Allerbäcken var en viktig kommunikationslänk under vendeltiden. Den gjorde det möjligt att Vendel koloniserades under tidig järnålder och att sedermera bli en plats för den mäktiga hjälmbärararistokratin med starka kopplingar till kungamakten i Gamla Uppsala. Transportförbindelserna med omvärlden via Vendelån, Fyrisån, Mälaren och vidare ut i Östersjön utgjorde kanske den viktigaste förutsättningen för att etablera den rika maktstrukturen.
Inför en båtbegravning sattes den döde i en båt och försågs med vapen och utrustning från kungens rustkammare i Gamla Uppsala. Båten drogs med hästar eller av roddare utefter Fyrisån och vidare uppför Allerbäcken. Sista biten från vattnet till begravningsplatsen drogs båten på land via udden till vänster. Det var en färd som totalt tog nästan en vecka och har säkert lockat många åskådare längs stränderna. Skådespelet fortsatte med offer av djur och avslutades med en ståtlig begravning.
Bäcken utgjorde också den sydliga gränsen till gården Tuna som var stormännens maktcentrum under många hundra år. Gårdarna i byn Allerbäck (ibland även kallat Allerbäcke) var en del av Tuna, men efter kristendomens införande kom byn att delvis tillhöra kyrkan. På åskrönet ligger det gamla prästbostället.

På grund av landhöjning och utdikningar har bäckens naturliga flöde helt förändrats. (Strandlinjen under 500-talet låg ungefär 8 m högre än idag.) Stora delar av Allerbäcken är sedan 30-talet rörlagda och därmed inte synliga för ögat. Rekonstruktioner var bäcken gick under vendeltid finns här.

Rekonstruktioner av Allerbäcken.pdf

Kartor.pdf