Talet på Valborg.

Tal vid Valborgsfirande vid Torås 30 april 2015 av Berit Hall

VID TORÅS HAR DET FUNNITS EN HEDNISK OFFERPLATS

För nästan 50 år sedan besökte jag Vallda för första gången. Då kommer jag ihåg att vi åkte på vägen här uppe och jag reagerade för att den här platsen såg lite märklig ut.

Många av oss har rest i Medelhavsländerna.Där kan man inte undgå att få se antika amfiteatrar. Det vi har här framför oss är en sådan men skapad av naturen. Placera publiken här i sluttningen ner mot mossen som kanske tidigare har varit en öppen vattenyta så har man en fin amfiteater. Nederst i sluttningen kan då en präst druid eller schaman lett ett offer.

Det är nämligen så att i bortre kanten av mossen hittade man under 1800-talet senare hälft ett vad vi arkeologer kallar offerfynd. Det bestod av 8 stycken flintskäror. 4 av dem har kommit bort medan de övriga finns i samlingarna på Göteborgs Stadsmuseum. Skärorna var ett skörderedskap och man kan tolka dem som ett offer för att få god skörd. Skärorna är ungefär 3500 år gamla.

Om det offrats något mer i mossen vet vi inte. Någon undersökning för att få reda på det har inte gjorts. Men jag är säker på att det här har funnits en hednisk offerplats. Om guden Tor haft med den att göra är osäkert men vi befinner oss ju i Torås. Det finns fler spår av att det kan ha funnits en offerplats här.

När man byggde skolhuset här uppe gjordes arkeologiska undersökningar och då visade det sig att här fanns spår av flera eldar. Att man eldat i samband med offer har konstaterats på andra håll. Eld och vatten är viktiga ingredienser på en offerplats.

I närheten skall det också finnas gravar. På krönet här uppe ligger Albarsterrös. I den högen har någon blivit begravd för ungefär 3000 år sedan.

Följer vi gång- och cykelvägen bort mot Dyrestensvägen så har det funnits ytterligare en lämning som hör ihop med en hednisk offerplats nämligen en labyrint. Den låg strax innan Dyrestensvägen ansluter till Sandövägen. Labyrinter är svåra att datera men en som har studera dem närmare har delat upp dem i två grupper en yngre och en äldre. Till den yngre hör till exempel labyrinten på Ramnö i Kungsbackafjorden och den på Vässingsö. Det finns flera av dessa yngre labyrinter här. Kännetecknande för dessa är att de ligger intill kusten. Den som funnits här i Vallda tillhör den äldre gruppen och var i bruk för ungefär 2000 år sedan. Dessa labyrinter ligger ett stycke ifrån kusten.

Till labyrinter finns muntliga traditioner om hur och när de skall användas. De gäller att gå i alla vindlingarna tills man når mitten av labyrinten. Detta skall göras vid ett speciellt tillfälle och då kan det man kanske få en önskan uppfylld. Ett bra tillfälle är när dagen är som längst det vill säga vid midsommar.

I 30 år har jag tillbringat midsommarafton på Ekåsbacken som ju också ligger rätt nära platsen för labyrinten. Där uppträder Vallda Folkdanslag. Ängen kanske hade en funktion som samlingsplats för dans och lek ihop med offerplatsen också. Folkdanslaget avslutar sin uppvisning med att framföra den medeltida fackeldansen. När dansen är slut tågar vi med spelmän i täten från Ekåsbacken ner till kyrkan. Att gå där i skymningen med facklor och blomsterbågar känns mycket speciellt.

Kyrkan är också ett bevis för att här funnits en hednisk offerplats. När man här i Vallda för knappt 1000 år sedan skulle komma överens om var man skulle placera sin kyrka valde man en plats som var välkänd, som låg bra till och som man var van att gå till. Kyrkan ville också ha kontroll över platsen så att man inte fortsatte att använda den som hednisk offerplats.

Så har vi gjort en rundvandring i Vallda och är åter vid brasan. Hur gammal seden att tända en brasa för att hälsa ljuset och våren välkomna är vet jag inte. En äldre sed är att tända brasa på midsommarafton, vilken man gör i till exempel Norge. Det finns en praktisk sida av att elda. Innan man släppte kreaturen på bete var det bra att städa bort grenar och kvistar som blåst ner under hösten och vintern och enklaste sättet att bli av med dem är att elda upp dem. I vilket fall som helst tycker jag att detta är en trevlig tradition. Med detta vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för våren.