Reportage från verksamheten


Historik Torups Hembygdsförening 50 År. Egentligen är det ett 80-årsjubileum eftersom den första Hembygdsföreningen bildades redan i november 1923 av några personer från Torup, Kinnared, Drängsered och Enslöv samlade på Gästgifvaregården i Torup. Ivan Olsson välkomnade och innan man skildes åt hade föreningen bildats. Ordf. blev Ivan Olsson, sekr. Helge Nordgren, kassör Sam Ohlsson. Övriga i styrelsen var Hilda Johansson, Svea Johansson, Alfildh Nilsson, Ernst Arvidsson och Erik Skare. Suppleanter Johan Andersson och Signe Pettersson. Till bibliotikarie valdes Greta Ohlsson. Revisorer blev Eugen Andersson och Valdemar Nilsson med Ernst Johansson som suppleant. Man hade höga ambitioner vilket följande vittnar om. Förteckning skulle uppgöras över fasta fornlämningar, märkliga naturföremål, i bygden anträffade lösa fornfynd. Vidare verka för upptecknandet av i orten förekommande kulturminnen såsom folkdiktning, folkmusik, tro och sed, för byggnader, redskap, möbler, eller andra föremål av kulturhistoriskt värde. Man skulle utarbeta historik över släktgårdar och andra gårdar av historiskt intresse och verka för att åstadkomma ett bildarkiv och ett personhistoriskt arkiv. Andra kända namn som kom in i styrelsen var J-B Johansson, Fingal Claesson och Johan Hultskog. Man anordnade bland annat sommarfester i Ramnås med sång, modern dans och ballonguppsändning på programmet. Inträdet var 1 kr för vuxna och 30 öre för barn. På förmiddagen hade man fornminnesexcursion under ledning av Dr Erik Salwen. Kanske förtog man sig för det är sedan ett hopp i historieböckerna ända till 1954 då man den 27 okt åter vid ett möte på Gästis i Torup diskuterade att återuppta verksamheten. Landsantikvarie Arne Moden hade engagerats för att få folk att sluta upp. Den främsta anledningen till att föreningen återuppstod var att minnesstenen på Ivö kulle, som rests någon gång på 1850-talet till minne av solförmörkelsen, hade ramlat omkull. Resningen av stenen var alltså starten till att återuppta kulturarbetet. Till ordf. valdes Distriktsveterinär Allan Garmer, sekr. sjuksköterska Lydia Nilsson, kassör handlande John Olsson, vidare överlärare Olof Carlsson, lantbrukare Herman Bengtsson och jordbruksarbetare John Arvidsson. Arbetsområdet skulle omfatta Torup, Kinnared och Drängsered. Klockaregården i Torup var just då i farosonen. Men tack vare hembygdsföreningens arbete kunde den räddas undan rivning. Man beslöt också att medverka vid renoveringen av Kungsveka kvarn byggd 1852. 1955 kom man med förslag om en torpinventering. Tidemans Holme var en plats som intresserade. På holmen hittades åtskilliga fornfynd av i första hand Erik Johansson och John Olsson. John Olsson sågs ofta gå där och peta med sin käpp när Erik Johansson hade plöjt åkern. En del av föremålen finns nu i montrar i Tidemansrummet vid Hembygdsstugan. År 1956 utfördes mätningar av befästningarna och en av de celebra gästerna var professor Arbman från Lund. På holmen anordnades även midsommarfester de första åren. År 1957 var bygdekvarnen i Kungsveka restaurerad och året efter fick föreningen överta socknens sista linbasta i Mjäla. År 1960 föreslog Valdemar Nilsson att föreningen skulle verka för att tomterna vid ödetorpen skulle lämnas fria vid skogsplantering. År 1961 erbjöd Ingrid och Karl Karlsson i Hinnakull föreningen en äldre mangårdsbygnad. År 1962 flyttades byggnaden till nya Hembygdsparken och den 24 sept samma år kunde man samlas till brasafton i storstugan under eget tak. Medlemmarna hade varit duktiga och det är många som förtjänar att