Arkeologiska publikationer


Rapporteringen av E4-projektet i nordvästra Skåne - Riksantikvarieämbetet, UV Syd

Inledning

Under åren 1994–2003 genomfördes omfattande arkeologiska undersökningar inför nydragningen av väg E4 i norra Skåne. Arbetet omfattade den nya vägsträckningen mellan Åstorp och länsgränsen mot Småland. I vägprojektet ingick också en ombyggnad av väg 24, delen Bälinge–Västra Spång, samt tillkomsten av nya markvägar och anpassning av äldre vägar som berördes av vägbygget. Sammanlagt rörde det sig om en sträcka av ca 50 kilometer.

I det följande görs en sammanfattning för vad som publicerats inom ramarna för E4-projektet i nordvästra Skåne under perioden 1995–2008. Eftersom områdets historia var dåligt känd vid starten kom projektet att skapa mycket ny kunskap. Resultaten och forskningen har gett en ny bild av områdets utveckling. Samtidigt kvarstår många frågor, men projektet har skapat en god plattform för vidare forskningsinsatser. Forskningen om nordvästra Skånes skogsbygder kommer att fortsätta och därmed lever projektet vidare, om än indirekt.

Vetenskapligt program

Tidigt i E4-projektet formulerades ett idéprogram som skulle fungera som utgångspunkt för det arkeologiska arbetet, och i vilket viktiga frågeställningar och problemområden lyftes fram under rubrikerna naturmiljö, äldre stenålder, bebyggelsemönster, odling och järnframställning (Olsson & Wallin 1996, Wallin, Olsson m.fl. 1997).

Under projektets gång reviderades och byggdes idéprogrammet ut till att omfatta fyra vetenskapliga teman: 1) Stenåldersjägare, 2) Agrar bebyggelse och markanvändning, 3) Utmarksnäringar, och 4) Vägar, kommunikation och gränser. Dessa teman presenterades i det vetenskapliga programmet för E4-projektet ”Arkeologi i skogen”. Syftet var att ge en genomarbetad kunskapsbakgrund och väl formulerade vetenskapliga frågeställningar och målsättningar. Programmet skulle också ligga till grund för prioriteringar i samband med det arkeologiska fältarbetet, avseende strategier, ambitionsnivåer och metoder för
enskilda undersökningsplatser (Anglert & Olsson 2003).

Anglert, M. & Olsson, M. (red) 2003. Arkeologi i skogen. Vetenskapligt program för E4-projektet i norra Skåne. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2003:8.

Böcker

E4-projektet i norra Skåne har mynnat ut i sammanlagt 9 böcker. Dessa spänner över en stor tidsrymd från stenålder till nutid, en stark betoning på stenålder och historisk tid. Av dessa är en populärt skriven och riktad till en bredare läsekrets. De övriga spänner mellan att vara populärvetenskapliga till mer renodlat vetenskapliga. En av böckerna är skriven på engelska och riktar sig även till en internationell publik. Böckerna behandlar allt från
lokalhistoriska fördjupningar till större och mer allmängiltiga problemställningar. En vetenskaplig behandling har eftersträvats utan att vara nedtyngd av en alltför akademisk språkbehandling. Ambitionen har varit att nå en så bred publik som möjligt där en viss fokusering har legat på en läsare med vissa förkunskaper i arkeologi och historia eller angränsande ämnen.

Spåren i landskapet. Den skånska skogens kulturarv

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2004

Av Thomas Andersson, Mats Anglert, Bengt Jacobsson, Bo Knarrström, Per Lagerås, Rolf Larsson och Mats Mogren

En populärvetenskaplig bok som tar avstamp i de idag synliga spåren i skogen efter människors leverne och arbete. Den ger en guidad tur genom norra Skånes naturmiljöer och kulturarv genom fotografier av bl.a. den överväxta torpruinen, torvupptagaren vid den övergivna täkten, odlingsrösena i den glesa bokskogen m.m. Den skildrar skogsbygdens mångsyssleri med kolning, tjärframställning, skogsavverkning m.m. Genom  paleoekologiska undersökningsmetoder beskrivs hur torvmarkerna bildats och hur landskapet förändrats. Fynden av små flintor vid sjöstränderna avslöjar jägarfamiljernas
boplatser.

Boken vänder sig främst till lokalbefolkningen i norra Skåne för att väcka intresse för lokal historia och naturmiljö. Den visar hur man kan läsa av spåren i landskapet och vill inspirera till upptäcktsfärder i skog och mark. Boken är lättläst och rikt illustrerad med fotografier.

Stenåldersjägarna (red: Bo Knarrström)

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2007

Av Cecilia Cronberg, Mathilda Kjällquist, Bo Knarrström, Magnus Artursson och Thomas Linderoth. Med bidrag av Magnus Andersson och Per Lagerås.

I boken får man följa med arkeologerna i deras arbete när det tidigare till stora delar okända nordskånska stenålderslandskapet rullades upp. Från de första fynden som gjordes vid sjöstränderna till utgrävningarna av jägarfamiljernas boplatser och jaktexpeditionernas läger.

