Förr i tiden


Idag är Upplands Väsby alltför ofta ett ställe folk passerar med bil eller med tåg. Genom bilfönstret ser man affärskomplexet vid Bredden och många olika anläggningar längs vägen på färden norrut. Från järnvägsfönstret kan man skymta industrianläggningar och några spektakulära byggnader. Men det finns mycket som kan vara intressant att veta om Upplands Väsby.

Mycket vatten i området

För flera tusen år sedan var stora delar av Upplands Väsby täckta med vatten. Landmassan började stiga och därmed minskade de vattentäckta områdena. För 1000 år sedan var vattennivån 5 meter högre än idag. Då gick det att ta sig genom Upplands Väsby med enkla båtar från Stockholmstrakten till Sigtuna eller till Uppsala. I kommunen har man hittat ett stort antal forntida boplatser från bronsålder och vikingatid.

I och med landhöjningen har vattenlederna minskat i betydelse. Det går inte längre att åka båt i de åar som återstår. Söderifrån kommer Rotebroån och några andra vattendrag fram till Edssjön. Från den sjön rinner vattnet norrut genom Väsbyån förbi samhället och vidare till Oxundasjön. I Väsbyåns otjänliga vatten finns den ovanliga fisken asp.

Gods och gårdar

Det har visat sig att jordmånen i södra Uppland är ganska bördig. I våra trakter har för länge sedan stora gods placerats liksom många större gårdar. Jordbruk har under många århundraden varit den huvudsakliga verksamheten.

Vi kan nämna några gods och gårdar i den nutida kommunen. I norra delen av Upplands Väsby finns Runsa slott, Lövsta gård och Torsåkers slott. Inom den mellersta delen finns slottet Stora Wäsby, Harva gård, Edsby slott, Odenslunda gård, Stora Vilunda och Sanda gård. I kommunens södra delar finns Sköldnora gård, Älvsunda, herrgården  Antuna och Bisslinge.

Under de dominerande slotten, herrgårdarna och gårdarna har det naturligtvis funnits boställen för dem som arbetade på ägorna. I alla delar av Upplands Väsby har också fristående gårdar funnits liksom mängder med torp.

Kommunikationer

För väldigt länge sedan förflyttade man sig och sina varor med mindre båtar. Det var ju det enklaste transportsättet om man inte ville bära med sig sina handelsvaror till fots.

Längre fram organiserade man möjligheten att resa med häst och vagn. På 1600-talets mitt kom det en förordning om gästgiveri och skjutshäll. I den förordningen stod det att "svensk resande skulle garanteras mat, rum och hästbyte". På det sättet kunde färden gå vidare med en utvilad häst. För att hålla reda på avståndet placerade man ut milstenar med jämna mellanrum längs vägarna. Flera av dessa milstenar har bevarats och står idag kvar längs våra vägar.

År 1820 inrättades den första linjetrafiken på Mälaren. Då kunde man alltså ta sig genom Eds socken och ned till en brygga i Mälaren. Båtarna angjorde alltså vissa bryggor på vattenvägen norrut eller söderut.

I mitten av 1800-talet gjorde järnvägarna sitt intåg. 1860 byggdes järnvägen söderut från Stockholm. På 1860-talet var det stora diskussioner om var järnvägen mot norr skulle placeras. Skulle den gå vid Hammarby apotek eller längs Väsbyån? 

1866 var järnvägen färdigbyggd. Den var placerad vid Väsbyån mellan socknarna Ed och Hammarby. Det fina stationshuset fanns på plats och hållplatsen kallades för Wäsby. Då blev det alltså möjligt att åka tåg och frakta gods till Stockholm och till Uppsala. Från omkring 1900 var Wäsby vändstation för lokaltågen från Stockholm.

Så småningom blev det så många bilar att den gamla landsvägen inte klarade trafiken. Efter andra världskriget var det så mycket biltrafik på Riksväg 13 mellan Stockholm och Uppsala att den inte klarade så mycket mer. På 1950-talet började Vägverket planera för en motorväg genom Upplands Väsby. I början av 1960-talet startade de omfattande byggnationerna och motorvägen skar rakt igenom grusåsen. 1966 invigdes hela sträckan förbi vår kommun.

Industriernas tillkomst

På 1800-talet var Löwenströmska lasarettet den enda större arbetsplatsen i området. På den tiden var naturligtvis de flesta sysselsatta som pigor och drängar inom jordbruket.

I början av 1900-talet var Upplands Väsby bara ett litet stationssamhälle längs järnvägen mellan Stockholm och Uppsala. Anton Tamm köpte upp stora markområden med planer på att bygga industrianläggningar. 1903 etablerade Tamm den första industrin Väsby Verkstäder. Företaget tillverkade mässingsrör och kopparrör, som användes vid produktionen hos andra företag. 

Anton Tamm var sedan 1900 verkställande direktör i Optimus. Deras lokaler inne i Stockholm blev för små, och passande nog kunde Anton Tamm erbjuda mark i Wäsby för att bygga en ny fabrik. Allt byggdes från grunden och 1908 stod den nya fabriken klar. Väsby Verkstäder kunde naturligtvis leverera rör och annat till Optimus produkter. Optimus köpte 1914 upp den närliggande industrin Väsby Verkstäder.

1940 startade Väsby Bleckemballagefabrik och en fabriksbyggnad uppfördes. Efter den tiden har flera stora företag och industrier etablerat sig i våra trakter. Vi kan nämna Väsbyhem, Skanska, Marabou, Cederroths och Siemens.

Befolkning, boende och handel

Inom vårt område fanns det förr tre socknar, nämligen Ed, Hammarby och Fresta. Ed socken i den västra delen tillhörde Sollentuna härad. Både Hammarby och Fresta fanns i Vallentuna härad. Bebyggelsen bestod omkring år 1900 av friliggande gårdar med tillhörande torpstugor.

Järnvägen var redan i början av 1900-talet viktig för samhällets utveckling. Handlare etablerade sig nära järnvägen. Många fick runt 1910 möjlighet att själv bygga sig ett hus i Väsby Villastad. Under 1900-talets första del bygdes flerfamiljshus, nya villor, skolor, församlingshus, handelsbod mm. 1950 hade de tre socknarna omkring 2 500 invånare.

1952 slogs de tre socknarna Ed, Hammarby och Fresta samman till en gemensam kommun. Upplands Väsby blev namnet på den nybildade kommunen. Det är intressant att kommunen är uppkallad efter sin järnvägsstation. Samhället och handeln växte, och 1960 bodde omkring 5 000 personer i kommunen.

Nära stationen fanns en liten centrumanläggning vid Centralvägen. Den ändrades i flera omgångar. I takt med att befolkningen växte behövdes nya handelsplatser och några små centrumanläggningar etablerades. På ett öppet gärde byggde man ett mycket stort centrum. Det fick namnet Väsby Centrum och invigdes 1972. I flera omgångar har detta butikscentrum byggts ut.

Under 1970-talet ökade byggnationerna enormt inom hela Storstockholm. Flerfamiljshus placerades på vissa ställen i  kommunen. Markområden exploaterades och småhus byggdes i andra delar. Befolkningen ökade snabbt från omkring 17 000 personer år 1970 till drygt 29 000 personer år 1980. Samtidigt ökade naturligtvis behoven av kommunal service som barnomsorg och skolor. Den första bostadsutställningen Bo-85 hölls i Upplands Väsby och blev mycket framgångsrik. Idag har kommunen över 40 000 invånare, men detta värde ökar samtidigt som byggandet och inflyttningen fortsätter.

Editerad av: Bo Lindman (2018-12-19 07:09:06)