Byggnaderna


Soldattorp

Image

 

Den lilla gruppen torpstugor och ladugård är ett minne från försvarets rekryteringssystem det så kallade indelningsverket. Det innebar att två eller tre gårdar bildade en rote som svarade för en soldat. Deras skyldighet var att hålla soldaten med en stuga, en ladugård och mark som kunde föda ett par kor. Det hus vi ser är alltså ett sådant soldattorp och har tillkommit strax efter 1850. Det var vid laga skiftet i mitten av 1800-talet som det här markområdet utsågs till rotejord (en avgränsad jordlott för två soldater).

Rävagården

Image

 

Rävagården kan illustrera en sk rotebondegård och kom i Umbygdas ägo 1964. Det fyllde ett behov av ytterligare lokaler då torpen blivit ett uppskattat utflyktsmål.
Det är en 10-knuts västerbottensgård som stått i Norrfors och skänktes av Vattenfall, som också bekostade nedmontering och flyttning. Huset iordningställdes till de trivsamma lokaler vi ser idag. Först inreddes ett kök i storkammaren till höger om förstugan. I det köket framställdes bla många tusen våfflor med kaffe under de första åren.

Storstugan

Image
 

Besöksantalet växte och därmed också lokalbehoven.
En fyrkantsloge och kornbod kom ”i vägen” när E4-infarten söderifrån skulle göras om. Umeå stad gav dessa till Umbygda och svarade även för flyttningen. Uppdraget att komponera ihop ett fungerande värdshus av Rävagården, logen som storstuga/serveringslokal samt övriga tillbyggnader för kök entré m.m. gavs åt arkitekt Bengt Lidström. Projektet genomfördes 1971 med hjälp av arbetsmarknadsverket, Umeå kommun och en del fondmedel m.m.
När man kommer in i storstugan möts man av kraftiga stolpar och bjälkar som är dekorerade med intäljda mönster. Det är Bengt Lidström som har gjort detta. Även den öppna spisen är hans verk.
En mindre tillbyggnad till köket gjordes 1989.

Ängersjölogen

Image

 

Det visade sig så småningom att aktiviteter såsom dans, större sammankomster etc inte var så lätt att anordna i Wärdshusets storstuga. Det ledde till ytterligare ett projekt – Ängersjölogen. Den stod klar 1989 och är en fyrkantsloge som kommer från Ängersjö, Nordmaling.

Bagarstuga

Image

 


En flitig använd lokal är den bagarstuga som byggdes på ladugårdslängans västra gavel. Den uppfördes 1988 och där har åtskilliga mjukkakor producerats av flinka bagerskor och till hugade köpares förnöjelse.
Den kan hyras av bakintresserade personer.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Arbeten som utförts inom projektet Hus med historia

Ladugårdsbyggnaden
Byggnaden uppvisade på flera ställen att den är sammansatt av tidigare använt material, t.ex. sparrar, åsar och rotebräder till yttertak.
Svagheter i yttertakets konstruktion har avhjälps med följande åtgärder:
I mittpartiet, där några av de befintliga åsarna var skarvade, klent dimensionerade och hade inhuggningar från tidigare användning har rote och taktäckning tryckts upp med domkrafter och nya, kraftigare åsar har införts.
I fältet mot norr har en ny takstol utförts som stöd bl.a. för en ås som var försvagad genom tidigare inhuggning.
Över f.d. djurstallet har komplettering med stöttor och reglar mellan takåsar och innerbjälklaget och där rotet var skarvat och dåligt utförts.
Rötskada på ett ställe i syllen mot öster har reparerats genom ”halvsulning” med friskt virke.

Fasadpanelen på östra sidan har förbättrats på vissa ställen där rötskador fanns, främst i panelens nederändar. En del nya bräder har insatts och en del har lossats och änd-vänts. Även på fasaden mot gården har några skadade lockbräder utbytts.
Betongpannor på taket har kompletterats med plåt där brister i överlapp fanns.

Torpstugorna
Även i stugorna fanns ställen, t.ex. i timring, vindar ovan innertak m.fl.  där det framgick att de någon gång har genomgått en flyttningsprocess.
Den första beräkningen var att renovera fasaderna genom ställvisa utbyten av vissa panelbräder och änd-vändning av andra. Det visade sig sedan att på Bagarstugans östra gavel, på V:a stugans södra gavel och på S:a stugans sida mot gården, var det befintliga panelmaterialet i avsevärt sämre skick än vad som först syntes – övermålade rötskador, stora och sköra vankanter o.s.v. Locklisterna var delvis redan utbytta och förenklade, därtill spruckna och sköra.

På dessa sidor har ny panel med goda bredder uppsatts, och befintligt, användbart material har nyttjats för lokala utbyten där så behövdes på de andra fasaderna. Locklister av en äldre, profilerad typ fanns kvar i bra skick på Bagarstugans norra fasad. Erfordeligt utbytesmaterial av samma typ fanns tursamt nog hos snickaren Lars-Erik Lundberg, som hade över sådana från tidigare. På samma sätt kunde han leverera nya panelbräder med breda dimensioner i varierande mått, som han hade sågat på den egna sågen. Fotlister av tätvuxen furu kunde han också ta fram för vissa utbyten på Bagarstugan och S:a torpstugan. Vid södra stugans sydöstra knut var en ny sparre i knutens utfyllnad nödvändig.
Avvattningsbräder vid fönstrens överkant har också utbytts mot nya, bättre lutande.
Fasaderna har ommålats med falu rödfärg.

Putsen på skorstenarna på V.a och S:a stugorna har lagats med kalkbruk, som förstärkts något med kalkcementbruk.

Arbetskraft
Inlejd arbetskraft har vid ladugårdsbyggnadens arbeten varit Tomas Distler, Kassjö, och vid torpstugornas Lars-Erik Lundberg, Norrfors.
Föreningens fastighetsskötare Christer Levander har deltagit som medhjälpare hela tiden. Ledamoten i föreningens byggnadskommittè Rolf Sixtensson har medverkat med anvisningar, diverse transporter mm och ledamoten Runar Jonzèn har medverkat med div. insatser.
Antikvarisk kontrollant har varit Maria Appelstam Häll, Västerbottens Museum.

/Rolf Sixtensson

Editerad av: Elisabeth Tellenbach (2018-11-07 17:15:22)