Kort om Tvärnö


De flesta texterna nedan är utdrag ur skrifter som du hittar under rubriken Skrifter.

Det är oklart varifrån namnet Tvärnö kommer.

Tvärnö höjer sig ur havet

Inlandsisen drog sig tillbaka från våra delar av Roslagen cirka 7500 år f. Kr. Under bronsåldern, d v s för ca 3000 tusen år sedan (1400 f Kr), höjde sig över havsytan de första skären av det som senare skulle bli Tvärnölandet.

Här bodde människor redan under yngre järnåldern

Trots att skriftliga belägg rörande Tvärnö hittills inte har kunnat spåras längre tillbaka än till 1300-talet, finns bevis på fast bebyggelse och samfärdsel i dessa trakter avsevärt tidigare. Ett 20-tal stensättningar från yngre järnåldern på östra Tvärnö vittnar om fast bebyggelse omkring 600 år e. Kr., den del av järnåldern som även kallas vendeltid.  På den tiden anses vattenlinjen ha legat ca 7 meter högre än idag och öns areal var betydligrt mindre.

Den nu odlade sänkan nordväst om Kvarngärdet låg helt under vatten varför den nordvästra delen av ön bildade en egen ö benämnd Arnö vilket enligt ortnamnsforskare kan betyda Örnön. Detta ger också förklaringen till att gränsen mellan Hargs och Börstils socknar drogs mitt i denna havsvik. Gränsen består geografiskt än idag.

Runstenar vid Hargs bruk tyder på familjer i relativt välstånd omkring 1000-talet e. Kr. och en tung guldring från år 200–300 e. Kr., som år 1834 hittades i en åker vid Långalma, tyder dessutom på långväga kontakter.

Tvärnö omnämns i medeltida brev

Första gången Tvärnö nämns i skrift är 1349 då, enligt Diplomatarium Suecanum Magnus i Tvärnö skänker jordlotten 0:0:1 till Sankta Klara kloster i Stockholm. Flera brev hittar du i avdelningen Övrigt.

De ursprungliga hemmanen bildades för ca 2000 år sedan

Tvärnös sju ursprungliga hemman låg samtliga på den av kartans höjdkurvor som idag markerar 10 meter över havsytan. Vi kan därför dra slutsatsen att de är ungefär jämngamla och att de härstammar från ca 400 - 500 år e Kr.

Tvärnö rote håller båtsman

Under mitten av 1600-talet tillkom båtsmanshållet som var flottans motsvarighet till arméns knekthåll. I kustområdet skulle rotebönderna hålla båtsmän i stället för indelta soldater. Roslags Kompani bemannades från Upplands kustsocknar, från Stockholm till Öregrund.

Inom Hargs socken, som tillhörde Norra Roslags 1:a kompani, skulle Tvärnö rote hålla en båtsman. Denne tilldelades fortlöpande namnet Öman och nr 95 inom kompaniet. Ett 20-tal båtsmän har avlöst varandra fram till dess att roteringen upphörde 1897.

Östra Tvärnös båtsmanstorp låg först norr om Branthagen. Vid laga skiftet 1845 flyttades det till stranden vid Lunda på gränsen mellan Väster och Öster Tvärnö.

Tvärnö får egen skola

År 1842 infördes allmän skolplikt i Sverige. För böndernas barn i norra och södra delarna av Hargs socken anställdes en avskedad artillerist som gick från by till by och undervisade barnen. Vid Harg tjänstgjorde vid denna tid en kyrkoherde vars omtanke gällde även de mindre bemedlade barnen. Efter mycket diskussion med bönderna, lyckades han få en överenskommelse enligt vilken bruksskolmästaren genom ambulerande åtog sig undervisningen i hela socknen. Men 1760 flyttade han och från detta år fram till 1778 vet vi inget om skolundervisningen i socknen.

Ambulerande skola fanns på Tvärnö – Värlingsö från 1865. Från det året tjänstgjorde en lärare i Hargs skoldistrikt vilken flyttade mellan läserotarna Tvärnö – Värlingsö – Braxenbol och Marka – Sandika. Exempelvis 28 januari – 18 mars på Tvärnö – Värlingsö för att sedan återkomma 26 augusti – 28 september.

