Ytterby gruva


Historik

På Resarö i Vaxholm bröts kvarts redan på 1600-talet för järnbruken i norra Uppland Brytningen av fältspat för porslins och glasindustrin tog sin början i slutet av 1700-talet och pågick till år 1933 då gruvdriften upphörde. Till en början bröts fältspat med den ålderdomliga tillmakningsmetoden (göra upp eld och kyla med vatten). Ytterby gruva ligger vid Ytterbyvägen på Resarö, strax före Ytterby brygga och markeras av en minnesskylt. Schaktmynningen som idag av säkerhetsskäl är blockerad med sprängsten, ligger ca 100 meter högre upp på krönet och det lodräta gruvschaktet är ca 170 meter djupt. Under kriget användes schaktet som lager för bränsle. Den brutna malmen forslades ner till Ytterby brygga och skeppades därifrån med pråmar bl. a till Rörstrands och Gustavsbergs Porslinsfabriker men även till avlägsna bruk som till exempel Stettin i Polen.Peder Berntsson vill meddela att följande grundämnen har hittats i gruvan och delvis döpts efter platsen. Jag fyllde på med av vem och när dessa upptäcktes.

Upptäckten

Den entusiastiska amatörgeologen löjtnant Carl Axel Arrhenius, verksam vid Vaxholms garnison, hade för vana att leta i varphögarna vid Ytterby efter intressanta fynd och fann där 1787 en exceptionellt tung svart sprängsten. Lyckligtvis insåg han betydelsen av sitt fynd och tack vare sina goda kontakter med den akademiska världen skickades stenen till ett antal framstående kemister för analys. Den som lyckades bäst i analysarbetet var professor Johan Gadolin, verksam vid Åbo Universitet. Gadolin fann - efter en för tiden mycket komplicerad analys - att mineralen till 38 % bestod av en ny "jordart" (begreppet oxid fanns ej på den tiden utan man talade om "jordarter"). Han slutförde sin analys 1794 och senare har man fastställt att "jordarten" har den kemiska sammansättningen YFeBeSiO.

För att hedra minnet av Johan Gadolin gavs mineralen benämningen Gadolinit.

Ytterby gruva - "Historical landmark"

Ytterby gruva är världsberömd bland kemister och är den plats i världen där de flesta grundämnen upptäckts på ett och samma ställe. Därför är Ytterby gruva också en vallfartsort för kemi- och fysikpristagarna vid den årliga Nobelprisutdelningen. År 1989 utsågs Ytterby gruva till årets "landmark" av ASM (American Society of Metals) som årligen utnämner "historical landmarks" för platser, byggnadsverk och liknande som har haft en signifikativ historisk betydelse inom metall- eller metallbearbetningsområdet. Ytterby gruva delar denna utmärkelse med bl a den unika konstruktionen Eiffeltornet i Paris! En minnesplakett från ASM finns uppsatt vid gruvmynningen högre upp.

Världsrekord i upptäckter?

Det kan påpekas att Sverige torde ha världsrekordet, när det gäller antalet upptäckta grundämnen. Inte mindre än 23 st dvs ca 25% av antalet grundämnen har upptäckts av svenskar och 1700-och 1800-talen var lysande århundraden för svensk naturvetenskap med namn som t ex Linné, Cronstedt, Scheele och Berzelius. Var och en av dem har på sitt sätt bidragit till världens samlade kunskap om naturriket. Under perioden upptäcktes många nya grundämnen av stor betydelse för naturvetenskapens fortsatta utveckling. Dessa svenskar var samtliga något av universalsnillen, som med sitt breda kunnande hade stor förmåga att tillgodogöra sig kunskaper inom naturvetenskapens alla områden, men deras insatser har i någon mån kommit i skuggan av samtida mekaniska snillen som Gustaf de Laval, L M Ericsson, Carl Munter och Gustaf Dahlén.

Den för många okända och nu oansenliga gruvan är alltså unik i kemi-historiskt perspektiv.

Sammanställt av Carl-Hugo Blom

Åtta grundämnen har återfunnits i mineral från Ytterby gruva. Fyra av dem är namngivna efter platsen.

  • Yttrium (Y) upptäcktes 1794 namngivet efter gruvan
  • Erbium (Er) upptäcktes 1843 namngivet efter gruvan
  • Terbium (Tb) upptäcktes 1843 namngivet efter gruvan
  • Ytterbium (Yb) upptäcktes 1878 namngivet efter gruvan
  • Skandium (Sc) upptäcktes 1879 namngivet efter latin för Skandinavien
  • Holmium (Ho) upptäcktes 1879 namngivet efter latin för Stockholm
  • Tulium (Tm) upptäcktes 1879 namngivet efter grekiska för "långt upp i norr"
  • Tantal (Ta) upptäcktes 1802 namngivet efter Tantalos i den grekiska mytologin
Editerad av: Urban Fredriksson (2019-10-13 12:14:28)