Gravfält från folkvandrings- och vendeltid, 40x15 m, bestående av ca 4–5 gravar. Dessa utgörs av runda övertorvade stensättningar, 4–5 m i diameter och 4 dm höga.

Tre synliga högar, varav de två sydligaste (A1 och A2) är undersökta 2013. A1 innehöll de kremerade resterna av en kvinna och är föremålsdaterad till slutet av folkvandringstid. A2 är en mansgrav från 500-talets andra hälft. Bland fynden från denna grav kan nämnas flera runda beslag, varav det ena pryds av ett med djurornamentik ornerat bronsbleck.

Den exakta dateringen av den icke undersökta högen A3 är oklar, men det faktum att gravlokalen fått en spridning mot söder antyder att denna anläggning kan vara den äldsta på platsen.

Mellan A1 och A2 finns lämningar från historisk tid i form av raserade spisrösen och ett slaggrikt sotlager. Dessa är termoluminicentdaterade till 1500-tal och härrör sannolikt från en smedja, möjligen en föregångare till smedjan på åkerholmen norr om prästgården.

Från Anton Seilers avhandling: I skuggan av båtgravarna