Boken presenterar flera intressanta stenåldersplatser och har nyanserat bilden av Skånes stenålder. Bland de nyupptäckta fyndplatserna finns bl.a. det hittills nordligaste fyndet av en inlandsboplats från Ahrensburgkultur. Vidare framhålls upptäckten av små lämningar från senare delen av maglemosekulturen som en av stenåldersprojektets stora vinningar. En del av dessa låg högt upp på höjder, och tolkas som passplatser för jakt. Andra
tolkas, utifrån slitspårsanalys av flintredskap, som specialiserade platser för styckning av vilt. Dessa lämningar har bidragit till mer kunskap om rörligheten och landskapsutnyttjandet under sen maglemosekultur. I kombination med resultaten från undersökningarna av de något större boplatserna har vi getts en möjlighet att skapa en bild där man successivt blir alltmer stationär, och under slutet av perioden bosatt sig i allt större grupper längs sjöstränderna. Även frånvaron av fynd har påverkat vår bild av mesolitikum i Nordskåne. Under mellanmesolitikum konstateras bara enstaka spår efter kongemosekulturens människor, och liksom i andra delar av Skåne förefaller man ha föredragit att bo vid kusterna. Under senmesolitikum återkommer jägarfamiljerna till trakten. Först i form av mindre jaktexpeditioner, senare säsongsvis och slutligen blir
man åter bofast i området. I den avslutande delen som berör neolitikum läggs tyngdvikten vid diskussionen kring hur bofast man varit i området. De undersökta lämningarna visar framför allt att man har levt av jakt, fiske och kanske även insamling. Det finns inget som tyder på att man odlat eller hållit några större mängder tamboskap, men däremot finns vissa indikationer på betesdrift i området. En intressant tanke är att befolkningen kanske ägnat sig åt någon form av fäboddrift.

I appendix redovisas samtliga undersökta stenålderslämningar med kartor och uppgifter om topografi och miljö, fyndmaterial, datering och kort tolkning.

Boken är skriven för arkeologer och intresserad allmänhet med en populärvetenskaplig framtoning.

Från tundra till skog. Miljöförändringar i norra Skåne under jägarstenåldern

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2007

Av Leif Björkman

Med utgångspunkt i moderna paleoekologiska undersökningar i norra Skåne ges en bred och lättillgänglig miljöhistorisk exposé över jägarstenåldern.

Boken behandlar vegetationsutvecklingen i norra Skåne under mesolitikum med återkopplingar till senpaleolitikum och neolitikum. Beskrivningen bygger på paleoekologiska undersökningar av lagerföljder, främst pollenanalyser och C-dateringar, från tre lokaler, Flinkasjön och två mindre torvmarker vid Ringarpagården och Järingsholm. I boken ges en fascinerande bild av hur miljöerna förändrats under mesolitikum i norra Skåne. Av undersökningarna framgår det att vegetationsutvecklingen i området inte skiljer sig nämnbart från den som noterats längre mot söder i mellersta Skåne eller längre norrut i Småland. Det finns dock skillnader som orsakats av skilda geologiska och klimatoriska förutsättningar. Över lag verkar invandringförloppen för olika
trädslag ske senare i norra Skåne jämfört med södra Skåne. Ett tydligt exempel är linden som etableras upp mot 500 år senare i norr. Under denna tid kan den ljusare och öppnare skogsmiljön där ha erbjudit bättre jaktmöjligheter än i de södra delarna av landskapet. Intressant är också att även om introduktionen av betesdjur skedde närapå vid samma tidpunkt i både norra och södra Skåne, så var markpåverkan mycket begränsad i den norra delen av landskapet.

I appendix redovisas metodik, C-dateringar, kortfattat de pollenanalytiska undersökningsresultaten samt pollendiagram för de tre lokalerna.

Boken vänder sig främst till arkeologer och paleoekologer, men kan med fördel också läsas av allmänt natur- och lokalhistoriskt intresserade personer.

 

The Ecology of Expansion and Abandonment. Medieval and Post-Medieval and-use and Slettlement Dynamics in a Landscape Perspective

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2007

Av Per Lagerås

I den här boken tecknas en spännande historia av samhälls- och landskapsförändringar i norra Skåne under det senaste årtusendet. Där perioder av kolonisation och agrar expansion har ersatts av perioder av tillbakagång och övergivande.

Boken bygger främst på resultat från paleoekologiska undersökningar, framförallt pollenanalyser, som sätts in i ett vidare sammanhang utifrån resultat från arkeologiska undersökningar och skriftligt källmaterial. Ur ett landskapsekologiskt perspektiv diskuteras den medeltida expansionen, digerdöden, järnframställningen, lilla istiden, ljunghedarnas uppkomst och introduktionen av skogsvård. Ett viktigt resultat är att det inte har varit fråga om någon jämn utveckling mot ett gradvis öppnare landskap i
området, utan snarare att det varit ett samspel mellan perioder av avskogning och agrar expansion å ena sidan och perioder av nedgång och beskogning å andra sidan. Vid två tillfällen syns tydliga tillbakagångar i området då gårdar och åkrar förefaller ha övergetts. Den ena nedgången sammanfaller med tiden för digerdöden under senmedeltid, ca 1300-1400-talet, medan den andra sätts i samband med 1800- och 1900- talets avbefolkning av landsbygden och introduktionen av modernt skogsbruk.

I appendix redovisas metodik, pollendiagram för de fyra lokalerna, vedartsbestämning och 14C-dateringar av träkol från undersökta anläggningar inom E4-projektet samt artlista.

Boken vänder sig främst till paleoekologer i Sverige och internationellt, men kan också med fördel läsas av arkeologer, historiker och landskapsarkitekter. Den är skriven på engelska.

Hans Majestäts friskyttar av Danmark

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2008

Av Bo Knarrström och Stefan Larsson

Resultaten från E4-projektet gav ett nytt kunskapsläge som pekade på en avsevärt mer komplex historia än vad som tidigare varit känt. Mycket av denna föreföll att stå i motsättning till berättelserna om friskyttarna. Friskytten – ”snapphanen” – var en historisk parentes som dels hade en bakgrund relaterad till landskapet och relationerna till den danska kronan, dels var resultatet av en specifik historisk och ekonomisk omständighet.

Förutom arkeologin bygger boken på en omfattande arkivgenomgång. Genom att kombinera olika källor sker ett närmande till friskyttarna i Norra Åsbo härad, och i flera fall kommer man mycket nära ”snapphanen” i sitt lokala sammanhang.

