Från Färjan till Dragsbron Torp- och gårdshistoria från Torpön


Förord till den digitala upplagan av "Från Färjan till Dragsbron"

Torpöns Hembygdsförening gav år 1991 (med nytryck 1992) ut häftet "Från Färjan till Dragsbron, Torp- och gårdshistoria från Torpön". Häftet är sedan länge slutsålt. Men eftersom det fortfarande finns en viss efterfrågan på häftet har Hembygdsföreningens styrelse beslutat att publicera innehållet på föreningens hemsida. Observera att uppgifter om ägare till torpen och gårdarna är de som gällde 1991 och att en del sådana uppgifter har förändrats sedan dess. Det ursprungliga häftet har skannats in. De bilder som skannats direkt från det tryckta häftet ger oftast dålig bildkvalité, men har ändå tagits med för fullständighetens skull. Eftersom ett skannat material i princip är bilder och sådana skulle ta alltför stor plats, har texten sedan förts över till redigerbar form. Överföringen har dock inneburit att häftets ursprungliga format inte kunnat bibehållas. Registret i slutet avser sidhänvisningar till originalet och har tagits med endast för fullständighetens skull.

Här nedan börjar den ursprungliga upplagan

 

Image

Omslaget till häftet

TORPÖN

Det var inte mycket bevänt med Torpön, när seklet var ungt. Här fanns ingen väg och inget elektriskt ljus. Posten delades varje söndag ut vid Torpa kyrka. Jag har brutit massor av sten, och hur jag hunnit och orkat med allt, det begriper jag inte själv. Skulle det vara nu som förr, skulle jag inte stanna här ens en vecka, säger den gamle med eftertryck. Vår enda förbindelse med yttervärlden gick över Sommen, och nu liksom tidigare var Tranås centrum. Det fanns ingen annan möjlighet än att ro, och det är åtskilliga resor jag gjort dit, ofta med 3-4 timmars rodd i hård blåst. Varje torgdag skulle man givetvis in och sälja sina varor. Vi rodde vid 10-tiden på kvällen och kom till Tranås hamn ett par timmar efter midnatt. Redan vid tretiden började kommersen på torget i Tranås, för folk hade fått för sig att man fick de bästa priserna, om man kom tidigt. Man kunde därför få se gubbar och gummor, som sprang omkring i nattmörkret med lyktor och lyste på sina varor.
Skulle man transportera större saker fick man begagna sig av pråmar, som kunde ta både häst och vagn. Men pråmen fick man ro själv till närmaste plats, där det fanns landsväg. Det kunde då hända att man reste i affärer till Norrköping och var borta i tre dagar.
Berättat av Anders Johansson i Lövåsa (1860 -1953) i en artikel i
Östgöta Correspondenten år 1950 i samband med hans 90-årsdag.

 

INLEDNING

Genom att arbeta i två studiecirklar och göra vandringar på vägar och gamla stigar har medlemmar i Torpöns Hembygdsförening lärt om tidigare torpöbors liv och arbete. Den första studiecirkeln, som startade 1967, ägnades åt inventering av ödetorpen. Manga äldre, som levt i sista torpepoken, foljde med på vandringarna och kunde ge sina minnesbilder.En båtfärd runt Torpön till alla sjötorp var en av höjdpunkterna. (En artikel ur Tranås Posten följer).
Den senare studiecirkeln 1985 - 86 ägnades åt gårdarnas historia.
En del av det material som togs fram i samband med studiecirklar och vandringar redovisas i denna skrift. Det rör sig om uppgifter som givits muntligt av äldre personer och sådana som man funnit i tryckta källor och olika dokument. Särskilt flitiga "forskare" har Ragnhild Arvidsson, Sixten Gunnarsson och Karl-Erik Johansson varit.
Genom skriften vill Torpöns Hembygdsförening ge glimtar från torpens och gårdarnas historia. Om vissa finns fylliga uppgifter, om andra mer knapphändiga. Det ger möjlighet till fortsatt forskning!
Sist i skriften presenteras några intressanta dokument, som kommit fram i samband med studiecirklarna.

SKEPPSTAD FÖR TORPÖNS SOMMASKEPP FICK SITT MINNES-
MARKE AV YDREBOR 1968

Torpmärkning har pågått en tid på Torpön - vi har tidigare berättat om detta i Tranås-Posten. På söndagen gjorde torpmärkarna en liten annorlunda tur - man begav sig till vissa platser med båt. Och dagens högtidspunkt var när de 30-talet deltagarna kunde utmärka en båtplats som var gemensam för en rad torpställen.
Resan gick dock först (i motorbåtar) till en gammal industri på Torpön, Börshults tegelbruk. Där berättade en av deltagarna, Erik Jonsson, om hur han som ung pojke arbetade där som valkare.
Man fortsatte till nästa plats - till en torpruin som man inte riktigt kände namnet på. Det finns inga egentliga källor att ta uppgifter ifrån men eftersom torpet ligger invid det s.k Hunnaberget fick nu torpet detta namn. Torpet lär ha brunnit ner i början av 1800-talet visste Eric Jonsson att berätta.
Nästa mål var den båtplats som förr fanns för många av torpen på Torpön. Denna plats kallades för Knuts Skeppstad - namnet säger att en hel stad av skepp - och då avsåg man sommaskepp - hade sin hamn på denna plats. *) Nästan helt omflutet av vatten ligger torpet Borgen, som var nästa mål för torpmärkningspatrullen. Detta torp heter i kyrkböckema Petersborg, närmast för att många som härstammade från denna gård hette Peter. Äldre invånare på Torpön erinrar sig att här en gång fanns en man som var trollkunnig.
Blommande syrener mötte deltagarna när man nådde till dagens sista mål Sandvik. Detta torp revs så sent som på 1940-talet och många av dagens deltagare mindes torpstugan. Alla skyltar som uppsattes på söndagen är väl synliga från sjösidan för att de ska erinra de sjöfarande på Sommen om torpen och var de låg. Speciellt intressant är Knuts Skeppstad där fordom en "hamn" fanns. Den som med båt har vägarna förbi kan ju stanna ett slag och tänka sig den lilla armadan av stadiga sommaskepp och uppe på sluttningen av Torpön lyste de små röda torpstugorna. Det var så torpmärkarna från söndagen tänkte sig bilden från gammal tid.
Utöver tidningsreferatet kan tilläggas att torpet mellan Hunnaberget och Elgasundet var mycket svårt att finna men med hjälp av Erik Jonsson som hittat det i sin ungdom lyckades det till sist. Ett par tegelstenar blev beviset då inga som helst andra rester fanns. Det fanns inga kulturväxter endast barrträd.
Vid Börshults tegelbruk som låg alldeles vid sjöstranden fanns spår efter körvandringen där lerkranen drogs av en häst som gick runt, runt. En kraftig järnpåle i dess mitt var ett fint minnesmärke, när skylten satts upp på plats. Tegelbruket revs och virket användes vid byggandet av Börshults ladugård som brunnit samma år.

