Historienotiser


Om Gunnar "Kantare"

Gunnar "Kantare" Andersson var född i Verveln, Tidersrums socken den 15 mars år 1900. Han hade två äldre bröder, Johan född 1891 och Karl född 1893. Han bodde under ett antal år, oklart hur länge, i en liten stuga på ca 8 kvadratmeter vid Brandsnäs såg på Torpön (mitt emot Jan Östbergs sommarbostad). Stugan är riven, men hörnstenarna finns kvar.
Han bodde troligen där till dess sågen lades ner 1958 och flyttade sedan hem till brodern Karl, som bodde i Bergslund (Krutebo 1:26) i närheten av Verveln. Han dog den 1 december 1959, troligen i lungsjukdom. På Torpön var han känd under namnet Gunnar Kantare. Kantare var benämningen på den som sköter kantverket i ett sågverk, men han lär också ha varit sågare och kolare.
Brodern Karl var också ogift medan den äldste brodern Johan var gift. En del av ovanstående uppgifter har vi fått från Johans son, Henning Andersson, född 1931 och numera boende i Katrineholm.

 

Nils Gustavsson (Nisse i Brandsnäs) t.v. och Gunnar "Kantare" Andersson t.h.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lite historia om Siri / Strömsholmen / Siri / Slussbruden / Svanen

Kärt barn har många namn. Hon byggdes 1882 på Ljunggrens Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Ägaren som hette Carl Johan Fredrik Ljunggren gifte sig samma år med Sigrid, även kallad Siri, Södergren och båten uppkallades sannolikt efter henne. Ångbåten Siri började sin bana som bogserbåt i Sölvesborgs hamn. År 1904 köptes hon av August Lindström i Torsebro utanför Kristianstad, men såldes 1910 till Mem vid Söderköping.
Hon köptes år 1912 av F.O. Larsson som också var ägare till ett snickeri på ön Strömsholmen (i Svartån) i Tranås och döpte om henne till Strömsholmen. Hon började då gå som bogserbåt i Sommen. Skeppare var Edvard Andersson, som sannolikt också var delägare. När hon 1918 såldes till Axel Samuelsson, Idebo sågverk följde Edvard Andersson med som skeppare och delägare.
Under en period på 20-talet hade hon samhället Sommen som hemmahamn och delägare var då Arvid Gran.
År 1930 köptes hon av Brandsnäs Såg och Tegelbruk AB. Edvard Andersson medföljde som skeppare, men var inte längre delägare. Hon användes för att bogsera timmerflottar till de två sågverken på norra Torpön och pråmar med virke från sågarna och tegel från tegelbruket till Sommens station för omlastning till järnväg.
Hon gick också torgturer från östra delen av Sommen till Tranås, tur och retur, varje fredag under somrarna. Maskininist var, åtminstone under senare delen av tiden hon ägdes av Brandsnäs, Edvards son Sigvard.
Detta pågick fram till dess att Brandsnäs såg lades ner 1958.

Image

Beskrivning: Strömsholmen i Sommen 1950-talet

 

Strömsholmen i Sommen

År 1960 såldes hon till Nils Gustav Örtengren, Tranås, som ersatte ångmaskinen med en dieselmotor. Han körde sedan passagerarturer med henne fram till 1974 då hon övertogs av Ferdinand Henning.
1984 köptes hon av Lars Kallstenius, som också körde passagerarturer. Han satte väggar på passagerardelen. Tidigare användes endast tältduk som vindskydd. Hemmahamnen blev nu Torpa Brygga.
1994 köptes hon tillbaka till Kristianstad av det ideella sällskapet CJF Ljunggrens Rederi (CJF står här för Carl Johan Fulgentius som var far till Carl Johan Fredrik och grundare av Ljunggrens Mekaniska Verkstad). Hon döptes om till det ursprungliga namnet Siri och gick passagerarturer på Råbelövssjön. Skeppare var Kråke Lithander. Det uttalade syftet var att på nytt installera en ångmaskin, men detta visade sig tyvärr för dyrt och besvärligt. Samtidigt uppstod en hel del protester mot att hon skulle gå i den lilla Råbelövssjön eftersom man ansåg att hon förorenade den. Folk ville då inte längre åka med henne, så det blev för dyrt att ha henne kvar.

