3ooo år f.k. Vätö stiger upp ur havet. Det är Klockarängsberget översta lilla ”bulle” som bryter vågorna. Berget ligger 500 meter sydost om Vätö kyrka och toppen är utmärkt med en triangel. Idag är bergets höjd drygt 43 meter över havet.   

 Ca 1235 Danmarks kung Valdemar II kallades allmänt för Sejr efter alla sina segrar. 1219 errövrade han Estland. Han hade flera segelleder från Köpenhamn till Estland. En av dem gick efter svenska kusten upp till Arholma där han seglade öster ut mot Estland. I sin jordebok nämner han Vätösund. (Weddesund)

1337 Vätö skrevs äldst som Vaetu. Ordet bildat till ett ord Vät, i betydelse ”sankmark, lågt vatten som torkar ut, träsk”. Betydelsen skulle då vara: ”Ön med våtmarkerna”.

1337 Vätö kyrka med präst nämns första gången detta år. Öarna Björkö, Arholma, Idö och Lidö med dess skärgårdar ingår då i församlingen. Fastlandet mitt emot kyrkan ingår i Bros församling.

1440 Karl Knutsson Bonde bytte vid riksrådet i Arboga ut socknarna Vätö, Estuna och Lohärad mot Östkinds och Aska härader i Östergötland.

1453 Karl Knutsson skänkte mark till det hus som franciskanerna i Stockholm (gråbrödraklostret) sedan länge disponerade vid Vätetorpet söder om kyrkan.

1590 Byarna Uppveda, Nysättra, Överlöpe, Rosättra och Björhövda överfördes från Bro till Vätö församling. I gengäld fick Vätö avstå den nordligaste del av Björkö till Väddö.

1650 Livlig sandstensbrytning i Harg på Vätö där både kronans och landshövdingens yrkesstenhuggare var förlagda.

1653 Hargs by byordning utformas och är då Sveriges första. Det var många gemensamma regler som man inte fick bryta mot. Om man gjorde så, utgick böter allt från penningbelopp till att skänka en ko eller oxe till Danviks hospital eller till de fattiga .

 1719 Ryssarna bränner Lidö och Håknäs gård. Sexton gårdar på ön vadaliseras svårt, bland annat prästgården och kaplansgården i Harg.

1725 Befolkningen liksom sjönäringen ökar stabilt.

1750 Nysättra såg anlades.

1789 Genomfördes Hargs bys försenade storskifte.

1828 Vätös första skola startar.

1850-tal Arbetet med laga skiftet startar. Utflyttningarna genomfördes under 1860-70-talet.

1860-tal Ångbåtstrafiken startar.

1863 Vätö landskommun bildas och består fram till 1951.

1863 Vätö sockenbibliotek startar.

1865 Vätös första handelsbod startar i Nysättra.

1875 Vätö får poststation.

1892 Vätös stenhuggeriera startar med leveranserna av Vätös röda granit från Tjärholmen och Björkängen till bygget av Stockholms nya Opera.

 1892 Vätös första telefonstation inrättas vid Nysättra med två abonnenter: C Blanck, handlande i Nysättra och E G Gustafsson i Byhle. Året efter finns växelstationen i Harg med ytterligare två nya abonnenter förutom tidigare nämnda, nämligen: Blanck, organist Harg och Wätö Prestgård, J H Hellenius Harg.

1901 Godtemplarlokalen i Harg invigs. (Nuvarande Folkets hus)

1903 Vätön får färjeförbindelse med fastlandet. Detta var en privat färja med avgift för passagerarna. Den första färjvakten hette Källgren och arbetade ända fram till 1924.

1903 Roslagens första handelsförening bildas på Vätö.

 1913 Björkö-Arholma bryter sig ur Vätö församling.

1920 Vätön får elektricitet.

 1927 Vätö IF och Ovansundets IF bildas. År 1946 slås föreningarna ihop och blir Vätö IK.

1929 Vätö och Björkö-Arholmas ålderdomshem invigs i Nysättra. Stenhuggarnas fackförening föreslog redan 1920 om ett ålderdomshem i Vätö kommun. Under 1927 diskuterades livligt var hemmet skulle byggas. När Vätö och Björkö-Arholma ingick, ett så kallat kommunalförbund i frågan, bestämde de att ålderdomshemmet skulle byggas i Nysättra.

 1932 Vätön fick bussförbindelse med Norrtälje. Året innan startade Seth Andersson bussturer från fastlandsidan. Detta utökades 1932 med turer från Norrviken på Vätö.

1950-tal Senare delen av 1950-talet och början av 1960-talet präglades av kraftig minskning av jordbruksnäringen och samtidigt en stor utflyttning från församlingen.

 1960-tal Fritidsbebyggelsen ökar kraftigt i samband med en mängd nya tomtområden.

1972 J G Petterssons stenhuggeri går i konkurs och en 80-årig era på Vätö går i graven.

1975 Vätö Hembygdsförening bildas.

1979 Vätö Stenhuggeri AB startar verksam i Karlsängen. Avbrottet vid Karlsängens stenbrott blev bara sju år. Berthold Karlsson startade i en mindre skala bearbetning av den vackra Vätögraniten. Verksamheten pågick till 2015 men finns inte längre kvar.

1993 Vätöbron invigs den 2 juli. Ett tidigare privat försök under 1920-talet att använda gamla pontonbron till Lidingö i Vätösund blev intet. Vissa broplaner fanns också på 1940 och 1950-talet med samma resultat. Vätöbron startade med markberedning i november månad 1991 och stod klar för invigning i juli månad 1993. Bron med sina tre spann över det 220 meter breda sundet kostade drygt 48 miljoner att bygga.