Historik Torups Hembygdsförening 50 År.
Egentligen är det ett 80-årsjubileum eftersom den första
Hembygdsföreningen bildades redan i november 1923 av några
personer från Torup, Kinnared, Drängsered och Enslöv samlade på
Gästgifvaregården i Torup.
Ivan Olsson välkomnade och innan man skildes åt hade föreningen
bildats.
Ordf. blev Ivan Olsson, sekr. Helge Nordgren, kassör Sam Ohlsson.
Övriga i styrelsen var Hilda Johansson, Svea Johansson, Alfildh
Nilsson, Ernst Arvidsson och Erik Skare. Suppleanter Johan
Andersson och Signe Pettersson. Till bibliotikarie valdes Greta
Ohlsson. Revisorer blev Eugen Andersson och Valdemar Nilsson med
Ernst Johansson som suppleant.
Man hade höga ambitioner vilket följande vittnar om.
Förteckning skulle uppgöras över fasta fornlämningar, märkliga
naturföremål, i bygden anträffade lösa fornfynd. Vidare verka för
upptecknandet av i orten förekommande kulturminnen såsom
folkdiktning, folkmusik, tro och sed, för byggnader, redskap, möbler,
eller andra föremål av kulturhistoriskt värde. Man skulle utarbeta
historik över släktgårdar och andra gårdar av historiskt intresse och
verka för att åstadkomma ett bildarkiv och ett personhistoriskt arkiv.
Andra kända namn som kom in i styrelsen var J-B Johansson, Fingal
Claesson och Johan Hultskog.
Man anordnade bland annat sommarfester i Ramnås med sång,
modern dans och ballonguppsändning på programmet.
Inträdet var 1 kr för vuxna och 30 öre för barn. På förmiddagen hade
man fornminnesexcursion under ledning av Dr Erik Salwen.
Kanske förtog man sig för det är sedan ett hopp i historieböckerna
ända till 1954 då man den 27 okt åter vid ett möte på Gästis i Torup
diskuterade att återuppta verksamheten. Landsantikvarie Arne
Moden hade engagerats för att få folk att sluta upp.
Den främsta anledningen till att föreningen återuppstod var att
minnesstenen på Ivö kulle, som rests någon gång på 1850-talet till
minne av solförmörkelsen, hade ramlat omkull. Resningen av stenen
var alltså starten till att återuppta kulturarbetet.
Till ordf. valdes Distriktsveterinär Allan Garmer, sekr. sjuksköterska
Lydia Nilsson, kassör handlande John Olsson, vidare överlärare Olof
Carlsson, lantbrukare Herman Bengtsson och jordbruksarbetare
John Arvidsson.
Arbetsområdet skulle omfatta Torup, Kinnared och Drängsered.
Klockaregården i Torup var just då i farosonen. Men tack vare
hembygdsföreningens arbete kunde den räddas undan rivning.
Man beslöt också att medverka vid renoveringen av Kungsveka kvarn
byggd 1852.
1955 kom man med förslag om en torpinventering.
Tidemans Holme var en plats som intresserade. På holmen hittades
åtskilliga fornfynd av i första hand Erik Johansson och John Olsson.
John Olsson sågs ofta gå där och peta med sin käpp när Erik
Johansson hade plöjt åkern. En del av föremålen finns nu i montrar i
Tidemansrummet vid Hembygdsstugan.
År 1956 utfördes mätningar av befästningarna och en av de celebra
gästerna var professor Arbman från Lund.
På holmen anordnades även midsommarfester de första åren.
År 1957 var bygdekvarnen i Kungsveka restaurerad och året efter fick
föreningen överta socknens sista linbasta i Mjäla.
År 1960 föreslog Valdemar Nilsson att föreningen skulle verka för att
tomterna vid ödetorpen skulle lämnas fria vid skogsplantering.
År 1961 erbjöd Ingrid och Karl Karlsson i Hinnakull föreningen en
äldre mangårdsbygnad. År 1962 flyttades byggnaden till nya
Hembygdsparken och den 24 sept samma år kunde man samlas till
brasafton i storstugan under eget tak.