nämnas. Skall man framhålla några så blir det John Olsson, Harry Larsson, Karl Karlsson och Arthur Johansson. Föreningens kvinnliga medlemmar skurade väggar, golv och en del träföremål. Stugan fraktades i delar till Torup där varje del var noggrant uppmärkt. Transporten till Torup ombesörjdes gratis av ett par lantbrukare. Hela flyttningsäventyret kostade 310 kr. Nedmontering, märkning och uppsättning leddes med van hand av snickarmästare Sven Johansson. Det var inte mycket som behövde bytas ut. Stugan är byggd av prima kärnvirke. Tegeltaket fick man som gåva av Torups kyrka. Man var även ute med tiggarstaven för att få tag i nytt virke och folket i bygden var inte nödbedda. Man fick in virke så det räckte och blev över. Ja man kunde till och med sälja en del. Storstugan behövde ett nytt golv och för att bli ägare till ett lämpligt sådant fick John Olsson göra något av en ”kohandel” nämligen betala ett nytt golv för att få det gamla. Man fick bidrag av kommunen med 3000 kr och värdefullt stöd fick man även av Göteborgs Bank och Halmstad Sparbank. Flera privata bidrog också till att föra Hembygdsgården lyckligt i hamn. Först 1967 invigdes stugan och Hembygdsföreningen hade fått en Hembygdsgård. Ordf. Harry Larsson invigningstalade. Karl Larsson och Artur Johansson spelade fiol resp. dragspel. Åke Öllsjö läste invigningsprologen ”Hemgården” av Valdemar Nilsson och Eugen Andersson läste historier av August Bondesson. År 1970 fick föreningen en ladugård i Ramnås av kommunen. Ladugården revs av Hembygdsföreningen och delar av den användes till att bygga upp uthuset i Hembygdsparken. År 1972 hade även ett skolmuseum kommit på plats mycket tack vare Karl-Erik Samuelsson. Torpvandringar är ett annat ämne som ägnats mycket intresse. Man startade 1970 i form av studiecirklar och allt sedan dess har man jobbat med torpinventeringar. År 1974 firades 20-årsjubileum och man anordnade en utställning som hade namnet ”Min käraste sak”. Styrelsen hade då följande sammansättning. Ordf. K-E Samuelsson, sekr. Ann-Marie Johansson, kassör Ingemar Nilsson, Ebba Karlsson, Ingrid Karlsson, Knut Johansson, John Olsson, Herman Bengtsson, Judith Bengtsson, Einar Andersson och Kjell Bengtsson. Under två vintrar ägnade sig hembygdsvännerna åt emigrantforskning. Det var ett arbete som krävde mycket tid. Med emigrantforskningen ville man kartlägga hur många från Torup med omgivning som under de fattiga åren i Sverige emigrerade. Forskningen omspann tiden 1860 fram till 1930. Man fann att under denna tid flera hundra personer for till framtidslandet Amerika. År 1975 spelade man in Torupsfilmen med hjälp av Arne Henriksson från Oskarström. Manuset skrevs av Gösta Eriksson. Ytterligare en film gjordes av samma personer och den handlar om bygdekvarnarna. Året var 1984. Nästa stora sak var utgivningen av de 6 hembygdsböckerna 1968- 1981 där K-E Samuelsson var redaktör för de 5 första och Gösta Eriksson för den sjätte boken samt registret. Nästa stora händelse var donationen av gården Lintalund. Ända sedan 1970 hade hembygdsföreningen odlat lin och samlats till slåtter hos David och Svea. Genom testamente av David Jacobsson år 1973 kom gården i Torups Hembygdsförenings ägo 1984. Gården Lintalund kom i släktens ägo 1868 då David och Svea Jacobssons morfar Jöns Jacobsson förvärvade gården. Fram till 1902 bestod Lintalund av två gårdar om vardera 1/8 dels mantal. Genom köp förvärvade Adolf Jacobsson år 1902 den del av Lintalund som ägdes av Andreas Andersson och därmed bildades Lintalund 1:1. David Jacobsson köpte gården av sina föräldrar 1943. Boningshuset är