*) Kommentar till den digitala upplagan: I "Från Sommabygd till Vätterstrand del III" (utgiven av Tranås Hembygdsgille 1948), finns en artikel av Fil. dr. Robert Norrby, "Jordbruksbebyggelsen i Ydre belyst av gårdsnamnen". Han anger där att ordet "stad" i namn på gårdar eller platser invid sjöstränder har betydelsen plats där man kan dra upp flatbottnade båtar. Ordet har alltså inte den betydelsen som vi nu menar med stad. "Skeppstad" betyder därmed en plats där man kan dra upp ett sommaskepp. Jmf. t. ex. eldstad och ordet "sted" i norska och danska som helt enkelt betyder plats. Sannolikt har "Boastan" en liknande betydelse. /VF, redaktör

Image

Bild: Slåttagänge vid Boastan, Brevik, 1900-talets början

Brandsnäs

Denna gård är den största och mest omskrivna på Torpön. Här behöver inte nämnas så mycket, då den är omtalad i många andra skrifter. Bl. a. böcker av Rääf, Elis Kågen och Thure Filén. Familjen Grönhagen ägde på 1700-talet hela Torpön, även flera gårdar på fastlandet. Byggnaderna på Brandsnäs är ännu i samma släkts ägo. Ägare är nu Carl-Henrik och Bodil Brandel. Jorden och skogen är avstyckad och delad mellan Björkvik och Stebbarp. Detta köp gjordes år 1974.
Då Carl-Henriks förfäder ägde Brandsnäs fanns också arrendator på gården. En av de senare var Karl Moberg, en familj på 2 vuxna och 8 barn, som hade sin bostad i "bonnabyggningen" en lägenhet på 2 rum och kök. I samma hus bodde också rävgårdsskötaren Adrian Karlsson med fru och 2 bam i ett rum och kök. Vidare bodde här skepparen på Gripen Emil Karlsson med fru och 3 barn.
Detta ger en glimt av bostadsstandarden på den tiden.
På Ernst Brandels tid drevs här också pensionat. Han drev också såg och tegelbruk, samt räv- och minkfarm.

Image

Bild: Nisse i Brandsnäs med mjölkbilen

Karlsö (torp under Brandsnäs)

Detta ligger på en ö i Sommen mellan Brandsnäs och färjan. Troligen byggt 1816. Förste brukare Karl Ek f. 1776 i Asby, drunknade 1817, hustru Britta f. 1777 i Malexander.
Sista åretruntboende var Hanna och Viktor Ferm med 9 barn. Sonen Allan bodde kvar till 1980-talet. Finns ännu kvar, användes mest sommartid.

Bruksbo

Villa på friköpt tomt från Brandsnäs. Byggdes 1913 av tegelslagare Karl Andersson själv. Det var en mycket stenig och besvärlig tomt. Han var erbjuden en bättre tomt en liten bit ifrån men tyckte det var synd att ta så fin mark. Han fick ta sekunda tegel gratis i bruket. Det var mest små och oregelbundna bitar. Med detta byggde han hela nedre våningen. Till andra våningen fick han ta virke gratis av gamla kasserade pråmar. Trots detta blev det ett mycket bra och stabilt hus. 1914 flyttade familjen in, man hade tidigare bott i Brandsnäs i stora byggningen till vänster och senare i den s.k. "bonnabyggningen".
Först bodde här:
Karl Andersson f. 1859 i Värmland vigd 1882 med
Hedda Andersdotter f. 1851 i Malexander.
Deras barn: Hedvig f. 1883, Emil f. 1885, Edvard f. 1887, Anna f. 1889.
Senare bodde dottern
Anna med make
Emil Karlsson
och barnen:
Ella, Lisa och Stig
Är numera sålt till utomstående.
Andersson var en mycket duktig båtbyggare och byggde bra Sommaskepp.

Lindesberg

Byggdes av smeden Knut Lindberg och hans maka Emma. Tomten utstyckad från Brandsnäs. Det byggdes omkring 1935. Byggmästare var Robert Samuelsson i Hagalund. Brandel köpte huset 1952 då Lindbergs flyttade till Tranås. Sedan bodde här kolaren Knut Karlsson med hustru Signe och Arne Ferm med familj, till 1961 då det köptes av Helge och Vitalia Ferm, som bodde här till sin död.
Ägare är nu deras barn Ethel och Vidar med familjer.
Det kan nämnas att Lindberg hade en smedja i närheten av färjeläget där han smidde och skodde hästarna åt öns bönder. Han åkte också ut till gårdarna ibland och skodde. Han byggde även skepp.

Stensnäs

Detta hus byggdes 1925 - 26 av Gustav Klazén som en filial till hans affär i Ramfall. Det var affärslokal på nedre botten och en lägenhet på andra våningen. Första hyresgäst var Knut Lindberg med familj. Bror Hanell var den förste affärsföreståndaren 1926 - 29, men sedan kom ett biträde, från affären i Ramfall. Efter ett par år kom Helmer Andersson som drev affären till sin död i mitten av 40-talet, då hans hustru Sara tog över. 1963 kom Alice och Tore Karlsson som tidigare bott i Köpenhamn och Stockholm. Tore arbetade som extra färjkarl. Senare ägare har endast drivit affären på sommaren. Den är nu helt nerlagd.
Även familjen Nisser på Liljeholmen har varit ägare till huset ett antal år, de köpte av Gustav Klazén.

Stebbarp

Gården är omnämnd i husförhörslängden 1783, men enligt Filéns bok om Torpa socken är den nämnd redan på 1500-talet. Skrevs då Stibbetorp troligen efter en man vid namn Stibbe el. Stebbe.
Boende 1783:
Lars Andersson f. 1746 i Säby
h. Maja Svensdotter f. 1756 i Torpa
s. Magnus f. 1781 i Torpa
s. Gustav f. 1782 i Torpa
dr. Anders Svensson f. 1762 i Torpa
pig. Ingrid Olofsdotter f. 1763
På 1860-talet bodde här Anders Persson h. Britta Maria Persdotter, vars son Anders senare tog sig namnet Sjöberg och blev anfader till den stora Sjöbergssläkten i Hovetorp.
Även här är det tredje generationen som är ägare och brukare.
Nuvarande ägare: Iris och Torbjörn Gunnarsson.

Mällstorp (backstuga)

Byggdes troligen 1825-30.
Första innevånare:
enk. Eva Jonsdotter.
Omkring 1830 kom
Amund Samuelsson f. 1777 i Torpa.
h. Annica f.1786 i Torpa
s. Anders f.1813 el. 18
Amund och Annika var farföräldrar till:
Karl Brant i Norräng.
Per Brant i Sätersborg fotograf
Marie i Brevik
Hedda Hahn i Grindsbo
Sista boende:
Anders Johan Andersson f. 21-12 1868 i Torpa
h. Augusta Matilda Karlsson f. 9-12 1868 i Ekeby
Barnen: Anna Sylvia Maria, Axel Hugo, Tyra Ingegerd fl. Dalby 1897

Ängstugan (backstuga)

På tomten finns en gammal lada med årtalet 1749 inskrivet. Boningshuset är omnämnt först i 1825-30 års husförhörslängd. Även detta verkar ha varit ett s.k. undantagsställe. Här har bott flera personer med olika lyten t.ex. :
Greta Catharina Andersdotter f. 1796 i Asby
blind mantalsfri fattighjon Johan Samuelsson f. 1823 utfattig arbetsoförmögen
h. Anna Ch. Lindberg f. 1822 utfattig arbetsoförmögen
pig. Maja Lov. Samuelsdot. f. 1817 på socknen
Anders Peter Johansson backstugesittare.
Senare har här bott olika familjer där mannen har arbetat vid Brandsnäs såg eller tegelbruk.
Frans Adamsson med fam. från 1911 till början av 1940-talet. Därefter Helge och Vitalia Ferm med fam. till 1961.
Före 1910 hörde Ängstugan till Stebbarp, därefter till Brandsnäs. Finns ännu kvar och användes mest på sommaren.

Stora Viken (kallades förr Örsboviken)

Ett förpantningshemman för 3000:-. Omnämnt i 1783 års husförhörslängd, troligen äldre.
Första kända invånare:
Johan Eriksson f. 1733 i Säby
h. Lisa Jonsdotter f. 1730 i Säby
Sedan ett antal olika torpare. Från 1862 var det 3 generationer Lord. Först förpantningsägaren gratialisten
Jon Lord f. 1-12-1805 i Torpa
h. Maria Chath. Barkman f. 23-4-1809
son Carl Johan f. 10-4 1847
son Frans Gustav f. 10-8 1854
Från 1886 sonen Carl Johan Johansson-Lord
h. Johanna Maria Johansdot. f. 28-4 1849 i Asby
Efter dem deras son Hjalmar f. 23-7 1887 i Torpa
h. Hildur
Barnen: Inga, Linnea, Erik, Karin, Gunnar.
Siste brukare Tore Efraimsson, h. Stina med fam..
Renoverat, användes mest som sommar- bostad.