Medlemmarna hade varit duktiga och det är många som förtjänar att
nämnas. Skall man framhålla några så blir det John Olsson, Harry
Larsson, Karl Karlsson och Arthur Johansson.
Föreningens kvinnliga medlemmar skurade väggar, golv och en del
träföremål.
Stugan fraktades i delar till Torup där varje del var noggrant
uppmärkt. Transporten till Torup ombesörjdes gratis av ett par
lantbrukare. Hela flyttningsäventyret kostade 310 kr.
Nedmontering, märkning och uppsättning leddes med van hand av
snickarmästare Sven Johansson.
Det var inte mycket som behövde bytas ut. Stugan är byggd av prima
kärnvirke. Tegeltaket fick man som gåva av Torups kyrka. Man var
även ute med tiggarstaven för att få tag i nytt virke och folket i bygden
var inte nödbedda. Man fick in virke så det räckte och blev över. Ja
man kunde till och med sälja en del.
Storstugan behövde ett nytt golv och för att bli ägare till ett lämpligt
sådant fick John Olsson göra något av en ”kohandel” nämligen betala
ett nytt golv för att få det gamla.
Man fick bidrag av kommunen med 3000 kr och värdefullt stöd fick
man även av Göteborgs Bank och Halmstad Sparbank.
Flera privata bidrog också till att föra Hembygdsgården lyckligt i
hamn.
Först 1967 invigdes stugan och Hembygdsföreningen hade fått en
Hembygdsgård.
Ordf. Harry Larsson invigningstalade. Karl Larsson och Artur
Johansson spelade fiol resp. dragspel. Åke Öllsjö läste
invigningsprologen ”Hemgården” av Valdemar Nilsson och Eugen
Andersson läste historier av August Bondesson.
År 1970 fick föreningen en ladugård i Ramnås av kommunen.
Ladugården revs av Hembygdsföreningen och delar av den användes
till att bygga upp uthuset i Hembygdsparken.
År 1972 hade även ett skolmuseum kommit på plats mycket tack vare
Karl-Erik Samuelsson.
Torpvandringar är ett annat ämne som ägnats mycket intresse.
Man startade 1970 i form av studiecirklar och allt sedan dess har man
jobbat med torpinventeringar.
År 1974 firades 20-årsjubileum och man anordnade en utställning som
hade namnet ”Min käraste sak”.
Styrelsen hade då följande sammansättning. Ordf. K-E Samuelsson,
sekr. Ann-Marie Johansson, kassör Ingemar Nilsson, Ebba Karlsson,
Ingrid Karlsson, Knut Johansson, John Olsson, Herman Bengtsson,
Judith Bengtsson, Einar Andersson och Kjell Bengtsson.
Under två vintrar ägnade sig hembygdsvännerna åt
emigrantforskning. Det var ett arbete som krävde mycket tid. Med
emigrantforskningen ville man kartlägga hur många från Torup med
omgivning som under de fattiga åren i Sverige emigrerade.
Forskningen omspann tiden 1860 fram till 1930. Man fann att under
denna tid flera hundra personer for till framtidslandet Amerika.
År 1975 spelade man in Torupsfilmen med hjälp av Arne Henriksson
från Oskarström. Manuset skrevs av Gösta Eriksson.
Ytterligare en film gjordes av samma personer och den handlar om
bygdekvarnarna. Året var 1984.
Nästa stora sak var utgivningen av de 6 hembygdsböckerna
1968- 1981 där K-E Samuelsson var redaktör för de 5 första och Gösta
Eriksson för den sjätte boken samt registret.
Nästa stora händelse var donationen av gården Lintalund.
Ända sedan 1970 hade hembygdsföreningen odlat lin och samlats till
slåtter hos David och Svea.
Genom testamente av David Jacobsson år 1973 kom gården i Torups
Hembygdsförenings ägo 1984.
Gården Lintalund kom i släktens ägo 1868 då David och Svea
Jacobssons morfar Jöns Jacobsson förvärvade gården. Fram till 1902
bestod Lintalund av två gårdar om vardera 1/8 dels mantal.
Genom köp förvärvade Adolf Jacobsson år 1902 den del av Lintalund
som ägdes av Andreas Andersson och därmed bildades Lintalund 1:1.