De gerillaliknande friskyttar som slogs på den danska sidan under Skånska kriget 1675 – 1679 är omgivna av omfattande mytbildning. Försöken att placera dem i vidare historiska, militära, sociala och ekonomiska sammanhang är få. I den här boken analyseras några av dessa myter utifrån ny kunskap som tagits fram genom undersökningar i nordvästra Skåne. Bilden av våldets orsaker visar sig vara komplex och djupt rotad i det särpräglade
samhälle som en gång fanns i området. Boken diskuterar även frågor om historieskrivning, hur människor och samhällen drivs in i våldspiraler men också om förmågan att gå vidare.

I appendix redovisas sammanställningar över bl.a. mantalsskrivningen 1651–1677 och mantalslängden 1663 för hemman i Örkelljungatrakten, friskyttar efter mönsterrullorna från 1679 och 1680, allmogens trohetsförsäkran med namnlista m.m.

Boken är skriven för militärhistoriskt intresserad allmänhet med populärvetenskaplig framtoning.

Landskap bortom traditionen – historisk arkeologi i nordvästra Skåne (red. M. Anglert)

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2008

Introduktion: Landskap bortom traditionen Mats Anglert

Den stora berättelsen – ett landskap präglat av förändring Mats Anglert & Per Lagerås

Bandparceller, bebyggelse och befolkning Mats Anglert

Protoindustriell järnproduktion Bo Strömberg

Landskapets urbanitet Mats Anglert

Riksgränsen Mats Mogren

Periferi, utmark eller landskap Mats Anglert

Frågor om identitet och historieskrivningar i Norra Åsbo Stefan Larsson

Vad är det som skapar ett landskaps historia? Varför saknar vissa områden en tydligt formulerad historia? Beror det på att den inte har passat in i den nationella historieskrivningen? Handlar det om marginaliserade landskap, och om människor utanför det traditionella samhället?

Mycket liten arkeologisk och historisk forskning har tidigare ägnats åt skogsbygden i nordvästra Skåne, varför frågorna till detta landskap var många. En historisk-arkeologisk metodik tillämpades där ett integrerat tvärvetenskapligt förhållningssätt eftersträvades. De olika källmaterialen skulle relateras till varandra och mynna ut i en berättelse om landskapets utveckling från den medeltida kolonisationen och fram i nutid.

Mats Anglert och Per Lagerås har ambitionen att ta ett helhetsgrepp på landskapet och formulera en vederhäftig berättelse över skogsbygdens utveckling i ett långt tidsperspektiv. Här presenteras en föränderlig utveckling innefattande kolonisation, digerdöd, protoindustriell järntillverkning, nationsbyte och industriell skogsproduktion. Till detta fogas fördjupningar och problematiseringar kring bebyggelse, odling, järnhantering, urbanitet, riksgränsen, marginalitet och identitet av Mats Anglert, Bo
Strömberg, Mats Mogren och Stefan Larsson.

Människorna och skogen – arkeologiska platser i Örkelljungatrakten (red. M. Anglert & P. Lagerås)

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2008

Introduktion: Människans landskap Mats Anglert & Per Lagerås

Arkeologiska förutsättningar – fornlämningsbild och källmaterial från jordbruksbygd till skogsbygd Thomas Andersson

En splittrad helhet – om mångsyssleriet i skigsbygden i norra Skåne Rolf Larsson

Grisavad – ett torp åt skogen Annika Knarrström

Torpet Rosts täppa – det lilla i det stora Annika Knarrström

Ett befolkat landskap – en diskussion kring människor och genus Sofia Lindberg

Medeltida röjningsrösen vid ett 1800-talstorp – en historia med problem
Moa Lorentzon

Stora förändringar under de senaste århundradena har skapat bilden av ett tidlöst landskap i nordvästra Skånes skogsbygder. Det moderna skogsbruket, industrialiseringen och en ökad rörlighet bland befolkningen är betydande inslag i denna förändring. En
ytlig betraktelse av landskapet idag framhäver de småskaliga jordbruksmiljöerna från 1800- och 1900-talet som karakteristiska för denna skogsbygd.

Men skogsbygden kring Örkelljunga har en längre och mer varierad kulturhistoria än så. De arkeologiska undersökningarna i samband med ombyggnaden av E4 till motorväg har
starkt bidragit till att en ny bild tonar fram. Torpgrunder, odlingsrösen, slaggvarp, järnhanteringsplatser, kvarnar, tjärrännor eller kolmilor är lämningar som pekar på ständiga förändringar och en anpassning till de skiftande förutsättningarna.

Denna bok är en berättelse om de arkeologiska platserna längs vägen och de liv som utspelats där. Hur skapade människorna sig en tillvaro och ett uppehälle i denna
skogsmiljö? Var deras situation mera utsatt och instabil på grund av dåliga förutsättningar för odling?

Det förlorade järnet. Dansk protoindustriell järnhantering

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2008

Av Bo Strömberg

I det kuperade sjö- och våtmarksrika skogslandskapet där Halland, Skåne och Småland möts finns södra Skandinaviens största anhopning av lämningar efter järnhantering.
Naturlandskapet med myr- och sjömalm, rödjord och skog gav goda förutsättningar för tillverkning av järn. Bevarade slaggvarp och lämningar efter blästugnar är spår efter en omfattande verksamhet.

I boken Det förlorade järnet tecknas en bakgrund till hur kolonisatörer under äldsta medeltid tog obygder i anspråk i danska rikets östra utkant. En skogsbygd som av dess  inbyggare under senmedeltid och 1500-talet omgestaltades till ett protoindustriellt landskap för järnproduktion av central betydelse för Danmark.

Det protoindustriella landskapet var på väg mot en industrialisering genom etablering av järnverk, då freden i Roskilde 1658 radikalt förändrade förutsättningarna. För denna skogsbygd innebar detta att järnhanteringen i stort upphörde.

