Föreningens historia

 

Så här började det

Vagnhärads Hembygdsförening bildades 1936.
Tanken på att starta en hembygdsförening i Vagnhärad föddes när några elever på Gripsholms folkhögskola fått sin uppmärksamhet riktad på hembygdsrörelsens värde. Dessa ungdomar bjöd därför intresserade Vagnhäradsbor till ett orienterande möte och ett entusiastiskt föredrag om hembygdsrörelsens mål och mening, hölls av en av dessa ungdomar. Han hette Börje Lundin

  Börje Lundin och Kyrkoherde Henrik Axman

Vid detta möte bildades en interimsstyrelse och kyrkoherden Henrik Axman valdes till dess ordförande. Vidare ingick godsägaren Gunnar Bång, lantbrukaren Julius Holmberg, mjölnaren Valter Lindgren och kontoristen Börje Lundin. Suppleanter blev Nils Johansson och Algot Halvarsson

När tanken på en egen hembygdsgård kom upp riktades blickarna mot Solberga, ett komministerboställe i samhället. Tyvärr fick föreningen efter ett par år avslag på sin begäran att förvärva Solberga.

Trostorp ca 1950 med Åbrostugan på plats.

På årsmötet 1941 lades dock grunden till föreningens hembygdsgård. Ägarna till Åda säteri, till vilket arrendetorpet Trostorp hörde, meddelade att man upplåter nyttjanderätten till Trostorp till Vagnhärads Hembygdsförening. Redan året före dvs. 1940, firade föreningen för första gången midsommar på Trostorp, ett evenemang som sedan dess återkommit varje år och blivit allt större.
På Trostorp fanns då endast en stuga, den vi idag kallar Trostorpsstugan och en loge med lider samt en jordkällare, allt från 1700-talet.
Ett s.k. härbre (en dubbelbod) också den från 1700-talet flyttades i början av 1940-talet från Spårtorp till Trostorp.

År 1944 fick föreningen möjlighet att förvärva en parstuga byggd 1758 och belägen i Åbro, några km från Vagnhärads samhälle vid vägen mot Nyköping. Ägaren Johan Andersson tänkte riva och sälja stugan som ved. Hembygdsföreningen såg dock värdet av huset och fick köpa den för 500 kronor. Entusiastiska medlemmar rev stugan stock för stock och transporterade den till Trostorp där den monterades upp. Stugan innehåller i sitt vänstra rum mycket unika väggmålningar som man lyckades bevara med hjälp av konservator.

År 1945 hölls det första valborgsmässofirandet på Trostorp, en tradition som upprepas varje år

G Å V O B R E V till Trosa-Vagnhärads Hembygdsförening
av fastigheten Trosabro 1:2 i Trosa-Vagnhärads socken.

År 1946 var uppmonteringen av Åbrostugan (som den kom att kallas) färdig, och midsommaraftonen 1946 invigdes den av dåvarande landshövdingen Bo Hammarskjöld. Vid detta tillfälle överlämnade ägarna till Trostorp – syskonen Isoz – ett gåvobrev och skänkte därmed fastigheten Trostorp med nästan 2 ha mark och alla därpå befintliga byggnader till Vagnhärads Hembygdsförening. Därmed blev Trostorp hembygdsföreningens egendom.

Det gamla namnet Trosabro härstammar från den bro som gick över trosaån då Trosa stad under medeltiden låg strax nedanför Trostorp.

År 1983 uppfördes en byggnad med ett kök och ett vagnslider för de hästvagnar som under årens lopp skänkts till föreningen. Vagnslidret kom att användas allt mer till festligheter och restaurerades efter hand till en modern festlokal och vagnarna fick ett eget utrymme.

År 1989 uppfördes en smedja från Ävlingeby i Västerljung. Idag används smedjan av smeder vid tillfällen då det gamla hantverket skall demonstreras.

År 2004 uppfördes den åttonde byggnaden, en kopia av den kiosk som under 1930-40-talen fanns vid Vagnhärads järnvägsstation. Originalkiosken skänktes till Trostorp men efter några år revs den.

Arrendetorpet Trostorp som vid övertagandet år 1946 bestod av 3 byggnader består alltså idag av totalt 8 st. byggnader.

Nämnas bör också det unika gravklot som i en replik finns på Trostorp. Original finns på Statens Historiska Museum i Stockholm. Stenen hittades i Vagnhärad. Gravklot härstammar från 400 år efter Kristus och finns endast i ett fåtal ex. i Sverige.

Dagens verksamhet vid hembygdsgården Trostorp förutom allmänt underhåll, består av dokumentation, åskådliggörande och skötsel av ett stort antal föremål. Ett stort och långsiktigt projekt är restaureringen av ett 10-tal vagnar/slädar.

Till föreningens verksamhet hör också förvaltandet av en av Sveriges få kvarvarande kungliga väntsalar. Föreningen har med hjälp av utomstående restaurerat den väntsal som kung Gustav V använde vid sina sommarbesök på slottet Tullgarn. Denna väntsal visas för bussturister i olika sammanhang och används i övrigt som sammanträdeslokal.