Förpantningshemman = Oftast en för-pantningstid på 49 är, efter vilken tid torpen skulle âterlösas emot förpantningssumman, ränta på denna samt ersättning för verkställda förbättringar. Återlöstes av stamhemmanet.

Image

Bild: Parti av landsvägen på Torpön (Bilden är av senare datum än den bild som visas i originalhäftet)

 

Lilla Viken (backstuga under Stebbarp)

Byggdes omkring 1825.
Första invånare:
Maja Carlsdotter f. 1769 i Torpa
dot. Gustava f. 1815
Detta tycks också ha varit bostad för fattiga och sjuka torpare. Ett exempel: En familj där fadern var endast 30 år, sjuk, ofärdig, utfått Fagerbergspension. Huset omnämns i 1880 års husförhörslängd men ingen inneboende.
Sista boende:
Eva Jonsdotter flyttade till Hulustugan 1875. Endast en stengrund finns kvar. Utmärkt med torpskylt.

Borgvik

Byggd 1937 - 38 av Karin och Alvar Ferm. Köpte tomt av Brandel. Byggmästare: Alvar och Ivar i Dammstugan.
Ferms flyttade till Tranås 1957. Därefter bodde Gunborg och Oskar Pettersson några år.
Sedan köpte Gerd och Karl-Erik Aspenström stället.

Skogstuna

Byggdes 1937 av Alva och Ingemar Gustavsson.
Köpte tomt av Stebbarp. Byggmästare: Alvar och Ivar i Dammstugan. Rörmokare: Sahlström från Österbymo. Ingemars morbror Jon var postbärare från 1923 - 34. Gick först, fick sen låna cykel från Tranås Bosättningsaffär. Köpte sen cykel. Ingemar körde sen posten med cykel från 1934 - 56, därefter med moped till 30 april 1968. Första tiden av postgången var inte vägen i bästa skick, mycket grus och svår att cykla på sommaren, dåligt plöjd på vintern. Jon fick gå ända till Brandsnäs med posten. Hans syster Hedda brukade möta honom vid Saxabäcken med middag. Han åt den inne hos Arvid och Olga. Sen var han inte hemma förrän vid 4-5-tiden. På julafton brukade han inte komma hem förrän 10-tiden.
Några gånger, när Ingmar skulle köra posten, var det så mycket snö att han fick ta sparken. En av gångerna förstod han, när han kom till Brevik, att han inte skulle hinna till Ramfall i tid. Då ringde han efter taxi, som då fanns i Gransbo. Denna resa fick han betala själv. En gång fick han åka häst och släde med Rosander från Förnäs. Då var det så mycket snö att hästen knappt tog sig fram. I Lomsviken blåste det från sjön och snöade så det blev drivor.

Rosebo

Gården har ett högt läge med utsikt över sjön Sommen. Den ligger ett par kilometer från landsvägen mellan Ramfall och Färjan. Enligt en gammal uppgift har stora vägen tidigare gått från Brandsnäs över Stebbarp till Rosebo. Denna väg färdades Grönhagen till kyrkan. Vid Rosebo låg en båt som han skulle ros i över sjön. Det är en mycket gammal gård, omnämnd redan på 1500-talet enligt Filéns bok. I en gammal vigselbok från 1688 omnämns en vigsel av ett par från Rosebo, namnen är tyvärr oläsliga. Nuvarande släkten har brukat gården sedan 1902, det är nu tredje generationen som är ägare.
Av tidigare ägare kan nämnas:
1851 - 80 Larsson i Hjälmsäng
1880-ca 1900 Johannes Andersson i Asby
Från början av 1900 Oskar Johansson,
sedan hans barn och barnbarn.

Hagstugan (torp under Rosebo)

Detta hus är omnämnt först 1851, troligen byggt då också. Har tydligen använts som undantagsstuga. 1880 finns en Anna Johansdotter "fattighjon", samtidigt en familj med ett par barn. Det var nog trångt om utrymmet i den lilla stugan. Omkring 1890 bodde här Joh. Jacobsson-Ringman, senare kolaren Karl Gustav Johansson-Liljeblad och hustru Clara Wilhelmina Cyrus. Därefter olika arbetarfamiljer b1.a. lantbrevbärarna Jon och Ingemar Gustavsson med familjer. Ragnar från Rosebo, Oskar Pettersson från Saxabäcken med familjer. En dotterson från Rosebo med familj bodde där en stor del av året.

Image

Bild: Hjalmar Lord kör med oxar vid Hagstugan

 

Björkvik

Denna gård är också mycket gammal, omnämnd 1635. Ägare var då Bernt Mörners barn. Gården ligger mycket vackert, lite högt, ganska nära sjön mot Blåvikslandet. Från 1648 hette ägaren Otto Schulman sedan hans son och sonson. På 1700-talet överstelöjtnant Ekehjelm, sedan i Grönhagens ägo till mitten av 1800-talet, därefter Boxholms AB.
1883 köptes gården av August Johansson, farmorsfar till nuvarande ägarna Lennart och Jan Östberg
År 1974 tillköptes halva Brandsnäs. Den andra halvan köptes av Stebbarp. Både boningshus och ladugård byggdes nya på 1880-90-talet. Enligt en sägen har mittpelaren till klockstapeln i vid Torpa kyrka tagits i Tyrsundet mellan Björkvik och Lövåsa.

Tyrstugan (torp under Björkvik)

Detta är ett gammalt livgrenadjärtorp, vars knekt underhölls av Björkvik, Förnäs och Skavarp i V.Ryd.
Soldat omnämnd i första husförhörslängden 1783 var
Måns Björkman f. 1750 i Sund
h. Maja Gabrielsdotter f. 1750 i Sund
d. Ingrid f. 1774 i Torpa
Omkr 1815 kom:
Anders Findahl f. 1791 i Askeryd
h. Stina Andersdotter f. 1790 i Säby
Samma släkt bodde sedan kvar till 1869. Därefter kom:
lifgr. Sam. Oskar Werf. f. 1841 i Asby
h. Joh. Carolina Fält f. 1840 i Asby
fl. till Mossön 1894.
Sedan kom
Anders G. Pettersson med familj, flyttade till Saxabäcken 1904.
Karl E. Moberg med familj 1904-07 flyttade sen till Stebbarp, sedan ytterligare några familjer. Numera används det mest som sommarstuga.

Enkebo eller Käringeberg (nybygget) under Björkvik

Detta ligger på samma väg som Tyrstugan en bit från Björkvik. Är troligen byggt mellan 1825-30. Torpet har varit bostad åt fattiga änkor och även deras barn.
Den första som bodde här var:
enk. Catharina Månsdotter f. 1777 fått fattigdel
d. Maja Lena f.1816
Nästa enka hade en ofärdig son, en annan en puckelryggig son.
1850 Anders Persson fattighjon, ofärdig med fru och 7 barn.
Av dessa var ett par tvillingar som erhållit nöddop. De levde fortfarande 1867, då de flyttade. I början av 1850 bodde här 3 änkor plus några barn. Stugan har troligen varit bebodd till omkring 1900. Finns rester efter murstock, krusbärsbuskar och något körsbärsträd.

Mohemmet (backstuga under Björkvik)

Obekant när detta byggdes, men är omnämnt på 1860-talet då bodde här:
Peter Andersson f. 10-12-1810 d. 27-3-1868
h. Eva Lindberg f. 13-10-1815 d. 6-2-1908
Barnen: Anders Peter, Carl Johan, August
Sonen Carl Johan med familj bodde här till 1881 då de flyttade till Svensbo. Sedan har ingen bott här. Endast en glänta i skogen finns kvar. Utmärkt med torpskylt.
Peter Andersson och Eva Lindberg blev sedan anfäder till Emil Karlson i Bruksbo och hans syskon, samt den stora släkten Moberg.