Skånsk skogsbygd under äldre historisk tid

Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2009

Av Sten Skansjö

Boken presenterar en historisk undersökning av norra Skånes skogsbygd under medeltid och modern tid. Med utgångspunkt i de äldsta skriftliga källorna analyseras  arkutnyttjande, bebyggelseförhållanden, agrar produktionsinriktning, markförhållanden och social strukturer i Örkelljunga och Fagerhults socknar i Norra Åsbo härad.

När, hur och varför koloniserades den nordvästskånska skogsbygden? Hur fortlöpte bebyggelseutvecklingen under medeltid och tidigmodern tid? Vem ägde gårdarna i området? Vilken markanvändning och vilket resursutnyttjande kan beläggas i detta område i det medeltida och tidigmoderna källmaterialet?

De äldsta kända skriftliga beläggen för bebyggelsen i de båda socknarna visar att endast en bebyggelse, Örkelljunga, är säkert belagd före 1500. Det är framför allt dokument knutna till borgen i Örkelljunga under 1300-talets början. Under 1500-talet dyker de kamerala jordeböckerna upp och under 1600-talet ger de en mer heltäckande bild av området. Under tidigt 1500-tal är det de kyrkliga egendomarna beskrivna i Palteboken och de kungliga egendomarna under Helsingborgs slott och län.

Artiklar

Det arkeologiska projektet har tydliga ambitioner vad gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och kunskapsöverföringen. Ett deltagande i det arkeologiska samtalet med både lokalbefolkningen och vetenskapssamhället har varit en strategi. Föredrag, möten och utställningar har arrangerats lokalt i den aktuella bygden. Det vetenskapliga utbytet har skett genom att projektmedarbetarna har deltagit i konferenser och seminarier. I samband med dessa har flera artiklar skrivits som publicerats i olika sammanhang.

I nuläget har 34 artiklar publicerats, men projektet kommer att generera ytterligare texter.

Rapporter

Det har sammanlagt skrivits 23 rapporter som på olika sätt berör E4-projektet. Flertalet kan knytas till den antikvariska processen med redogörelser för genomförda särskilda utredningar, förundersökningar och i viss mån också särskilda undersökningar. Andra rapporter redovisar istället riktade insatser, fr.a. på metallurgiska analyser av järnhaltiga material. I det följande presenteras de mer omfattande rapporterna.

UV Syd Rapport 1995:2 Översiktlig arkeologisk utredning (Wallin, L.)

Rapporten redovisar i stora drag fornlämningsbilden inom tre alternativa vägkorridorer.

UV Syd Rapport 1995:12 Arkeologisk utredning steg 1 (Wallin, L.)

Rapporten redovisar kart- och arkivgenomgångar samt inventeringar i fält längs sträckan Mölletofta–Rya.

UV Syd Rapport 1997:58 Arkeologisk utredning steg 1 (Wallin L., Olsson, M. m.fl.)

Rapporten redovisar arkiv- och kartstudier, kulturgeografiska och historiska analyser, arkeologiska fältinventeringar, riktade inventeringar av utvalda fornlämningstyper samt inventering av torvmarker längs sträckan Örkelljunga–länsgränsen samt väg 24.

  • Per Karsten och Bo Knarrström redogör för inventeringen av stenåldersboplatser
    vid sjöar i närområdet.
  • Pär Connelid gör en historisk-geografisk analys av det äldre odlingslandskapet
    utifrån historiska kartor och fältinventeringar.
  • Sten Skansjö gör en genomgång av det skriftliga källmaterialet från Örkelljunga
    och Fagerhults socknar, med avseende dels på medeltiden, dels på perioden
    kring 1650. Vidare diskuterar han gårdsbebyggelsens framväxt,
    sockenbildningen och åldern på områdets båda kyrkor. Ett avsnitt ägnas åt
    borgen i Örkelljunga. Källmaterialet består bl.a. av jordeboken över
    Helsingborgs län från 1523, Decimantboken från 1651 och äldre namnbelägg i
    Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.
  • Per Lagerås sammanfattar resultaten av den paleoekologiska rekognosceringen av torvmarker och sjöar i anslutning till den planerade vägsträckningen.

UV Syd Rapport 1999:2 Arkeologisk utredning steg 2 (Hallén, Y. & Knarrström, B.)

Rapporten redovisar karteringar sökschaktsgrävningar och provundersökningar av valda områden längs sträckan Mölletofta–Rya.

UV Syd Rapport 2003:8 Arkeologi i skogen. Vetenskapligt program för E4-projektet i norra Skåne (Anglert, M. & Olsson, M. ). Se ovan.

Rapport UV Syd 2003:19 Arkeologiska utredning steg 2a (Olsson, M.)

Rapporten redovisar kulturgeografiska och historiska analyser, arkeologiska fältinventeringar, inventering av äldre torvtäkt samt paleoekologiska rekognoscering av torvmarker längs sträckan Örkelljunga–länsgränsen samt väg 24.

