Stiftelsen Ola Ehns minnesfond har sitt ursprung i den insamling som skedde efter ett upprop 30 mars 1988 med anledning av landsantikvarien Ola Ehns bortgång några dagar tidigare. Vid sammanträde med styrelsen för Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, en av initiativtagarna till uppropet och förvaltare av minnesfonden, antogs 22 mars 1990 stadgar för Ola Ehns minnesfond. Där framgår att "Fonden som bildats för att hålla minnet av landsantikvarie Ola Ehns gärning som forskare, museiman och folkbildare levande har till syfte att främja studier och forskning i uppländsk kultur. Av fondens avkastning skall årligen eller vartannat år utdelas stipendium till stöd för pågående studie- eller forskningsarbete. Endast en stipendiat skall utses vid varje utdelningstillfälle".
Ola Ehn (1933-1988) var landsantikvarie och chef för Upplandsmuseet från 1969 och fram till sin död. Han var också sekreterare i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund under samma period. Mer om honom och hans gärning finns att läsa i en artikel ur Årsboken Uppland 1988.
Mottagare av stipendiet erbjuds möjligheten att skriva en artikel i vår årsbok om sitt forskningsresultat samt hålla ett föredrag hos oss vid lämpligt tillfälle. I årsboken Uppland 2022 finns t ex artiklar skrivna av stipendiaterna från år 2020 och 2021. Alla årsböcker publiceras med fem års fördröjning på aarsbokenuppland.se.
Är stipendiet utlyst och du vill söka? Beskriv i så fall forskningsprojektet kortfattat. Ämne, syfte, upplägg, innehåll, tidsplan och CV ska framgå. Ansökan skickas via e-post till [email protected]. Ange "Ola Ehns minnesfond" som titel/ämne.
Stipendiet är för närvarande inte utlyst.
Några som mottagit stipendiet:
2023 - Andreas Hennius för forskning om medeltida järnframställning.
2022 - Gudrun Andersson för forskning om uppländskt vardagsliv under 1700-talet.
2021 - Germund Larsson för projektet om folkliga läsvanor i Uppland 1874 till 1920 med utgångspunkt från utlåningslängderna i Funbo sockenbibliotek.
2020 - Bonnie Clementsson för projektet "I samhällets periferi. Uppländska straffångar i 1800-talets Uppland".
2019 - Paul Borenberg för projektet "Förbjudna möten: Privatlivets geografi 1720-1770".
2017 - Sari Nauman för projektet "Flyktningmottagandet i Uppland 1710-1721".
2016 - Rosemarie Fiebranz för projektet "Fajansfabriken Vänge - Gustafsberg 1755 - 1797: ett lokalt förankrat projekt i tiden".
2014 - Britt Liljewall till ett projekt för att ge ut en kommenterad och analyserad utgåva av Carl Hindric Robsahms dagboksanteckningar från 1835 resp. 1837.
2013 - Pia Bengtsson Melin för projektet "En helhetssyn på dräktens detaljer. Attityder, förändring och kontinuitet i det tidigmoderna Uppland ca 1400-1800".
2011 - Göran Ulväng för projektet "Upplands herrgårdar. Herrgårdar, gods och ägare 1650 – 2010".
2007 - Bo Larsson, för projektet "Lokal teknik, lokalt företagande".
2004 - Linda Qviström till ett projekt för kartering och datering av lämningar efter ödesgårdar i norra Uppland som anses vara medeltida.
2002 - Gunilla Malm till ett projekt om Uppsala domkyrkas äldre byggnadshistoria.
1999 - Inga Ullén för ett projekt om den stora bronsåldersboplatsen vid Apalle i Övergran.
1999 - Karin Monie för utgivande av fadern, klensmeden Wilhelm Monies, minnesanteckningar från Lövstabruk.
1999 - Gunnar Skoglöv för en skrift om iakttagelser om landhöjningen.
1997 - Cajsa Ekstav.
1997 - Ann Segerberg.
1995 - Helena Harnesk för projekt om Uppsalamålaren och skräddarmästaren Erik Österlunds liv och verk.
1993 - Magnus Elfvendal för forskning om Uppsala medeltida bebyggelsehistoria.
1991 - Lars Edberg för forskning om produktionen vid Vira bruk.