David Jacobsson köpte gården av sina föräldrar 1943.
Boningshuset är byggt 1868, renoverat 1919 och 1948 samt tillbyggt
1983. Den äldre ekonomibyggnaden är från 1800-talet. Ladugården
som var från 1860-talet brann 1949. Endast grundstenarna finns kvar.
Den nya ekonomibyggnaden uppfördes 1977. Gården har en säregen
natur och en rik fauna och flora.
Naturreservatet fastställdes 1986 och omfattar 13 ha varav 1,8 ha
ingår i den årliga slåttern med lie. Vården av naturreservatet syftar till
att för framtiden genom hävd i form av lieslåtter och bete, bevara
odlingslandskapet och de kulturhistoriska och botaniska värdena.
Vid 30-årsjubileet 1984 hade styrelsen följande sammansättning.
Ordf. Judith Bengtsson, sekr. Ann-Marie Johansson, kassör Kjell
Bengtsson, Einar Andersson, Maj Andersson, Harry Larsson, Herman
Bengtsson, Erik Johansson, Eivor Pettersson, Bengt-Åke Torhall,
Gösta Eriksson och Knut Johansson.
Ordförande i föreningen efter Judit Bengtsson har varit Ernst Nilsson,
Bengt-Olof Bengtsson, Elisabeth Andersson och Bengt-Åke Torhall.
År 1987 gjordes en fornminnesinventering av Carin Jonsson.
De senast 20 åren har bedrivits med att på ett bra sätt förvalta alla
dessa byggnader, fornminnen, hembygdsböcker och föremål där
ansvaret har varit uppdelat på kommitteer med ansvar för
Hembygdsgården med Hinnakullstugan, Lintalund, Fornminnen och
Arkiv.
Med risk för att glömma några måste vi ändå nämna Birgit Wahlberg
och Eivor Pettersson som haft huvudansvaret för Hembygdsgården,
Kerstin och Ingemar Westberg som haft huvudansvaret för Lintalund,
Gösta Eriksson som haft huvudansvaret för arkiven samt Einar
Andersson och Krister Johansson som haft huvudansvaret för
fornminnena.
Einar Andersson har förutom detta givit ut en skrift om sägner från
Torupstrakten. Han har även skänkt en stor summa pengar att
användas i huvudsak till restaurering och märkning av fornminnena.
När det gäller fornminnena så räknas till fasta fornlämningar
treuddar, domarringar, rösen, hällkistor och resta stenar.
Även borgruiner och skansar såväl som grottbildningar inräknas.
Det finns två platser Övregård och Lahult vilka klassas som gravfält
bestående av minst 5 fornlämningar. Hulegård och Halabjäret är
också intressanta lämningar. Ett annat mycket intressant fornminne
är hällkistan i Lopered.
Två skansar är mer omtalade nämligen Brännö Skans och Tidemans
holme. Historien om dessa platser härrör sig från gränsfejden mellan
Danmark och Sverige. Flera fornfynd har här påträffats såsom
flintverktyg, stenyxor, diverse järnföremål och pengar. En del av dessa
förvaras som tidigare nämnts i Tidemansrummet i Hembygdsgården.
De flesta kända fornminnena är uppmärkta med skyltar som berättar
en liten historia om platsen. Som ett led i fornminnesarbetet har vi
även på senare år anordnat fornminnesresor till ett antal fornminnen.
Vi har även fått pengar från Bengt-Olof Bengtssons sterbhus till en
minnesfond vars avkastning går till elever i klass 5 i Torups och Rydö
skola för att tidigt väcka ett intresse för hembygdsvården.
Skolklasser besöker ofta Hembygdsgården och de visar ett stort
intresse varför vi hoppas att det kommer fram nya intresserade som
kan fortsätta det värdefulla hembygdsarbetet.
Nuvarande huvudstyrelse består av ordf. Bengt-Åke Torhall, sekr.
Eivor Pettersson, kassör Nils Alexandersson, Bengt Bengtsson, Kerstin
Westberg, Krister Johansson, Ingemar Westberg och Gösta Eriksson.
Torups Hembygdsförening i oktober 2004.
Styrelsen