  • Pär Connelid redogör för fältinventeringen av bandparcellerad åkermark inom
    byarna Örnalt och Sönder Össjö i Fagerhults sn, Vemmentorp och Sonnarp i
    Örkelljunga sn samt Äljalt och Hushult i Röke sn. Han redovisar också resultaten för kartöverläggen över de tre byarna Östra Spång, Östra Ringarp och Jällas i Örkelljunga sn gjorda utifrån laga- och enskifteskartor.
  • Sten Skansjö gör en kompletterande studie av det skriftliga källmaterialet från
    Örkelljunga och Fagerhults socknar, avseende perioden mellan äldsta jordeboken 1523 och Decimantboken 1651. Källmaterialet består av jordeböcker över Helsingborgs län, särskilt den från 1583-84, och ett register över skattskyldiga till extraskatt i samma län 1584.
  • Per Lagerås och Ronnie Liljegren redovisar områden med spår av äldre torvtäkt
    utifrån studier av ortofotokartor samt fältinventering. Målet är att visa på olika typer av torvtäkt som förekommit i området, och om möjligt dra slutsatser om teknik, syfte och ålder.
  • Marie Olsson och Margareta Olsson rapporterar resultaten från kartering och
    fotodokumentation av ovan mark synliga lämningar, t.ex. odlings- och
    bebyggelselämningar, gränsmarkeringar, hålvägar m.m. Dessutom redovisas
    resultaten av fosfatkartering av boplatslägen och metalldetektoravsökning av
    troliga järnframställningsplatser
  • Per Lagerås redovisar resultaten från den detaljerade torvstratigrafiska
    rekognosceringen av 22 torvmarker.

UV Syd Rapport 2003:20 Arkeologisk utredning steg 2b (Olsson, M. & Olsson, M. red)

Rapporten redovisar genomförda utredningsgrävningar av valda områden längs sträckan Örkelljunga–Rya samt väg 24.

UV Syd Rapport 2003:21 Arkeologisk förundersökning (Jacobsson, B. red)

Rapporten redovisar genomförda sökschaktsgrävningar, matjordsavbaningar, rutgrävningar, metalldetektoravsökning, djupschaktsgrävningar i våtmark, provtagningar, pollenanalys och fotodokumentation av valda områden längs sträckan Örkelljunga–Rya, väg 24 samt lokalvägar.

Daffar

Under de cirka tio år som E4-projektet pågick förändrades UVs rapporteringsstrategi av arkeologiska slutundersökningar från redovisning i traditionella rapporter till s.k. daffar (dokumentation av fältarbetsfasen).
Detta innebär att de tidigt utförda slutundersökningarna på delen Åstorp–Mölletofta
redovisades enligt det äldre sättet (Andersson 1996a; Andersson 1996b; Isendahl
1996). Slutundersökningarna som genomfördes på delarna Mölletofta–Rya och
Örkelljunga–länsgränsen redovisades istället som daffar (se tabell 1).

Totalt framställdes 30 daffar inom E4-projektet efter det att de särskilda undersökningarna genomförts. Från sträckan Mölletofta–Rya finns 8 daffar (område 1–8), medan övriga relaterar till sträckan Örkelljunga–länsgränsen.

Den samlade rapporteringen

Böcker

Andersson, T., Anglert, M., Jacobsson, B., Knarrström, B., Lagerås, P., Larsson, R. & Mogren, M. 2004. Spåren i landskapet. Den skånska skogens kulturarv.
Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Anglert, M. (red.) 2008. Landskap bortom traditionen – historisk arkeologi i nordvästra Skåne.
Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Anglert, M. & Lagerås, P. (red.) 2008. Människorna och skogen. Arkeologiska platser
i Örkelljungatraktan. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Björkman, L. 2007.
Från tundra till skog. Miljöförändringar i norra Skåne under jägarstenåldern. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Knarrström, B. (red.) 2007. Stenåldersjägarna. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Knarrström, B. & Larsson, S. 2008. Hans Majestäts friskyttar av Danmark. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abandonment. Medieval and post-medieval land-use and settlement dynamics in a landscape perspective. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Skansjö, S. 2009. Skånsk skogsbygd under äldre historisk tid. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

Strömberg, B. 2008. Det förlorade järnet. Dansk protoindustriell järnframställning. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Recensioner

Andersson, T., Anglert, M., Jacobsson, B., Knarrström, B., Lagerås, P., Larsson, R. & Mogren, M. 2004. Spåren i landskapet. Den skånska skogens kulturarv. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Av Niklas , Sydsvenskan

Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abandonment. Medieval and post-medieval land-use and settlement dynamics in a landscape perspective. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Av Stig Welinder, Fornvännen 102 (2007).

Knarrström, B. & Larsson, S. 2008. Hans Majestäts friskyttar av Danmark. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Av Jens Lerbom, Populär Historia 12/2008.
– Jonny Ambrius, Skånska Dagbladet 2008-09-28.
– Mikael Ankarvik, Norra Skåne 2008-08-13.

Specialpublikationer

Ivarsson, L. (red.) 1998. En ny bild av Skåne växer fram. Arkeologi i samband med Vägverkets motorvägsutbyggnad. E4-projektet i norra Skåne. Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Kjällqvist, M., Mårtensson, J. & Olsson, M. 2001. Arkeologi och motorväg. E4:an banar väg för ny kunskap. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar.

Artiklar

Andersson, M. 1997. Tranarpshögen. En gravhög från yngre bronsålder. I: Karsten, P. (red.) Carpe Scaniam. Axplock ur Skånes förflutna, s. 57-88. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, skrifter nr 22. Stockholm.

Anglert, M. 2008. Colonisation of a periphery in southern Sweden: Some aspects of
marginality. In: Emanuelsson, M., Johansson, E. & Ekman, A-K. (eds.). Peripheral Communities. Crisis, Continuity and Long-term Survival, s. 325-333. Reports
Department of Urban and Rural Development 6/2008. SLU. Skrifter från
forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet no 11. Uppsala.

Anglert, M. (in print) Landskapets mångfald – Regionala skillnader i Skåne ca 1400–1700. I: Wienberg, J., Roslund, M., Mogren, M. & Sundner, B. (red.) Triangulering.
Historisk arkeologi vidgar fälten. Lund Studies in Historical Archaeology. Lund.

Anglert, M. & Knarrström, A. 2006. Sentida bosättningar och historisk arkeologi – knappast en marginell historia! META 2006:4, s. 53-80. Cronberg, C. 2003. De var först i bygden. Ängelholm 2004 – en hembygdsbok. Klippan.