Image

Beskrivning: Tidningsnotis

 

Tidningsnotis i samband med att båten sjösattes i Råbelövssjön 1994

Hon såldes därför år 1998 till Rederi AB Runn i Falun och gick passagerarturer under namnet Slussbruden i två år på sjön Runn. När rederiet köpte en större och modernare båt blev hon på nytt till salu.
År 2000 såldes hon till Öresjö Rederi AB i Borås och går fortfarande passagerarturer på sjön Öresjö. Hon döptes om till Svanen och fungerar främst som flytande restaurang med räkkryssningar med musik som specialité. Skeppare är Håkan Tollesson.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utdrag från annons vid försäljning år 2000 el 2001

"Slussbruden" (ex Strömsholmen ex. Siri)
Byggår: 1882 vid Ljunggrens verkstäder i Kristianstad som bogserbåt åt Sölvesborgs Hamn. I Skeppslistorna står 1897 som byggår beroende på att en Edvard Andersson som ägde båten i början av seklet fick frågan om byggnads år högg till med 1897. "Va fan skulle jag säga, jag hade ju ingen aning om vad hon var innan hon kom i sjön". Hon kom till Sommen 1912 och gick där som omväxlande bogserbåt och passagerarbåt i 82 år innan hon 1994 såldes tillbaks till Kristianstad, där hon har gått som passagerarbåt i Råbelövsjön. Numera går hon i sjön Runn, Falun.
Byggmaterial: Nitat järnskrov, furudäck.
Största längd: 15,45 meter
Största bredd: 3,44 meter
Djupgående: 1,51 meter
Höjd över vattnet: 3,6 - 3,7 meter
Maskin: Scania-Vabis D812, 162 hkr vid 1.950 rpm. Motoriserad 1960. SCG MRF 700 hydraul backslag.
Bränsleförbrukning: 7 liter i timmen.
Fart: Marschfart 8 knop, toppfart 10 knop.
Bunker: Diesel - 2 x 208 liter. Utrustning: Varmvattenberedare, Furuno 16 mils radar, Royal skrivande ekolod.
Disponering: Styrhus, toalett med septictank, salong med plats för ca 35 - 40 personer vi bord. Byssa med kaffebryggare och fotogenspis. Under fördäck var det en liten skans förr om åren, nu är det bara ballasten där och ingen inredning. Ny inredning och utrustning 1998-99. Båten har ett passagerar certifikat om 50 passagerare, tidigare certifikat var på 81 personer sommartid och 38 vintertid (!!!).
ALLA UPPGIFTER HÅLLS FÖR ATT VARA KORREKTA MEN KAN EJ GARANTERAS
----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svanen (fd Siri, Strömsholmen och Slussbruden) i Öresjön utanför Borås

Svanen (fd Siri, Strömsholmen och Slussbruden) i Öresjön utanför Borås

Flaggprydd på Öresjöns lugna vatten

Flaggprydd på Öresjöns lugna vatten


Även Boxholm II kommer från Ljunggrens verkstad i Kristianstad, men är 22 år nyare än Siri/Strömsholmen, alltså byggd 1904. Hon färdigmonterades vid Sommens station och ersatte en ångbåt med samma namn, Boxholm II, som var byggd på 1870-talet, men höggs upp eftersom hon var svårt angripen av röta.


Fler bilder på Boxholm II se denna länk: www.boxholm2.com
Det fanns också en ångbåt ägd av Boxholms bolag med namnet Boxholm I

Boxholm I

Boxholm I


Under några år på 1960-talet fanns också Boxholm III

(Bilden har hämtats från Göran Bergengrens bok "Sommabygd, människor och landskap")

Den största ångbåten som trafikerat Sommen är den legendariska Carl-Johan. Båten var uppkallad efter Carl-Johan Åberg på Eds herrgård (alltså inte efter kung Carl Johan). Hon byggdes vid Stallberga 1874-74. Ångpannan kom från Motala Verkstad och kördes på dåliga landsvägar till monteringsplatsen. Om man väntat ett år kunde den levererats med järnväg, men det var viktigt att båten skulle stå färdig till Stambanans invigning 1874, så när Oscar II for förbi på invigningsturen på stambanan låg Carl-Johan  flaggprydd och skinande i Sommens hamn. Båten tog 200 passagerare och hade en besättning på åtta personer, varav tre kvinnor i serveringen. Carl Johan gick i trafik på Sommen fram till början av 1930-talet, då den parkerades i Skoboviken och fungerade en tid som kafé. Ångpannan hamnade på Tekniska Muséet i Stockholm. Ankaret ligger, som bekant, vid Stensnäs. En stor del av inredningen, bl.a. förarhytten finns numera på Carl-Johan-muséet vid Romanäs, som drivs av en sjöfartentusiast.