Karlsbo (backstuga under Björkvik)

Ett ganska nybyggt torp, troligen byggt omkring 1870.
Första innevånare:
enk. Britta Stina Ericsdotter f. 1896 i N. Vi
snick. Aug. Karlsson f. 1847 i Torpa
h. Hedda Lotta Gustavsd. f. 1849 i Torpa
barnen Carl Ludvig, Joh. Aug.
Mellan 1882-89
torp. Anders Pet. Pettersson f. 14-6-1849
h. Christina Ch. Karlsdotter f. 2-4-1855
barnen Karl, Ernst, Charlott, Hildur.
Dessa tog senare namnet Moberg. Flyttade senare till Morashemmet.
I början av 1900 familjen Viktor Ferm senare flyttade till Karlsö. Därefter flera olika familjer kortare tid. Från 1929-70-talet:
Efraim Karlsson
h. Gerda
s. Tore
Stället var då friköpt. Nuvarande ägare Agne Johansson.

Lövåsa s:g och n:g

Består av två nästan lika mangårdsbyggnader, båda nyligen renoverade, med mycket av den gamla inredningen kvar. Tidigare var även ekonomi- byggnader i det närmaste lika, men de flesta har byggts om under 1900- talet. Enligt gamla papper har Lövåsa benämnts by. Den äldsta kända skriften om Lövåsa finns i Rääfs beskrivningar från år 1400. Äldsta husförhörslängden är från 1785. Då fanns fyra brukare på gårdama. Båda husen är byggda som parstugor. På 1800-talet bodde i s:g kyrkvärden Anders Johansson och i n:g nämndeman Anders Peter Nilsson, dessa båda var svågrar.
Anders Johansson var broder till A.P. Nilssons hustru Carolina. På dessa gårdar har också funnits ett salpetersjuderi.

S:G.
Omkring 1830 hette ägaren Sven Ericsson från Bänarp N. Vi.
Dennes dotter Lena gifte sig med ovan nämnde Anders Johansson. Dessa, som blev ägare omkring 1850, var tidigare brukare. Deras dotter Hedda gifte sig med Anders Andersson från Stebbarp. Anders och Hedda blev sedan förfäder till den stora släkten Sjöberg. Namnet Sjöberg har enligt en gammal sågen tillkommit på följande sätt: Anders Andersson åkte till Amerika några år. På färden dit eller hem skulle han ha räddat en person som föll över bord, han fick då namnet Sjöberg (hade bärgat personen ur sjön). Från 1850 finns ett papper om vargskallsorder undertecknat av Anders Johansson, Lövåsa.
På sörgårdens ägor finns rester efter ett gammalt brännvinsbränneri, ingen vet hur gammalt, men troligen från slutet av 1700-talet. Det finns också rester av ett tegelbruk vid Saxabäcken som var i gång i slutet av 1800-talet. Mellan Örsvik och Saxabäcken rester av en kolugn där Carl Ferm kolade gengasved 1940-46. Ägare till s:g är nu Sven-Erik och Britt-Marie Johansson. Tidigare hans far Ture och farfar Anders.

N:G
Denna gård ägdes på 1800-talet av A.P. Nilsson. Denne man är förebilden till det bygdespel i Övrabo äng, författat av Sixten i Boda, som uppfördes 1980. Då A.P. Nilsson dog 1903 blev änkan Karolina, Ernst Brandel och Andersson i Råås ägare. Efter änkans död 1916 blev Brandel ensam ägare. Mellan 1908-18 var Axel Thorn arrendator, därefter August Rolf, sedan hans son Henry som också köpte gården. Nuvarande ägare är Henrys son Tomas med maka Britt-Marie.

Image

Bild: Byn Lövåsa i mitten av 1900-talet

Ett exempel på penningvårdet år 1850 får man av en bevarad räkning från en skräddare:
Till nämndeman ett par byxer 12 shilling 1 väst 6 shilling. I Riksantikvarieämbetets arkiv finns nedanstående beskrivning av Lövåsa Södergård från ett besök av fil.dr Stig Stenström den 15 september 1948:
Tvåvånings tvillingstuga av timmer under sadeltak med enkupigt tegel. Lockribbpanelad, rödfärgad med vitmålade pilastrar, dörr- och fönsterfoder. Hög stenfot. Norra storstugan i sen tid delad i två rum, för övrigt samma plan som i Lövåsa norrgård. Uppförd på 1780-talet.
Vid samma tillfälle gjordes nedanstående beskrivning av Lövåsa Norrgård: Tvåvånings tvillingstuga av timmer, panelad med ribb på lock, Sadeltak med enkupigt tegel. Hög cementerad sockel. Rödfärgad med vitmålade knutar och gulmålade dörrar. En på senare år tillbyggd, öppen veranda är målad i vitt, gult och rött. Två förstugor och kök gränsande till varandra i byggnadens mitt samt en stor stuga på vardera gaveln. Sannolikt från 1800-talets förra del.
7-8 meter från huvudbyggnaden ligga två magasinsflyglar av timmer under sadeltak med enkupigt tegel. Rödfärgade med svartmålade, pålagda dörrar. Södra flygeln har vindflöjel med inskriptionen ANO 1781 S H S.

Lövåsa-släkten

Nils Andersson, f. 1789. Död i Lövåsa 1865.
Gift med Maja Stina Nilsdotter, f. 1800. Död 1874.
Nämndeman och kyrkovård m. fl. sockneuppdrag.
Barn:
1. Anders Petter, f. 1822, död 1903
2. Stina Lotta, f. 1824, död 1887
3. Eva Maria, f. 1826, död 1903
Anders Petter Nilsson, f. 1822. Död i Lövåsa 1903. Gift 1850 med Karolina Sofia Johansdotter från Kvamkulla, f. 1828. Ägare av 1 mant. Lövåsa Norrg. Nämndeman m. fl. sockneuppdrag.
Fosterdotter:
Karolina Mathilda, f.1876.
Gift 1899 med Axel Thorn från Blåviks förs. Sedan 1906 arrendator å Lövåsa Norrg.

Lövåsa-Södergård

I Anders Johansson, f. 1812 i Kvarnkulla. Död i Lövåsa 1888.
Gift 1835 med Lena Christina Svensdotter från N. Vi förs., f. 1817. Död 1882.
Ägare till Lövåsa Södergård, kyrkovärd m.fl. sockneuppdrag. Inom Ydre känd fiolspelare.
Barn:
1. Hedda Charlotta, f. 1842.
Gift med Anders Sjöberg från Stebbarp, Torpa förs. Utvandrat till Amerika. Återkommen och död i Sverige.
2. Johanna Mathilda, f. 1845. Gift 1870.
3. Anders Petter, f. 1847. Död i Sidviken under Lövåsa 1913.
Gift med Hedda Maria Gustafsson från Salvarp, Torpa förs., 1851 .
4. Anna Lovisa, f. 1851.
Gift 1877 med Johan Alfred Nilsson från Lyckö, Malexander förs.
5. Karolina Sofia, f. 1853.
Gift med Karl Iohan Pettersson från Basteberg, Malexander förs.
6. Klara, f. 1857.
Gift 1881 med Per Agust Iohansson, Flanhult, Åsbo förs.
II Johannes Johansson, f. 1819. Död i Tranås 1894.
Ägare av 3/8 mant. Kvarnkulla. Flyttad till Tranås 1871.
III Anna Kristina Johansdotter, f. 1822. Död 1898.
IV Karolina Sofia Johansdotter, f. 1828.

Torp under Lövåsa s:g

L:a Saxabäcken (knekttorp)
Huset finns fortfarande kvar men år om- och tillbyggt. Det fanns tidigare ladugård med ett par kor och några höns, en ganska stor tomt. Torpet är upptaget i husförhörslängden år 1785 men troligen byggt tidigare. Bebott av soldaten Fredrik Löving med hustru och barn. Redan år 1700 finns onmämnt soldaten Måns Månsson Loflig i Ydre kompani, som deltog i kriget vid Wismar, men om även han bodde här vet man inte.
En annan känd person som bodde här var:
Lars Månsson f. 27/4 1767,
fader:
Måns Rosensten, Morashemmet
h. Hedvig Jönsdotter f. 21 / 4 1771 i Lipparp, Frinnaryd
Lars tog senare namnet Ekelöv, gav sedan namn åt Lövstad, som då var en by. Detta blev senare Tranås stad.
Sista året-runt-boende:
Olga och Arvid Johansson 1918-1983.