Cronberg, C. & Kjällquist, M. 2006. Tidigmesolitiska boplatser i Nordvästskånes skogsmarker – undersökningar i Maglemosekulturens nordligare trakter. I: Valentin Eriksen, B. (red.) Stenalderstudier. Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien, s. 287-297. Århus.

Isendahl. 1997. Förhistorisk järnhantering i nordvästra Skåne. En studie med  tgångspunkt från den vendeltida boplatsen i Haglekulla.
I: Karsten, P. (red.) Carpe Scania.Axplock ur Skånes förflutna, s. 113-147.
Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, skrifter nr 22. Stockholm.

Johansson, J. 2007. Pollenkornen och markanvändningen. Alcedo 2007:3-4 Årg 29.

Karsten, P. & Knarrström, B. 1996. Norra Skåne – ett tidigmesolitiskt centrum? Ale 4.

Karsten, P. & Knarrström, B. 1998. Nya stenåldersfynd från norra Skåne – den första kvartsboplatsen. Ale 1.

Knarrström, A. 2008. …a little closer to Paris: On 18th- and 19th- century crofts in
Northern Scania. In: Emanuelsson, M., Johansson, E. & Ekman, A-K. (eds.) Peripheral Communities. Crisis, Continuity and Long-term Survival, s. 261-272. Reports
Department of Urban and Rural Development 6/2008. SLU. Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet no 11. Uppsala.

Knarrström, A. 2009. Grisavad, Rosts täppa och Carl Jonassons. Arkeologi på torp i Skåne och Blekinge. Ale 1.

Knarrström, B. 2000. Materialstudier av Skånes äldsta stenålder - om tiden efter Bromme och tidigmesolitisk expansion i norra Skåne. I: Ersgård, L. (red.) Människors platser – tretton arkeologiska studier från UV, s. 149-166. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska
undersökningar, skrifter N31. Stockholm.

Knarrström, B. 2006. Tidigmesolitiska fynd i Norra Skåne – resultat från sjöinventeringar i skogsmiljö. I: Valentin Eriksen, B. (red.) Stenalderstudier. Tidligt mesolitiske jægere
og samlere i Sydskandinavien, s. 277-286. Århus.

Knarrström, B. (in print). Early
Mesolithic flint economy in northern Scania. A south Swedish settlement area
without natural flint deposits. VIII Flint Symposium Bochum.

Lagerås, P. 1999. Odlingens mobilitet under järnåldern.
Vegetationshistoriska perspektiv på röjningsröseområden längs E4-an i norra
Skåne och Småland. I: Riddersporre, M. (red.) Att gräva agrarhistoriska lämningar. Rapport från ett seminarium I Lund 27-28 januari 1998, s. 21-22. University of Lund. Institut of Archaeology. Report Series 64. Lund.

Lagerås, P. 2003. Approaches and methods for commissioned archaeology in wetlands: experience from the E4 Project in Skåne, southern Sweden. European Journal of Archaeology 6(3):231-249. Lagerås, P. 2004. Koppla greppet om torvmarkerna! Metoder
för arkeologisk och paleoekologisk rekognosering. I: Lönn, M. (red.) Aktuella  metodfrågor, s. 142-156. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 58. Stockholm.

Lagerås, P. 2004. Medeltida expansion i skogsbygd. Tvärvetenskapliga ambitioner i norra Skåne. Tidskrift 4:99-112.

Lagerås, P. 2006. Commissioned archaeology in wetlands. I: Engelmark, R., Linderholm, J. (red.) Proceedings from the 8 Nordic Conference on the Application of Scientific Methods in Archaeology, s. 140. Archaeology and Environment 21.
The Environmental Archaeology Laboratory, University of Umeå. (abstract)

Lagerås, P. 2006. From regional to local: pollen analysis in Swedish archaeology. I: Archaeology in China and Sweden: papers presented at the first Sino-Sweden Archaeology Forum. Science Press, Beijing. (Publicerad på kinesiska)

Lagerås, P. 2007. From regional to local: pollen analysis in Swedish archaeology. I:
Kaliff, A. (red.) Archaeology in the East and the West: papers presented at the Sino-Sweden archaeology forum, Beijing, in September 2005, s. 167-180. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Lagerås, P. 2007. Medeltida kolonisation och ödeläggelse i norra Skåne. I: Hansson, M. (red.) Utmarker, gårdar och människor: om järnålder och medeltid i sydvästra Småland, 127-138. Smålands museum. Växjö.

Lagerås, P., Olsson, M. & Wallin, L. 2000. Röjningsrösens utseende och ålder. I: Ersgård, L. (red.) Människors platser – tretton arkeologiska studier från UV, s. 167-184. Riksantikvarieämbetet, arkeologiska undersökningar, skifter N31. Stockholm.

Larsson, R. 2004. May the force be with you… Några reflektioner över en stationär kraftkälla med flera bottnar med exempel från Vanås, nordvästra Skåne. Tidskrift
4:147-154.

Mascher, C. & Connelid, P. 1999. Vikten av ett landskapshistoriskt synsätt inom kulturmiljövården. Två kortfattade exempel från aktuella vägprojekt. I: Riddersporre, M. (red.) Att gräva agrarhistoriska lämningar. Rapport från ett seminarium i Lund
27-28 januari 1998, s. 59-63. University of Lund. Institut of Archaeology. Report Series 64. Lund.

Olsson, M. & Wallin, L. 1996. Arkeologi vid gränsen. Ale 3:29-31.

Olsson, M. & Wallin, L. 1999. Röjningsröseområden utmed E4-an i Skåne. Ideér och metoder. I:

Riddersporre, M. (red.) Att gräva agrarhistoriska lämningar. Rapport från ett seminarium i Lund 27-28 januari 1998, s. 11-19. University of Lund. Institut of Archaeology. Report Series 64. Lund.

