Kring 1780 fanns det 118 personer som arbetade i gruvan på Utö. Gruvarbetarbostäderna utmed Lurgatan uppfördes under sent 1700-tal och eller tidigt 1800-tal. Detta var ett resultat av att gruvdriften då gick bra så att arbetskraft behövdes och investeringar kunde göras. Dessa stugor liksom övriga gruvarbetarbostäder på ön var uppförda som enkla timrade ryggåsstugor med torvtak. Lurgatans arbetarbostäder uppfördes som parstugor, planlagda för två hushåll, en stuga och en kammare per hushåll. Två skorstenar med vardera eldstad med öppen härd i stugan. Bostäderna hade en liten bit mark för odling och i några mindre ladugårdar huserade arbetarnas kor och getter.
Gruvarbetarbostäderna är en del av det kulturhistoriska arvet efter Utö gruvsamhälle och byggnaderna visar hur en arbetarbostad utformades vid denna tid.
De nio gruvarbetarbostäderna på Lurgatan, tillsammans med Utö Kvarn, byggnadsminnesförklarades med stöd av lagen om kulturminnen den 14 mars 2001.
Sedan 1900-talets början används stugorna för fritidsboende.
Källor: Utö Hembygdsförening och Stockholms Byggndsantikvarier AB