byggt 1868, renoverat 1919 och 1948 samt tillbyggt 1983. Den äldre ekonomibyggnaden är från 1800-talet. Ladugården som var från 1860-talet brann 1949. Endast grundstenarna finns kvar. Den nya ekonomibyggnaden uppfördes 1977. Gården har en säregen natur och en rik fauna och flora. Naturreservatet fastställdes 1986 och omfattar 13 ha varav 1,8 ha ingår i den årliga slåttern med lie. Vården av naturreservatet syftar till att för framtiden genom hävd i form av lieslåtter och bete, bevara odlingslandskapet och de kulturhistoriska och botaniska värdena. Vid 30-årsjubileet 1984 hade styrelsen följande sammansättning. Ordf. Judith Bengtsson, sekr. Ann-Marie Johansson, kassör Kjell Bengtsson, Einar Andersson, Maj Andersson, Harry Larsson, Herman Bengtsson, Erik Johansson, Eivor Pettersson, Bengt-Åke Torhall, Gösta Eriksson och Knut Johansson. Ordförande i föreningen efter Judit Bengtsson har varit Ernst Nilsson, Bengt-Olof Bengtsson, Elisabeth Andersson och Bengt-Åke Torhall. År 1987 gjordes en fornminnesinventering av Carin Jonsson. De senast 20 åren har bedrivits med att på ett bra sätt förvalta alla dessa byggnader, fornminnen, hembygdsböcker och föremål där ansvaret har varit uppdelat på kommitteer med ansvar för Hembygdsgården med Hinnakullstugan, Lintalund, Fornminnen och Arkiv. Med risk för att glömma några måste vi ändå nämna Birgit Wahlberg och Eivor Pettersson som haft huvudansvaret för Hembygdsgården, Kerstin och Ingemar Westberg som haft huvudansvaret för Lintalund, Gösta Eriksson som haft huvudansvaret för arkiven samt Einar Andersson och Krister Johansson som haft huvudansvaret för fornminnena. Einar Andersson har förutom detta givit ut en skrift om sägner från Torupstrakten. Han har även skänkt en stor summa pengar att användas i huvudsak till restaurering och märkning av fornminnena. När det gäller fornminnena så räknas till fasta fornlämningar treuddar, domarringar, rösen, hällkistor och resta stenar. Även borgruiner och skansar såväl som grottbildningar inräknas. Det finns två platser Övregård och Lahult vilka klassas som gravfält bestående av minst 5 fornlämningar. Hulegård och Halabjäret är också intressanta lämningar. Ett annat mycket intressant fornminne är hällkistan i Lopered. Två skansar är mer omtalade nämligen Brännö Skans och Tidemans holme. Historien om dessa platser härrör sig från gränsfejden mellan Danmark och Sverige. Flera fornfynd har här påträffats såsom flintverktyg, stenyxor, diverse järnföremål och pengar. En del av dessa förvaras som tidigare nämnts i Tidemansrummet i Hembygdsgården. De flesta kända fornminnena är uppmärkta med skyltar som berättar en liten historia om platsen. Som ett led i fornminnesarbetet har vi även på senare år anordnat fornminnesresor till ett antal fornminnen. Vi har även fått pengar från Bengt-Olof Bengtssons sterbhus till en minnesfond vars avkastning går till elever i klass 5 i Torups och Rydö skola för att tidigt väcka ett intresse för hembygdsvården. Skolklasser besöker ofta Hembygdsgården och de visar ett stort intresse varför vi hoppas att det kommer fram nya intresserade som kan fortsätta det värdefulla hembygdsarbetet. Nuvarande huvudstyrelse består av ordf. Bengt-Åke Torhall, sekr. Eivor Pettersson, kassör Nils Alexandersson, Bengt Bengtsson, Kerstin Westberg, Krister Johansson, Ingemar Westberg och Gösta Eriksson. Torups Hembygdsförening i oktober 2004. Styrelsen

Förening:

Torups Hembygdsförening

Ändrad av: Torups Hembygdsförening (2019-01-29 13:19:10) Kontakta föreningen
Skapad av: Torups Hembygdsförening (2018-11-27 19:24:35) Kontakta föreningen