Red. kommentar: Se även "Soldattorpet Lilla Saxabäcken", som finns under Menyn

Örsvik (backstuga)

Denna stuga byggdes ganska sent, är nämnd i husförhörslängden först 1856.
Den byggdes av
G.A. Pettersson f. 23/ 12 1828, som bodde hår med sin familj
h. Stina Carin Jonsdotter f. 18/10 1833
s. Jonas Adolf f. 11/1 1859
d. Anna Lovisa f. 13/2 1861
s. Carl Johan f. 5/6 1863
d. Hedda Lotta f. 27/10 1871
G.A Pettersson och Stina Karin var morföråldrar till Torpöns brevbärare under många år, Ingemar Gustavsson.
Denna familj bodde kvar till omkring 1900.
Huset är fortfarande bebott, ägare är nu Karl och Margit Ferm.

Lövhaga

Tomten utstyckad från Lövåsa s:g. Huset byggdes 1950 av Karin och Martin Haglund. Byggmästare var Robert i Hagalund. Familjen flyttade i oktober 1987 till Tranås. Villan såldes till Sven-Erik Iohansson Lövåsa och uthyrdes till hans trotjänare sen många år Gunnar Ferm.
Martin har varit mjölkchaufför på linjen Brandsnäs-Hestra från 1 april 1937 och 31 år framåt, de första 9 åren som chaufför åt Torsten Andersson i Rödje. 1946 köpte han åkeriet. Efter ca 20 år köpte mejeriföreningen bilen men Martin var fortfarande chaufför.

Sidviken

Detta torp är först omnämnt 1825.
Då bodde här:
Carl Pettersson f. 1798 i Torpa, sjuk, ofärdig
h. Anna Jonsdotter f. 1804
d. Stina Lotta f. 1822 i Torpa
s. Johan Petter f. 1823 i Torpa
d. Hedda Karolina f. 1827 i Torpa
d. Fredrica f. 1829 i Torpa
s. Carl Henrik f. 1830 i Torpa
Denna familj bodde kvar till 1881. Då avled Carl Pettersson. Om honom är antecknat "synbart ofärdig”, "nästan blind”.
Sen bodde det några olika familjer till 1917, då kom familjen
Franz Ferm f. 1877 i Asby
h. Charlott f. 1884 i Torpa
Dessa hade 10 barn. Den äldste född 1905, den yngste född 1929. Alla levde tills den äldste fyllt 84 år. Ägare är nu sonen Stig. Torpet ligger mycket vackert vid sjön mitt emot Svalön.

St. Saxabäcken (soldattorp)

Detta torp är omnämnt först år 1800 i husförhörslängden.
Första innevånare:
Sven Abrahamsson f. 1777 i Frinnaryd
h. Maja Carldotter f. 1769 i Asby
Här har sedan bott olika grenadjärer bl.a. P. Löv, Johan Blad, Iohannes Löv, Jonas Lord, Anders Johan Löving. Här är Oskar Pettersson uppväxt, ”Oskar i Saxabäcken". Han är känd för alla visor han diktade och sjöng. Dessa låg till grund för hembygsspelet på Torpön 1983.
Nuvarande ägare är Gustav Fredriksson med familj. Vackert läge mellan landsvägen och sjön.

Mällsjö (backstuga)

Detta hus byggdes 1845-50.
Första invånare:
Gifte drängen Anders Henriksson f. 17/10 1817 i Säby
h. Maja Svensdotter f. 9/ 12 1796 i Torpa
Ägare är nu familjen Rosenlöv från Tranås

Dunebo

Denna villa byggdes 1936 av Holger och Britta Pettersson.
Byggmästare var "Calle i Finnäs” (Carl Johansson, Finnäs). Tomten uttagen från St. Saxabäcken. Tillbyggdes 1970 med toalett och badrum. Holger var son från Saxabäcken och bodde här till sin död 1980. Hans hustru Britta flyttade samma år till Österbymo. Villan är nu såld till en släkting. En vacker och välvårdad stuga med sjötomt.

Börshult

För att komma till Börshult får man vika av på en mindre väg förbi Lövåsa. Det var en tid en ganska stor gård, med mycket bördig jord. År 1756 vid svår missväxt fick Börshult m.fl. gårdar på Torpön dela med sig till övriga socknen.
Enligt Filén har det aldrig varit missväxt på Torpön. På 1400-talet stavades Börshult "Byrstinghult” som betyder borstig hane och syftar på vildsvin. Kanske därav den bördiga jorden! Till denna gård hörde inte mindre än 10 torp. Därav ett knekttorp.
Enligt husförhörslängden 1783 hette brukaren:
Erik Jonsson f. 1733 i Torpa
h. Annika f. 1740
Från 1790 deras son Sven.
Från 1820 Svens son Petter.
Därefter många olika ägare och ovanligt många drängar och pigor hos varje bonde.
Från 1880 till slutet av 1930-talet var Boxholms AB ägare.
Näst siste brukare var
K.F. Skeppstedt med hustru Ida. Var en omtalad bonde i Börshult..
Nuvarande ägare bedriver enbart skogsbruk, åkern är utarrenderad.
Här fanns förr en vacker loftbod, som nu är flyttad till hembygdsparken i Tranås.

Bergslund (torp under Börshult)

Detta ställe ligger en bit från Börshult, på vägen mot Brevik. Byggdes omkring 1870 som bostad åt
avsk. grenadj. Johan Peter Börs f. 1821.
Sista året-runt-boende var hans sonson Josef Karlsson f. 1898. Flyttade på 1970-talet.
Torpet är numera friköpt och användes mest som sommarbostad.

Pettersborg eller Borgen (torp under Börshult)

Detta torp byggdes 1851, låg nära sjön, mitt emot Klovön, med utsikt över Asby udde.
Den förste som bodde här var:
Petter Carlsson f. 1805 i N. Vi, d. 1878
h. Inga Lisa Eriksdotter f. 1800 i Svinhult, d. 1885
d. Johanna f. 1835 i N. Vi
Denne man som gick under namnet Petter i Borgen, sades vara trollkunnig.
Sist boende:
Johan Jakobsson Ringman f. 1824 i Torpa
h. Gustava Helfrid Eriksd. f. 1824 i Linderås
Torpet revs omkring sekelskiftet. Finns kvar rester av husgrunden och syrenbuskar, utmärkt med torpskylt.

Bäckstugan (nybygge under Börshult)

Byggdes också 1850-51, ligger vid bäcken som rinner mellan Krushemsgölen och Kloviken.
Tycks varit bostad åt ensamstående mödrar och änkor.
Första invånare:
Anna Lotta Nyd f. 1810 i Flisby, utfattig
d. Matilda f. 1841 i Torpa t. Nyköping -58
d. Johanna f. 1845 i Torpa t. Nyköping -61
Sista invånare var Maj-Stina Tapper f. 1835. Hon flyttade till ålderdomshemmet 1920. Finns kvar rester av husgrund, utmärkt med torpskylt.