Från 1882 övertog A. T. Bauman den ambulerande undervisningen. Barnen från Tvärnö och Värlingsö undervisades i hans hem t o m våren 1884.

År 1882 skänkte Jan Persson på Tvärnö mark för uppförande av en skola. Bönderna på Tvärnö och Värlingsö skänkte virke. Skolan stod klar 1884.

Nu anställdes en lärarinna för att under minst 4 månader per år undervisa barnen från Tvärnö och Värlingsö i alla skolämnen samt i handslöjd. De övriga 8 månaderna av skolåret skulle lärarinnan undervisa barn i någon annan läserote enligt skolrådets bestämmelser. Examen hölls i Harg.

År 1928 skedde en om- och tillbyggnad av skolhuset till dess nuvarande utseende.

Undervisningen vid Tvärnö Skola, som var en s k B:3-skola, avbröts 1952. På grund av sjunkande barnantal och för att eleverna skulle kunna utnyttja bättre skolformer, flyttade verksamheten till skolor i Yttersby och Långalma på Söderön. I dag är även de skolorna nedlagda.

Telefoni och elektricitet får trög start

Först i slutet av 1930-talet kom telefonen till ön och några år senare elektriciteten. Men det dröjde ytterligare flera år innan man vant sig vid att utnyttja dessa moderna hjälpmedel. Man var invand i tidigare generationers tänke- och arbetssätt och höll gärna på gamla traditioner. Tack vare det finns ännu idag många gamla fina byggnader, redskap och bruksföremål i gott förvar.

Tvärnö får vägförbindelse med fastlandet

Ännu vid andra världskrigets utbrott var Tvärnö en ö som hade båtförbindelse med fastlandet, främst via Harg och Elvnäs (nuvarande Älvsnäs). Man kunde också gående ta sig fram på en stig mot Tuskö täppa och på en planka över sundet till Söderön. Ja t o m med häst och vagn om lasten var lätt, men då fick hästen vada och vagnen flyta vid högvatten.

År 1947 fick Tvärnö vägförbindelse med Söderön via bro vid Tuskö Täppa. Därmed upphörde också den regelbundna båttrafiken mellan Tvärnö och Östhammar. Ett tiotal år senare byggdes bro mellan Tvärnö och Raggarö.

Under 1700-talet hade Älvsnäs på Söderön varit allmän lotsplats utan bebyggelse. Sedan handelsbod uppförts där på 1890-talet hade platsen utgjort en knutpunkt i sjövägarna för den kringliggande skärgården. Vägförbindelsen till Tvärnö innebar att Älvsnäs roll som knutpunkt upphörde.

Redan innan broförbindelsen med fastlandet byggdes hade sommargäster upptäckt Tvärnös vackra natur och underbara blomsterprakt. Ökande välstånd och längtan efter skön avkoppling från en stressande stadsmiljö gjorde att antalet fritidsboende ökade snabbt från och med 1950-talet.

Tvärnö i massmedia

År 1971 spelade Lars Molin in TV-produktionen Baddjävlar som delvis utspelade sig vid Södergården. Ett besök på Lars Molin-sällskapets webbplats rekommenderas varmt.

Östra Tvärnö naturreservat bildas 2006

Östra Tvärnö naturreservat, som förvaltas av Upplandsstiftelsen, är ett typiskt exempel på ett för norra Roslagen karaktäristiskt jordbrukslandskap med små åkrar och ängar samt gamla beteshagar med välskötta gärdsgårdar och stenmurar vilka ger området en ålderdomliga prägel. Skogarna är glesa och träden bär spår av hamling, dvs det sätt på vilket man förr i tiden bröt av grenar och blad som torkades och sedan användes som foder under vintern. Här finns flera hotade växtarter. Den tilltalande landskapsbilden med det ålderdomliga jordbrukslandskapet och de vackra vyerna mot Östersjön erbjuder fina naturupplevelser.

Se även avdelningarna Mer om Tvärnö och Diverse länkar.

Förening:

Tvärnö Hembygdsförening

Ändrad av: Tvärnö Hembygdsförening (2019-09-28 11:03:47) Kontakta föreningen
Skapad av: Tvärnö Hembygdsförening (2012-01-20 13:17:04) Kontakta föreningen