På sidan Kort om Tvärnö berättas om Sankta Klara kloster i Stockholm. Klostret tillhörde Klarissinnornas nunneorden. År 1286 anslog Magnus Ladulås en tomt åt klostret på norra malmen utanför den egentliga staden (Stadsholmen) på den plats där i dag Klara kyrka och dess kyrkogård är belägna. Tomten hade förut tillhört stadens hospital.

År 1288 skänkte kung Magnus flera gårdar till klostret, däribland Rörstrand, Karlberg och Djurgården. Vid grundandet lät Magnus Ladulås placera sin sexåriga dotter Rikissa Magnusdotter av Sverige i klostret där hon 1335 skulle komma att bli dess tredje abbedissa. År 1288 placerades även kungens 7-åriga dotter Elna i klostret. Klostret, som uppkallades efter Klara av Assisi, invigdes 1289.

Från 1400-talets mitt avtog klostrets välstånd och den sista abbedissan, Anna Reinholdsdotter Leuhusen, hade svårt att underordna sig de nya strömningar som blev en följd av Gustav Wasas regerande.

Under befrielsekriget mot Danmark 1521–1523, utsattes det då danskstyrda Stockholm för en belägring av svenskarna 1522–23. Under belägringen erbjöd, enligt legenden, Klaraklostrets abbedissa Anna Reinholdsdotter Leuhusen de stadsbor som var fiender till Kalmarunionen en väg ut ur staden genom klostret. Men i stället signalerade hon till danskarna och utlämnade flyktingarna till den danska stadsstyrelsen för att
avrättas.

Klostret revs vid Gustav Wasas reduktion 1527, en hastigare indragning av klostret än vad som annars var brukligt. Av stenen från det rivna klostret byggdes bl a Birger Jarls torn.

Nunnorna fick nu ge sig av, gifta sig eller stanna kvar i sin orden. Efter att ha fördrivit Gråbröderna från Riddarholmen lät Gustav Wasa nunnorna från Klara flytta in i Gråbrödernas klosterbyggnad, där de fick arbeta som sjuksköterskor.

Tillbaka till sidan Kort om Tvärnö.