Hultet (torp under Börshult)

Detta torp låg ca 600 m norr om Hyltan. Ingen väg, endast en stig.
Omnämnt i 1783 års husförhörslängd.
Då bodde här:
Nils Jonsson f. omkring 1750 i Vetlanda
h. Maja Gabrielsdotter f. 1755 i Torpa
s. Johannes f. 1775 i Torpa
Inhyses piga Lisa Larsdotter f. 1760 i Säby
Inhyses Johannes Jonsson f. 1711 i Skurbo
Livgrenadjären Olof Gren i Kruslockhem brukar torpet. 1838 står det; utfattigt; brukas av Nyhemmet;
Till Hultet flyttade 1864:
torp. Johan Adolf Johansson f. 14/5 1835 i Askeryd omkom i tegelbruket i Börshult
h. Maria Christina (Maj-Stina) f. 24/2 1835 i Svinhult
Barnen: Anna Lovisa, Kristin, Karl Johan, Anders Gustav, Per Gustav, Axel
Två av pojkarna flyttade till Motala och startade gravstenshuggeri. Dessa har gjort en vacker gravsten åt sin mamma på Torpa kyrkogård, där också dotterdottern Hilda är begravd.
1882 kom hit:
arb.k. Karl Gustavsson f. 1854 i Asby, d. 1930
h. Kristin Jonsdotter f. 1/1 1 1862 i Torpa d. t. Maj-Stina.
Dessa hade 13 barn, födde även upp 1 barnbarn. Kristin hade för det mesta ett barn i hand, ett på armen och ett i magen. Ofattbart att dom kunde försörja alla.
Sist boende dottern Hilda f. 21 /1 1889. Flyttade till Solängen, Österbymo på 1950-talet. Boningshuset flyttat och uppbyggt som sommarstuga nära Sjöarp. Delar av grunden finns kvar, utmärkt med torpskylt.

Krushemmet (hette tidigare Kruslåckhem) livgr. torp under Börshult

Detta ligger nära vägen snett emot Bergslund. Omnämnt år 1700 i en generalmönsterrulla, då bodde här
korpral Nils Svensson-Kruslock,
1780 korpral Sven Löving,
1791 sold. Olof Gren,
1800 Johannes Gren,
1816 livgr. Lars Flan,
1830 livgr. Anders Pettersson-Börs,
1845 livg. Joh.Peter Börs
1879 livgr. Gustav Adolf Blick, avsk.grenadj. Karl Alfred Lätt,
1892 grenadj. Frans Aug. Karlsson-Brage.
Om Lars Flan står det: uppfört stuga på Breviks ägor (Sandvik) skrives där 1829 som utfattig och avskedad livgrenadjär. Han var född 1777. Hustrun Lisa f. 1778 sjuk av gikt och oförmögen till arbete.
Siste brukare och året-runt-boende var Josef Johansson med familj. Användes nu som sommarbostad av Josefs barn, Kerstin, Sören, Birgit, Marianne och Irene.

Mossön (backstuga under Börshult)

Ligger på en ö i Sommen n.o. om Svensbo.
Ett förpantningsställe á 1000:- kr. 1/72 del av Börshult, ägare kopparslagare Carl Joh. Eriksson. 1894 kom som arrendator grenadjären Samuel Oskar Werf. Efter honom sonen Karl Viktor med familj. Sedan Oskar Robert Lindström med familj. 1909 kom Ferdinand Östberg med familj. Sista året-runt-boende var dottern Linnea med familj.

Svensbo (backstuga under Börshult)

Enligt en kassabok från Brandsnäs åren 1763-1826 står följande: skriftlig tillåtelse av den 23 jan. 1823, att bygga och bosätta sig på udden norr om Börshult uppå anvisad plats med potatisland och utrymme till fruktträd, lövbrott m.m. Emedan han i 30 års tid väl och berömligt brukat Börshults västra halvgård.
Denne var
Sven Jönsson f. 1766 i Säby d. 1837
h. Lena Carlsdotter f. 1767 i Asby
T.H.d. Maja f. 1796 i Torpa
h.d. Eva Christina f. 1828 i Torpa
Av övriga som bott här kan nämnas:
tegelslagare Karl J. Pettersson f. 1852 i Torpa
h. Karolina Gustavsdotter f. 1852 i Torpa
På slutet av 1880-talet kom
skogv. Joh. Fredr. Johansson f. 1851
h. Emelia Aug. Karlsdott. f. 1852
1908
skogv. I. O. Blixt
h. Maria Vilh. Lek
Därefter bodde
Hugo Blixt med familj
Friköptes av av Henry och Karin Ferm med familj.

Mostugan (backstuga under Börshult)

Ligger vid bäcken mellan Krushemsgölen och Kloviken, några hundra meter från Bäckstugan, finns endast rester av husgrunden kvar. Ett torp med kort livslängd, byggdes omkring 1840 sista invånaren Anna Lovisa Karlsdotter f. 16/6 1859. Utmärkt med torpskylt.

Nyhemmet (torp under Börshult)

Ca 600 m norr om Bergslund vid Nyhemsgölen. Rester av husgrund och ladugård. Ett ganska stort torp eftersom det födde 4-5 kor, oxar och en del smådjur. Omnämnt i första husförhörslängden 1783. Då bodde här
Carl Andersson f. 1749 i Torpa
h. Lena Svensdotter f. 1749 i Marbäck
Omkring 1805 bodde här
Amund Samuelsson med familj, förfäder till Brandt i Norräng.
Sista invånare
Joh. Henrik Andersson f. 1 1 / 12 1 849
h. Maria Iohansdotter f. 14/ 11 1852
Barnen: Elin, Amanda, Emil, Anna, Karl, Hulda. Dessa flyttade sen till Brevik 1888. Utmärkt med torpskylt.

Sjöarp (backstuga under Börshult)

Ett ganska nytt torp, byggt troligen omkring 1870. Ligger vackert vid sjön några hundra meter väster om Börshult.
Förste invånare:
Johannes Gustav Hansson f. 1815 i Askeryd
h. Hedda Maria Andersd. f. 1818 i Torpa
s. Joh. Fredrik f. 1853 i Askeryd
d. Mat. Emma Gustava f. 1858 i V. Ryd 29

Image

 Del av ekonomisk karta över Ydre härad 1881

Efter dessa kom 1908:
arb.karl Karl Gustavsson f. 1863 i Torpa
h. Anna Olsson f. 1875 i Gammalkil
s. Ejnar f. 1905 i Torpa
s. Nils f. 1908 i Torpa
s. Joh. Fredr. Elis f. 1911 d. 1914
s. Bertil f. 1915
Sista invånare
Märta Andersson f. 1895. Är numera sommarbostad.

Boda

Gården är belägen mitt på Torpön utefter Torpafjärden. De två boningshusen är troligen från mitten av 1700-talet. På gården finns också några äldre uthus. Boda är omnämnd i en tiondelängd från 1571. Då hette bonden Jöns i Boda. Han hade 12 kor, 2 oxar och 1 häst. År 1921, över 300 år senare, var det fortfarande samma antal djur. Som ägare från mitten av 1700-talet fram till ca 1825 står olika företrädare av familjen Grönhagen på Brandsnäs.
År 1844 köptes Boda av Aron Nilsson från Läppstad i Tidersrums socken. Han var far till den kände spelmannen Göran Aronsson kallad ”Göran i Läpp”. Aron var en mycket duktig snickare och portalsnidare. De vackert arbetade ytterdörrarna på lilla mangårdsbyggnaden anses vara gjorda av Aron. År 1856 sålde Aron Nilsson Boda och flyttade upp till Övrabo.
Köpare var
Jonas ” Lille Jon" Andersson f. 1791 , arrendator i Brandsnäs med hustru Eva Pettersdotter, samt
frälsehemmansägaren Magnus Jonsson från Förnäs med hustru Stina Månsdotter. De köpte 1/2 mantal var.
1858 gav Magnus Jonsson sin hälft av Boda till sonen Gustav Magnusson (f. 1832 i Malexander). Denne Gustav hade år 1857 gift sig med ”Lille Jons” dotter Anna-(He)Lena f. 1831. ”Lille Jon” var godhjärtad och generös. Han använde orden "det räcker i min tid”. Han strök inte av det rågade måttet, när han sålde spannmål i skäppa eller halvspann.

