Apladalsvisan
Text: Algot Fogelberg och Arvid Lindström
Musik: Trad.    Lyssna på låten HÄR

Jag sjunger då positiva ljuder
En sång om kärlek som mäktigt sjuder
En sång om kärlek och hopp och tro
I Apladalen i Värnamo

Det var en yngling som hette Peter
Från Åkers socken, Hult gården heter
Han svarvar pinnar, det må ni tro
På stolfabriken i Värnamo

En lördag gick han i aftonstunden
Att promenera i gröna lunden
Han gick, sen solen sig skänkt till ro
Till Apladalen i Värnamo

Där möter han en så´n vacker flicka
Som kärleksfullt uppå honom blicka
Han lyft på hatten och sa´: ”mån tro,
är fröken hemma i Värnamo?”

Ack nej i Västbo där är jag hemma
Min far är bonde, mitt namn är Emma
En liten tid jag blott här ska bo
Att lära sy uti Värnamo

Han sade sedan: ”Ack säg min sköna,
ska ni spatsera uti det gröna.
Till gröna lunden, där sippor gro
I Apladalen i Värnamo

Så bjöd han henne så vänligt armen
I deras hjärtan i ungdomsbarmen
Där byggde Amor snart nog sitt bo
I Apladalen i Värnamo

Sen sade Peter i kvällen klara
Säg vill du mig på en fråga svara
Säg vill du svära mig evig tro
I Apladalen i Värnamo

Ack ja sa´ Emma, min Peter kära
Att dig tillhöra det vill jag svära
Till hösten skola vi sätta bo
I Apladalen i Värnamo

De sutto där ja i flera timmar
På kärleksvågor syns Peter simma
Han var så glad så han ropte ”tjo”
I Apladalen i Värnamo

Till Västbo styrde nu Emma färden
Och glömde Peter för hela världen
Och att han svurit en evig tro
I Apladalen i Värnamo

Med sorg i hjärtat och dystra tankar
Då till Amerika Peter vankar
Han suckar ofta ”How do you do”
Du falska flicka i Värnamo

Ack hör ni gossar här ner i salen
Tag er till vara för Apladalen
Ty vet att falskhet kan ännu bo
I Apladalen i Värnamo