Välkommen att besöka Kuse änge alla årstider
Bulhuset är alltid öppet.
Änget är extra känsligt mellan fagning och slåtter, månaderna maj, juni och juli.
Om du under den här tiden rör dig på stigarna och på den stora gläntan framför
bulhuset undviker du att trampa ner ängets blommor och skyddar dig själv mot
fästingar.
Tack för att du visar hänsyn och hjälp oss gärna att sköta och bevara detta
viktiga kulturarv.
Vi önskar dig en skön stund i änget.
Västerhejde Hembygdsförening, våren 2025
Hitta hit: Infart från Kusevägen med parkering vid ängets norra del eller infart från
Ygnevägen med mindre parkering.
Ängets skötsel
Historiskt var ängen (på Gotland änget) det viktigaste marken. Där skördade våra förfäder
vinterfodret till husdjuren och gödseln från djuren användes som näring till den betydligt mindre
åkermarken.
Arealen
Ängsmark bestämde hur mycket åkermark man kunde bruka. Ett vanligt förhållande var 10 ha äng
och 1 ha åker. Vid mitten av 1800-talet var ängesarealen cirka 35 000 ha eller drygt 10 procent av
Gotlands yta. I takt med jordbrukets förändring har arealen krympt, i början av 1900- talet till cirka 1
700 ha. Numera är den omkring 350 ha. Gotland med sina cirka 200 hävdade ängen det rikaste
ängslandskapet i Sverige.
Kuse änge med en areal på 2.5 ha sköts av Västerhejde Hembygdsförening. Den årliga skötseln består
av fagning, slåtter, röjning och kan kompletteras med klappning.
Fagning
Vid fagningen eller vårstädningen samlas överskott på löv samt grenar och kvistar ihop och eldas
upp. Det görs under senare delen av april eller början av maj då den spirande vegetationen lyft lövet
något från marken. Då brukar vitsippan/fagningsrosen ha slagit ut. Genom att löv och kvistar tas bort
gynnas tillväxten av örter och gräs.
Slåtter
Tidpunkter för slåttern infaller då växtligheten är som störst, vanligen under andra halvan av juli.
Enligt den gamla regeln var det dags när höskallrans frön rasslade i frökapseln. Efter slåttern får höet
ligga och torka några dagar. Tidpunkten är vald för att växterna ska hinna blomma och sätta frö.
Torkningen är viktig för att fröna kan ramla ur på platsen och bidra till föryngringen.
Historiskt har lien varit det självklara skörderedskapet. Numera sker den största delen med
knivslåtterbalk. Båda redskapen ger ett skarpt snitt så att även lågvuxen vegetationen har god
förmåga att återhämta sig. I samband med att höet räfsas ihop och bärgas är det slåtterfest i änget.
Röjning
Röjningen genomförs under höst, vinter eller tidig vår. Den är viktig för att behålla önskvärd
öppenhetoch ljusinsläpp. Röjningen gav också värdefullt virke och ved till gården.
Klappning
Bruket att ta löv och kvistar till djuren kallas på Gotland klappning. Historiskt har det gjorts med
intervall på två till sex år.
Ängeshävd blir svenskt kulturarv
I slutet av mars 2025 tillkännagav Institutet för språk och kulturminnen att den gotländska ängeshävden
godkändes som ett immateriellt kulturarv. Det betyder att den praktiska kunskapen och
traditionerna kring ängets skötsel nu finns med på kulturarvslistan..
Fagning, slåtter med slåtterfest, slipning och hantering av lie och andra redskap är några av de
”hantverk” som på det här sättet får sin rättmätliga uppmärksamhet. Det tycker Gotländska
ängskommittén som har tagit initiativet till ansökan. Det är ett tack och erkännande av allt arbete
som i tysthet utförs i bland annat olika hembygdsföreningar på Gotland.
Mer: https://sverigesradio.se/play/artikel/8915045