Olsson, M. & Wallin, L. 1999. Odlingslandskap i Nordskåne. Erfarenheter från E4-projektet. I: Ericsson, A. (red.) Odlingslandskap och uppdragsarkeologi, s. 51-60. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, skrifter nr 29. Stockholm.

Olsson, M. & Wallin, L. 2001. E4-projektet i norra Skåne. I: Anglert, M. (red.) De långa
schaktens arkeologi – en utvärdering och analys av de infrastrukturella snitten
genom landskapet,
s. 33-39. University of Lund Institute of Archaeology. Report Series 69. Lund.

Olsson, M., Wallin, L. & Lagerås, P. 1999. From arable lowland to wooded uplands. A
liner project in northern Scania, Sweden. I: Fabech, C. & Ringtved, J. (eds.)  Settlement and Landscape. Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4–7 1998, s. 119-121.

Skansjö, S. 2000. Nordvästra Skånes järnbygd under dansk tid. I: Ödman, A. (red.) Järn Wittsjöskogkonferensen 1999. University of Lund, Institute of Archaeology, Report series No.75.

Skansjö, S. 2007. Örkelljunga 1307 – borg, bygd och brödrastrider. I: Ale – historisk
tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge.

Skansjö, S. 2008. Kolonisation, kungaborg och kronolän. I: Brigéus, N.-A. (red.) Örkelljunga i krig och fred. Skrifter utgivna av Örkelljunga Hembygdsförening 43.

Skansjö, S. 2008. Erik Menveds privilegiebrev till Lübeck den 13 september 1307. I: Brigéus, N.-A. (red.) Örkelljunga i krig och fred. Skrifter utgivna av Örkelljunga
Hembygdsförening 43.

Strömberg, B. (in print) Järnhantering – Utmarksbruk inom en agrar ekonomi eller ett protoindustriellt skede i ett centralområde? I: Helgesson, B. (red.) Seminarium om
järnframställning i Sydsverige. Järnets roll. Regionmuseet Kristianstad, 3 maj
2007.

Rapporter

Andersson, M. 1996a. Skåne, Källna 1:6 m fl. 1994. Riksantikvarieämbetet,
Arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1996:7.

Andersson, M. 1996b. E4 Åstorp–Ljungaskog. Skåne, Kvidinge
socken, Tranarp 2:7, 26:1, RAÄ 35. Arkeologisk slutundersökning 1994. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1996:12.

Anglert, M. & Olsson, M. (red) 2003. Arkeologi i skogen. Vetenskapligt program för E4-projektet i norra Skåne. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2003:8.

Björkman, L. & Ekström, J. 2002. Paleoekologisk förundersökning av torvmarker inför ombyggnaden av  E4:an sträckan Örkelljunga–länsgränsen i nordvästra Skåne. LUNDQUA Uppdrag 39, Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds universitet.

Connelid, P. Rapport över landskapshistorisk utredning samt upprättande av historiska klartöverlägg längs ny sträckning av E4:an, sträckan Mölletofta-Rya, Kristianstads län.

Engelmark, R. & Linderholm, J. 1997. Miljöarkeologiska undersökningar inom Mölletofta–Rya, Etapp 4. Pedologi och Markkemi. Arkeologiska institutionen vid Umeå universitet. Miljöarkeologiska laboratoriet.

Englund, L-E. 1996. Järnhantering på boplatsen vid Bjärsgård. Okulär klassificering av järn, slagg och ugnsrester. Skåne, Östra Ljungby. Riksantikvarieämbetet
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala, Geoarkeologiskt Laboratorium. Analysrapport 17:1996.

Englund, L-E. 1997. Järnhantering i Östra Ringarp. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala, Geoarkeologiskt Laboratorium.
Analysrapport 9–1997. Englund, L-E. 2001. Okulär besiktning av slagg från Östra
Spång 6:1, RAÄ nr 6, Örkelljunga sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Rapport nr 12-2001.

Englund, L-E. & Kresten, P. 1998. Akreometallurgiskt material från Skåne – okulär klassificering av insamlade prover från undersökningar utmed E4 och väg 24. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL. Rapport nr 20–1998.

Eriksson, H. 1997. Geologisk och geokemisk undersökning av boniteten i ett område med fornlämningar i anslutning till vägkorridor för ny väg E4, sträckan Mölletofta–Rya, Klippans och Örkelljunga kommuner. Skåne län.

Forenius, S., Willim, A. & Grandin, L. 2005. Medeltida blästbruk vid Bredabäck: E4:projektet i Skåne, område E4:31. Riksantikvarieämbetet.

Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E. 2002. Järnhanteringsplats vid Östra Spång, Arkeometallurgiska analyser – E4-projektet i norra Skåne, område V24:1, FU, RAÄ 6, Örkelljunga sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium. Riksantikvarieämbetet,
Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Rapport nr 9-2002.

Grandin, L. & Forenius, S. 2003. Analyser av järnhaltigt material – E4-projektet i norra Skåne, område 28C, Förundersökning, Örkelljunga sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV
GAL Rapport nr 12-2003.

Hallén, Y. & Knarrström, B. 1999. Väg E4 Mölletofta–Rya, Östra Ljungby och Rya socknar, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2 1995–1996. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1999:2.

Isendahl, K. 1996. Ett vendeltida gårdskomplex i nordvästra Skåne. Skåne, Östra Ljungby socken, Haglekulla socken, Haglekulla 1:1. 1995. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska
undersökningar, UV Syd Rapport 1996:59.

Jacobsson, B. (red) 2003. Förundersökningar utmed E4:an i norra Skåne. Arkeologiska förundersökningar för väg E4, Örkelljunga–länsgränsen och riksväg 24, Bälinge–Västra Spång samt lokalvägar. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2003:21.