Image

Bild: BODA Foto taget före 1921

Boda brukades som två gårdar fram till troligen 1876 då Gustav Magnusson köpte även den andra Bodagården efter ”Lille Jons” död 1874.
Gårdarna kallades Boda Westergård och Boda Östergård.
1888 gifte sig Gustavs och Anna-Lenas dotter Hedvig Charlotta (1862- 1921) med sin kusin Karl-Gustav Johansson från Äpplaryd, Säby (1864-1937) och blev gårdens brukare för att efter faderns död 1907 bli gårdens ägare 1909.
Det berättas att Hedvig var mycket gästvänlig och bjöd alla, som kom till gården i något ärende, på mat eller kaffe.
1933 köpte barnen Gunnar (1894-1984) och Astrid f. 1902 gården.
1940 blev Gunnar och hustru Gerda (1896-1982) från Rinna ägare.
1976 köpte sonen Sixten f. 1925 och sondottern Maria f. 1951 Boda. '
Från 1985 är Maria med make Tord Cleveson ägare i 6:e generationen.

Övrabo (torp under Boda)

Omnämnt i 1783 års husförhörslängd.
Då bodde här:
Pher Nilsson f. 1718 i Marbäck
h. Annica Håkansdotter f. 1716 i Torpa
s. Nils f. 1757
Nämnas kan att en period på 1830-talet brukades torpet av livgrenadjären Börs från Kruslockhem.
När portalsnidaren Aron Nilsson (1793-1867) i Boda blivit änkoman 1856 flyttade han upp till Övrabo, som han förbehållit sig på livstid och bodde där till sin död.
1876 vid arvsskifte efter Jonas "Lille Jon” Andersson i Boda utstyckades två torpställen i Övrabo, som utgjorde 1/14 mantal vardera av Boda. Två döttrar från Boda fick var sitt torpställe.
Övre stället tillföll
Eva Kari, f. 1822,
gift med Johan Johansson, Måltorpet Säby.
De flyttade från Flanhult på ålderdomen till Övrabo. Eva Kari höll där krog, sålde nygräddade pannkakor och brännvin.
Omkring år 1900 kom till övre stället läraren och organisten Bengt Aug. Jonsson med fru Anna och sönerna Erik och Carl. Fru Jonsson drev där en tid affär. Stället är fortfarande i släktens ägo. Används som fritidsbostad.
Nedre stället tillföll
Hedvig Christina (el. Hedda Stina) f. 1827
gift med Samuel Samuelsson Salvarp, Asby.
En av deras söner David var en noggrann snickare. När han lade ett golv skulle det vara så jämnt, att om en planka lades på en femöring på golvet, skulle plankan snurra fritt. En annan son Aron i Bubbetorp var skicklig i matematik. Han startade linfabriken i Bubbetorp.
Senare blev stället pensionärsbostad åt lärarinnan Constance Johansson. Ãgare än numera hennes barn. Används som fritidsbostad.

Carlsberg (under Boda)

Omnämnt första gången i början av 1800-talet. Då bodde där
Jonas Månsson f. 30/9 1770 i Morashemmet
h. Annica Gustavsdotter
d. Anna f. 1802
Inhyses Jonas mor enk. Cajsa Larsdotter.
Jonas var yngre bror till Lars Eklöv omnämnd under Saxabäcken.
Enligt ett kontrakt från 1824 bodde torparen Johannes Göransson i Carlsberg. Det lyder ungefär:
Sedan torparen på egen kostnad byggt på gamla torpstället Carlsberg på frälsehemmanet Boda ägor, får han begagna torpet till döddagen. Dessutom får han använda kål- och potatisland invid stugan samt sommarbete vid Boda för tvenne får. I gengäld ska han årligen till Boda utgöra tjugo dagsverken, nämligen fem försvarliga dagsverken i varje tretting".
Han får då mat vid gården.
Undertecknat av C H Grönhagen

Image

 Ångbåten Örn

Carlsberg har tidvis utnyttjats som undantagstorp till Boda. I husförhörslängden finns från 1830-talet och fram till 1867 omnämnt och bebott både "backstugan" och "nybygget" Carlsberg. Därefter nämns inte backstugan mer.
1909 avstyckades och såldes Karlsberg till en bodason Karl-Gustav Gustavsson med hustru Elin. De hade varit bosatta i Karlsberg sedan 1891.
Karl-Gustav Gustavsson var skeppare på ångfartyget Örn med hemmahamn Boda brygga från omkring 1910. Båten användes för bogsering och passagerartrafik.
Karlsberg är fortfarande i samma släkts ägo och bebott året runt. Marken är dock sedan 1986 i Bodas ägo.

Lerviken (backstuga under Boda)

Nybyggd 1847. Då bodde här:
Isak Alexander Persson f. 7/3 1816 i Malexander
h. Maja Lotta Jonsdotter f. 27/3 1822 i Torpa
d. Johanna Christina f. 18/4 1846
d. Carolina f. 20/6 1848
d. Hedvig f. 14/6 1849
Johanna vävde vackra handdukar.
Isak Alexander dog 1854. Ãnkan och barnen bodde kvar. Ãnkan utfattig. Fått fattigdel = lite underhåll av socknen.
Barnen flyttade så småningom. Ankan till fattighuset 1887.
Vid Lerviken togs lera till Saxabäckens tegelbruk.
Stugan är riven. På platsen finns nu en sommarstuga.

Bykstugan

Byggdes år 1974. En del av huset har tidigare varit brygghus i Torpa prästgård. Nedmonterad och uppbyggd på Boda ägor av Sixten Gunnarsson. Huset var bebott året runt de första tio åren. Numera fritidsbostad.

Förnäs

Förnäs består av två gårdar, s:g och n:g.
Sörgården gränsar till sjön ända från Nockabo och in i Bodaviken,medan n:g endast gränsar några hundra meter till sjön, längst in i Bodaviken. Enligt en gammal sägen ska lantmätaren ha blivit mutad av ägaren till s:g och på det viset fått den begärliga sjögränsen. Fiskerätten var däremot odelad och skulle nyttjas lika av båda gårdarna.
Bönder har spårats i Förnäs sedan 1600-talet, men gården är troligen mycket äldre. Den första bonden som spårats hette Jöns Jönsson var född 1636, död 1724.
Namnet Förnäs ska betyda "fur på näset". Troligen syftar den på Klanketall som växte på en udde väl synlig från sjön. Det sägs att man härifrån signalerade till Torpa när båtarna från Liljeholmen blev synliga vid Mellsberget. Man skulle då ringa i kyrkklockorna och beräknade då vilken tid de skulle komma fram och gudstjänsten kunde börja. Tallen blåste omkull 1966, men ligger fortfarande kvar på stranden. På s:g ägor ligger också Bodaberget med vacker utsikt över sjön. På n:g ägor har funnits en vattendriven såg som kallades Stollafors. I denna sågades timret till s:g lagård.
Hos bonden Erik Jönsson i Förnäs tjänade omkring 1784 en piga vid namn Greta f. 24/4 1762 i Åsen Askeryd. Denna var syster till den store donatorn Jacob Fagerberg. Han donerade b1.a. den Fagerbergska brudgåvan som fortfarande delas ut varje år i Torpa och Asby socken.
S:g och n:g brukades var för sig till början av 1960-talet. S:g hade då varit i samma släkts ägo ca 100 år. Siste ägare var Harry Rosander med maka Edit f. Johansson, barnfödd på gården. S:g köptes på 60-talet av Carl Andersson i n:g och brukas numera ihop.
S:g och N:g ägs och brukas nu i 3:e generationen av Carl-Erik Andersson med hustru Ann f. Josefsson.
Gården är även omnämnd i samband med Ãlvsborgs lösen år 1571.

Gölstugan (backstuga)

Uppfördes som bostad åt åldriga drängar. Låg ca 500 m söder om Krushemmet vid Krushemsgölen. Flyttades från Dammstugan omkring 1880. Sista invånare var skomakare J.A. Ängdahl med familj. Två söner Emil Kristian och Arvid Alexander dog som små 1883 och 1884. Ytterligare 2 söner fanns, Axel Ivan f. 8/7 1882 och Emil Petrus f. 16/ 11 1884. Huset brann ned 11/8 1886. Det var samma natt som Arvid Karlsson i Morashemmet föddes. Hans far gick förbi på väg efter Augusta Börs som skulle hjälpa till vid födseln. Står i husförhörslängden "Ängdahl blev innebränd i sin nedbrända stuga". Änkan flyttade till Asby. Övriga inneboende skrevs på socknen.
Kvar finns endast lite stenrester från grunden. Utmärkt med torpskylt.