(Historien om Carl-Johan och även nedanstående bild, kommer från en intervju med Harry Hector, som finns publicerad i Göran Bergegrens bok "Sommabygd, människor och landskap")

.

Carl-Johan vid Asby Brygga omkring år 1900



Ångfartyget Örn och torpet Karlsberg

Ångfartyget Örn var byggt i trä och höll mest till i Sommens södra del. När hon först kom till Sommen i början av 1900-talet  ägdes hon av trävarufirman Severin & Co som drev sågverk vid Aspa gård på Asby udde.  Cirka år 1910 såldes hon till ett konsortium och fick sin hemmahamn vid Boda brygga på Torpön. Skeppare var Karl-Gustav Gustavsson som bodde i Karlsberg (se nedan).                                                                                                          Örn användes för bogsering av timmerflottar bl.a. från Tullerum till Sommens järnvägsstation. Men hon gick också passagerarturer under somrarna. Hon kunde ta 40 passagerare och lade tre dagar i veckan till vid Boda, Torpa och Brandsnäs bryggor för vidare färd till Tranås.                                                                                                          Pensionatet Solviken och Tranås Kuranstalt använde också Örn för utflykter. Båten hade en salong som rymde 14 personer och i fören fanns ockå en skans för besättningen. Hon gick på Sommen mellan 1903 och 1915 och såldes sedan för trafik på sjön Tisnaren (ligger inom Finspångs, Katrineholms och Vingåkers kommuner).

Karlsberg är ett torp under Boda gård, som först omnämndes i början av 1800-talet. Det fungerade i början som undantagsbostad. År 1909 avstyckades det och köptes av en son från Boda, ovan nämnde Karl-Gustav Gustavsson, som alltså förutom att vara torpare i Karlsberg också var skeppare på Ångfartyget Örn. Han dog dock redan 1913 i lunginflammation varpå båten såldes. Hans son Hugo övertog så småningom lantbruket tillsammans med hustrun Greta. Torpet var relativt stort. Man hade som mest fem kor och häst. Sonen Gunnar övertog senare torpet. I början av 1980-talet brann mangårdsbyggnaden och den nuvarande byggnaden blev färdigställd 1984. Gunnar avled 2013 och torpet köptes då av Boda gård, och cirkeln har alltså slutits efter drygt 100 år som fristående torp.

Ångfartyget Örn

Ångfartyget Örn

 


Torpöns missionshus, Källan

År 1894 bildades en missionskrets på Torpön. I början hade man sina sammankomster i Övrabo skola. Men den 23 augusti 1925 kunde man inviga ett eget missionshus. Hundratals människor deltog i invigningen! Möten hölls i regel varje söndag och man bedrev också söndagsskola.

I takt med minskningen av antalet boende på Torpön minskade församlingen och missionshuset ägs nu av Torpa missionsförsamling. Även aktiviteterna har minskat, men fortfarande uppehålls traditionen med möte på Kristi Himmelsfärds Dag. På senare år har hållits loppis och även konstutställningar under sommarmånaderna. Under en period under mitten av 1900-talet, när det fanns både småskola och folkskola på Torpön användes den lilla salen som skolsal för småskolan. Intill berget bakom missionshuset finns en vattenkälla och denna har gett missionshuset namnet Källan

Invigning av Torpöns Missionshus 1925

Invigning av Torpöns Missionshus Källan  den 23 augusti 1925

Barn i söndagsskola från ca 1950. De vuxna ledarna bakom är bland andra Sven och Alice Östberg

Barn i söndagsskola i slutet av 1950-talet. Bland ledarna i bakre ledet ses Sven och Alice Östberg, Marita Zelvin (?) och Ingrid Gustavsson (?)

Tekla och Stures bröllop 1934-12-29

Bröllop i Missionshuset. Tekla och Sture gifter sig i Torpöns Missionshus 1934

Förening:

Torpöns Hembygdsförening

Ändrad av: Torpöns Hembygdsförening (2019-01-07 23:08:22) Kontakta föreningen
Skapad av: Torpöns Hembygdsförening (2018-11-08 22:53:28) Kontakta föreningen