserade av den här tidsepoken. Vi har haft ett par 1600-talsarrangemang där de varit med och bidragit till att göra innehållet mer attraktivt. Medlemmarna i de här föreningarna har tidstypiska kläder, vilket vi också håller på att sy tack vare bidrag från Kulturarvsfonden.

Våra medlemmar är en viktig resurs och vi ordnar föreläsningar och utflykter med olika teman med anknytning till 1600-talet eller parken i övrigt. Genom en studiecirkel undersöker vi möjligheten att åter odla ruda i dammarna. Vi är med på Facebook samt har en innehållsrik hemsida www.karlxistenar.se