Planprogram Diametern 2 m fl, Kungens kurva


Planprogram Diametern 2 m fl
Vårby-Fittja hembygdsförening är fortsatt positiva till den planerade regionala stadsdelen i Kungens kurva med 3 500 bostäder, 500 arbetsplatser, skola, förskolor, vårdboende m m. En tät stadsdel med slutna kvartersgårdar av varierande karaktär och enstaka höghus som arkitektoniska utropstecken kan vara en lyckad förnyelse av
handelsområdet. Förutsatt att kraven på hög kvalitet i material och design uppfylls.
 
För en hembygdsförening är det alltid kontroversiellt när kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs för att bereda plats åt ny exploatering. Det gäller även L M Ericssons f d kontors- och laboratoriekomplex från 1970-talet inom planområdet. Dessa byggnader har klassats som värdefulla i Huddinge kommuns kulturmiljöinventeringar. De räknas bland de första större byggprojekten i Kungens kurva efter Ikea. De bedöms vara goda exempel på modernitet i rött tegel från den epoken. Kontorshusen var en gång nära att få kommunens skönhetspris efter inspektion av Huddinge kommuns skönhetsråd och Huddinge Konstnärsklubb. Nuvarande ägaren KF Fastigheter har problem att hyra ut lokalerna. De anses även svåra att bygga om till bostäder och kunna smälta in i det nya bostadsområdet.
 
Vi delar planprogrammets uppfattning att det sociala värdet av den nya stadsdelen är större än behovet att bevara de befintliga kontorsbyggnaderna från sent 1970-tal. Men eftersom kvarteret Diametern 2 ska byggas i fem etapper, finns det alla möjligheter att vänta med att riva tegelhusen. Det är först vid etapperna 4 och 5 som husen berörs. Kanske har det under tiden blivit efterfrågan på kontorslokaler igen. Kanske hittar byggföretag och arkitekter ett sätt att trots allt integrera dessa i sig imponerande byggnader med de nya bostadskvarteren. Åtminstone bör någon del av Ericssonkomplexet kunna bevaras som en ”karaktärsbyggnad” erinrande om historia och kontinuitet i utvecklingen av Kungens kurva. Att riva exteriört snygga och fullt fungerande byggnader är i sig ett slöseri med miljö och resurser. När stadsdelar i Stockholms innerstad moderniseras rivs inte rubb och stubb i kvarteret. Gammalt och nytt får samsas, vilket också är en spännande utmaning för arkitekter.
 
På en punkt har vi kraftiga invändningar mot planprogrammet. Man håller öppet för att i framtiden expandera bostadsbebyggelsen in i Gömmarens naturreservat söder om Kungens kurvaleden (sidorna 8 och 27). Sådana tankar/ambitioner rimmar verkligen illa med programmets många ord om att närheten till skog och mark i reservatet är en av stadsdelens största tillgångar! Det finns andra obebyggda områden i Kungens kurva som kan utnyttjas för ytterligare stadskvarter. Alla ingrepp i naturreservatet måste avfärdas.
 
Vi invänder också mot att det diagonala gatustråket genom Diametern 2, från nordvästra hörnet till skolan i söder, ska korsa Kungens kurvaleden och ansluta till en nyanlagd entré till Gömmarens naturreservat. Hur skulle detta kunna ske på ett trafiksäkert sätt för fotgängare och cyklister? Kungens kurvaleden är ju en hårt trafikerad ringled, som dessutom enligt planprogrammet ska förses med två nya cirkulationsplatser (för att bilister lättare ska kunna ta sig in och ut ur stadsdelen söderifrån). Nej, här måste andra lösningar till:
  • Skippa den föreslagna cirkulationsplatsen vid slutet av diagonala stråket.
  • Inför övergångsställe med trafikljus så att cyklister och fotgängare, t ex dagisgrupper, tryggt kan ta sig till naturreservatet. Alternativt bygg en bro över leden eller gräv en tunnel under den.
  • Anlägg en enkel entré till reservatet – inte en stor p-plats för en massa bilar.
Vi är även kritiska till att hastighetsbegränsande åtgärder inom stadsdelen bara ska införas på ”vissa gator” (sidan 30). Sådana åtgärder bör rimligen vidtas inom hela stadsdelen. Annars är risken stor att besökare till handelsområdet Kungens kurva börjar använda bostadsområdets lokalgator som genvägar, till nackdel för de boende.
 
Bland de miljömässiga konsekvenserna sägs väldigt lite om vindförhållandena. Alla som besökt Huddinge centrum vet inpå bara skinnet vilka ”blåshål” som lätt alstras på marken när höghus placeras lite tokigt. Vi instämmer därför i att de planerade bostadshusen bör utredas i förhållande till vindriktning och de effekter av höga huskroppar som kan uppstå i mikroklimatet.
 
De nya bostädernas upplåtelseform bör noga övervägas så att Huddinge och byggföretagen inte drar på sig osäljbara bostadsrätter i nyproduktion (jfr dagens bostadsmarknad). Av sociala skäl bär även en blandning av bostadsrätter och hyresrätter eftersträvas liksom olika storlekar på lägenheterna.
 
Huddinge 2019-03-17
 
Vårby-Fittja hembygdsförening
 
Editerad av: Elin Magnusson (2019-03-23 09:45:55)