Linderoth, T., Andersson, T. & Olsson, M. 2001. Lokalvägar längs E4:an och väg 24. Sträckan Örkelljunga–länsgränsen. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 2001:22.

Linderoth T. 2002. Utredningsgrävningar för lokalvägar, industriområde, rastplats, ridbana och skjutbana längs E4:an och väg 24. Arkeologisk utredning AU2B. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2002:26.

Olsson, M. (red) 2003. Karteringar och omlandsstudier utmed E4:an i norra Skåne. Arkeologiska utredningar steg 2a för väg E4, Örkelljunga–länsgränsen och riksväg 24, Bälinge–Västra Spång. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2003:19.

Olsson, M. & Olsson, M. (red) 2003. Utredningsgrävningar utmed E4:an i norra Skåne. Arkeologiska utredningar steg 2b för väg E4, Örkelljunga–länsgränsen och riksväg 24. Bälinge–Västra Spång. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2003:20.

Wallin, L. 1995. Översiktlig arkeologisk utredning. Skåne, väg E4, delarna förbi Örkelljunga och Örkelljunga–Kronobergs länsgräns, Örkelljunga och Skånes Fagerhult m fl socknar, Örkelljunga kommun, 1994. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1995:2.

Wallin, L. 1995. Arkeologiska utredningar. Skåne Väg E4 Åstorp–Ljungaskog, Kvidinge m fl socknar, Åstorps, Klippans och Örkelljunga kommuner. 1994-1995. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1995:12.

Wallin, L., Olsson, Margareta, Connelid, P., Karsten, P., Knarrström, B., Lagerås, P., Mattisson, A., Olsson, M., Skansjö, S. 1997. Arkeologisk utredning från Örkelljunga till länsgränsen. Särskild arkeologisk utredning steg 1, väg E4, förbi Örkelljunga (Eket–Värsjö) och förbi Fagerhult (Värsjö–Köphult) samt väg 24, delen Bälinge–Västra Spång, Skåne. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Rapport 1997:58.

Daffar

Sammanställning över de daffar som har framställts inom E4-projektet efter det att slutundersökningarna genomförts. Område 1–8 motsvarar sträckan Mölletofta–Rya, medan övriga områden omfattar sträckan Örkelljunga–länsgränsen.

Daff:nr

Område

Titel

Författare

2003:8

V24:2

Odlingslämningar och en
mesolitisk fyndplats vid Lärkesholmsån

Andersson, T & Cronberg,
C

2003:9

V24:3

Stenåldersboplatser och
odlingslämningar vid Lärkesholmsån

Cronberg, C

2003:10

V24:4

Odlingslämningar och en
mesolitisk satellitlokal vid Lärkesholmsån

Andersson, T & Cronberg,
C

2003:11

V24:8

Mesolitiska och neolitiska
satellitlokaler

Cronberg, C

2003:12

E4:28A

Mesolitiska satellitlokaler

Cronberg, C

2004:1

E4:33

Rösen, terrasser och röjda
ytor

Lorentzon, M

2004:2

E4:38

En mesolitisk strandboplats
vid Järingsholm

Kjällquist, M

2004:3

E4:10

Rösen vid Rackarebäcken

Knarrström, A

2004:4

E4:34A

En sentida skogsgård vid
Värsjö – kol, tjära och odling

Knarrström, A

2004:5

E4:34F

På undantag till skogsgården
vid Värsjö

Knarrström, A

2004:6

E4:28C

Odlingslämningar och en
mesolitisk fyndplats vid gamla Jälla sjö

Linderoth, T

2004:7

E4:45

Odlingslämningar och en
neolitisk boplats vid Skånes Fagerhult

Linderoth, T

2004:8

E4:58

Ett röse vid Yxenhult

Linderoth, T

2004:9

E4:35, E4:44 E4:55, LV:3
LV:10

Det svarta guldet –
kolbottnar från nordvästra Skåne

Larsson, R

2004:10

E4:31

En nordvästskånsk
järnhanteringsplats och vattenkraftsanläggning

Larsson, R

2004:12

E4:1

Järnåldersboplats vid Pinnån

Andersson, T

2004:13

V24:1

En järnproduktionsplats från
1500-1600-tal i Östra Spång

Strömberg, B

2004:14

E4:14

Odlingslämningar från
medeltid och nyare tid

Jacobsson, B

2004:15

E4:15

Mesolitisk satellitlokal på
en fastmarksholme

Jacobsson, B

2004:16

E4:17

Mesolitiska
flintslagningsplatser och en senmedeltida kolbotten vid Lärkesholmsån

Jacobsson, B & Särbom, H

2004:17

E4:2

Gravröset som var en naturbildning

Jacobsson, B

2004:18

E4:28B

Mesolitisk satellitlokal och
en senmedeltida odlingslämning vid gamla Jälla sjö

Jacobsson, B &
Wennström, S

2004:19

Område 1

Odlingslämningar från
järnålder

Andersson, T

2004:20

Område 2

Boplatslämningar från stenålder
och odlingslämningar från järnålder

Andersson, T

2004:21

Område 3

Odlings- och
boplatslämningar från järnålder

Andersson, T

2004:22

Område 4

Närområdeskartering

Andersson, T

2004:23

Område 6

Odlingslämningar vid Rya

Andersson, T

2004:24

Område 8

Närområdeskartering

Andersson, T

2004:25

E4:1A

En mesolitisk boplats vid
Eket

Kjällquist, M

2004:26

 

E4-projektet i norra Skåne.
En sammanfattning av ett arkeologiskt projekt. Väg E4, riksväg 24 och
lokalvägar

Jacobsson, B

 

Editerad av: Anders Olandersson (2019-01-21 20:13:58)