Det började sommaren 1982 De mest sensationella rönen på senare år när det gäller Sjuhäradsbygdens ekonomiska historia är fynden, speciellt i Kind, av äldre järnframställningsplatser. Männen bakom upptäckten var Östen Knutsson och Rune Holmberg från Tranemo. De hade noterat gropar i skogen med kolrester i botten, och att det intill ofta fanns låga, övervuxna högar med slagg. Detta visade sig vara järnframställningsplatser med kolningsgropar och slaggvarpar. Nu började en mer omfattande undersökning i skog och mark. 1984 skickades en rapport till Riksantikvarieämbetet som upptog 90 fyndplatser. 1984 inleddes ett samarbete med arkeolog LarsErik Englund, som då inventerade fornminnen i Kind. Efter inventeringen kunde konstateras att det fanns 192 järnframställningsplattser, varav nästan hälften i Tranemo socken.
Arkeologiska utgrävningar 1987 – 1989 Hur såg det ut i slagghögarna? Fanns det några ugnsrester kvar? En utgrävning skulle ge svar. Ansökan hos Riksantikvarieämbetet ledde till att en undersökning fick göras under ledning av LarsErik Englund. En  förutsättning var att Tranemo hembygdsförening ordnade med personal och utrustning. 1987-1989 gjordes två utgrävningar på fastigheten Arnås. På båda platserna hittades parugnar dvs två ugnar placerade intill varandra i kanten av slaggvarpet. Genom C14-analyser har man kunnat se att verksamheten bedrivits mellan 700 – 1300 e Kr, dvs slutet på vikingatiden och en bit in på medeltiden.
Försök och experiment På en udde i Algutstorpasjön mellan Tranemo och Nittorp har Tranemo hembygdsförening rekonstruerat en järnframställningsplats med ugnar, kolningsgrop och rostningsplats för rödjord. 1989 gjordes det första försöket att göra järn med rödjord som råvara. Efter 25 försök började det bli järn,  inte bara slagg! 2011 har 150 försök gjorts, och nu kan man konstatera att Tranemo kan göra järn med forntida teknik.
Hur mycket järn har gjorts i Tranemo socken? Om man jämför järn-slaggförhållandet från egna försök med den slaggmängd som hittats vid utgrävningarna, bör varje medelstor plats ha gett 250 kg färdigbearbetat järn. Det motsvarar en produktionsmängd av 22 ton från de nu kända platserna i Tranemo socken. Antagligen finns det fler oupptäckta platser, varför den verkliga produktionsmängden varit betydligt större. I samband med årligen återkommande experiment har deltagare från flera forntidsbyar, hembygdsföreningar, smeder och andra intresserade medverkat. Studiebesök av arkeologer och forskare från Sverige och utlandet, tredagarsutbildning för arkeologistuderande samt föreläsningar i många sammanhang, bl.a. på Borås Museum och internationellt järnsymposium i Danmark
Järnprojektet har bedrivits i Tranemo hembygdsförenings regi, men ett flertal medarbetare från andra orter i Sverige har deltagit i försöken. Dessutom har Riksantikvarieämbetet, Jernkontoret, Länsstyrelsen och ett flertal företag och privatpersoner sponsrat verksamheten

Förening:

Tranemo Hembygdsförening