Finnäs (backstuga under Förnäs)

Byggdes 1847 som bostad åt avskedade livgrenadjären gratialisten
Anders Finndahl f. 1791 i Askeryd kom från Tyrstugan i slutet av 1840-talet
h. Stina Andersdotter f. 1790 i Säby
Björkvik, Förnäs och Skavarp i V. Ryd höll en knekt tillsammans.
Från 1860-talet till slutet av 1800 bodde följande:
Fredrik Ludvig Pettersson f. 1830
h. Anna Adolfsdotter f. 1834
Barnen:
Gustav Fredrik, Hedda Charlotta, Per Adolf, Anna Lovisa, Carl Johan, Elin.
Dessa fick senare flytta då huset brann ned i slutet av 1800. Återuppbyggdes mellan 1915-20 av Eskil Artberg som även bodde där några år.
Han flyttade då ödetorpet Källstugan till Finnäs. Efter honom kom
Carl Johansson f. 1884 i Nyhemmet
h. Rut Benezeder f. 1884
Dessa drev pensionatsrörelse under många år. Flyttade sen till Stjärnvik i början av 1940-talet.
Finnäs ägs numera av familjen Ringkvist och användes mest som sommarbostad.

Sandliden (backstuga)

Denna stuga byggdes i början av 1830-talet. Förste invånare:
Anders Persson f. 1786 i Säby
h. Stina Håkansdotter f. 1798 i Torpa
pig. Eva Pettersdotter f. 1816 i Torpa
pig. Maja Lena Karlsdotter f. 1816 i Torpa
Anders Persson har "för tjuvnadsbrott fått spöstraff", begått kyrkoplikt 1845.
Sist boende:
skomakare Johan August Johansson f. 1848 i Torpa
h. Joh. Kristina Alexandersd. f. 1846 i Torpa
s. Emil Kristian f. 1874 d. 1883
s. Karl Fredrik f. 1875
s. Aug. Reinhold f. 1878
Hela familjen skrivna på socknen 1879 överfördes till fattighuset Gölstugan under Förnäs s:g 1880. Huset som låg ca 100 m från Finnäs är numera rivet, flyttat till Förnäs s:g som drängstuga. Användes nu som sommarstuga. Inga rester kvar, åker där stugan legat. Utmärkt med torpskylt vid åkerkanten.

Källstugan (torp under Fömäs)

Byggdes omkring 1838 troligen av en byggmästare vid namn Källström, varav det fått sitt namn.
Första invånare:
Anders Hansson f. i Asby 1811 kom från Arnäs 1838
enk. Maja Jonsdotter f. N. Vi 1806 kom från Arnäs 1838
På 1850-talet bodde skräddaren Karl Johan Johansson
Därefter kom
skräddaren Adolf Wind f. 1817 i Asby
h. Hedda Iohansdotter f. 1819 i Asby
s. Johan Alfred f. 1849
d. Carolina f. 1853
d. Karolina f. 1855
d. Johanna f. 1857
Skräddare Wind satt alltid och tuggade körsbärskärnor när han sydde. Han sydde mycket underkläder av lintyg, även kostymer. Sonen Alfred blev sedermera en mycket anlitad väckelsepredikant. Han predikade ofta på möten som hölls i Torpöns skola och även andra möteslokaler i närheten.
Alfred och hustru Hedda f. 1853 hade 3 döttrar;
Ada f. 1883, Albertina f. 1885, Alfrida f. 1890
Dessa tre flickor blev föreståndare för telefonstationen i Ramfall, tills den lades ner 1957, de tillträdde 1916.
Källstugan revs i början av 1900 och flyttades till Finnäs, som då hade brunnit. Rester av husgrunden finns kvar.

Dammstugan (Nybygget, backstuga)

Ett torp med kort livstid, första invånaren kom våren 1828. Sista flyttade 1877.
Första boende:
torp. Abraham Jonsson f. 1761 i Malexander
h. Greta Persdotter f. 1782 i Säby
d. Marie Ch. f. 1826
Inhyses:
Carl Svensson m. hustru och 3 barn
Jonas Jonsson, utfattig
Jon Andersson f. 1789 i Linderås kom 1845 som inhyses, om honom står det: backstugehjon, utfattig, oduglig till arbete. Dog 1871 hos släktingar i Säby.
Sista invånare:
Hedda Carolina Johansd. f. 1843 i Torpa
d. Matilda Carol. f. 1868
s. Karl Gustav f. 1871
Fadern Gustav f. 1835 dog 1872.
Finns kvar spår av hus grund, pärlhyacinter, syren astrakanträd. Huset revs och flyttades till Krushemsgölen som bostad åt åldriga drängar.

Nockabo

Denna gård ligger några hundra meter från vägen Ramfall-Färjan, ganska högt med vacker utsikt över sjön Sommen. Även denna gård har mycket gamla anor, omnämnd 1568 i samband med en 10-ondelängd. År 1665 är antecknat i födelselängden: Simon i Nockabo fadder åt Carls son i Bredevik.1667 vigdes Måns Simonsson i Nåckabo med Ingrid Jonsdotter. Gården har varit i samma släkt sedan 1870-talet. En avlägsen släkting på fädemet är den kände donatorn Johan Tranér, grundare av den Tranérska Stiftelsens Släktfond. På 1830-talet står som ägare "Hartmansdorf uti Stockho1m" och Jonas Jonsson i Sjöbo. Nuvarande ägare Ingegerd och Astor Johansson. Arrendator en dotter och måg Siv och Bernt Johansson.

Karlshamn (backstuga under Nockabo)

Byggdes troligen omkring 1860. Första boende:
Karl Karlsson f. 1806 död 1886 f. i Säby
h. Maja Sofia Jonsdotter f. 1803 i Kisa död 1880
1880 kom
Gustav Börs f. 1849 i Krushemmet
h. Karolina Johansdotter
d. Elin
Övriga som bott i Karlshamn:
Arbetsk. Karl Gustav Johansson f. 1835 i Ekeby
h. Hanna Vilhelmina Cyrus f. 1837 i Malexander
Skomakare Anders Pettersson f. 1858 i Torpa
h. Emma Johansdotter f. 1859 i Torpa
Torparen Anders Joh. Andersson f. 1830 i Malexander
h. Anna Andersdotter f. 1833 i Frinnaryd
s. Karl Johan f. 1875
hans h. Anna Maria Karlsd. f. 1882 i Torpa
De sistnämnda flyttade år 1900 till Andersbo. Därefter har ingen bott här, stället revs senare.

Sätersborg

Sätersborg byggdes på samma tomt som Karlshamn 1916 - 20 av fotografen Per Branth f. 1857 i Torpa. Tack vare denne man finns många gamla fotografier från Torpön bevarade, bl.a ett kort från en älgjakt i Slutet av 1 800-talet. Med på kortet är både skyttar och drevkarlar, samt den skjutne älgen.
Sista året-runt-boende här var Emma och Hjalmar Andersson. Används numera som sommarstuga

 

Image

Bild: Fotografen Per Brandt bodde i Sätersborg

Image
Bild: Inbjudningskort till Per Brandts begravning 1926

Packarp

Detta hus byggdes 1970 av Siv och Bernt Johansson. Dotter och måg från Nockabo. Nedmonterat och flyttat från Hult i Norra Vi. Ligger högt ganska nära Nockabo med vacker utsikt över sjön Sommen.

 

Brevik

Denna gård ligger ca 2 km från Dragsbron och har ett vackert läge nära sjön. Den hette i äldre tider Bredevik, och lär ha fått sitt namn av att den ligger vid en bred vik av Sommen. Brevik är omnämnt i en födelsebok 1665, då döptes Carls barn i Bredevik = Lars. Men gården har säkert mycket äldre anor. Efter undersökningar som olika personer gjort har man kommit fram till att det troligen har legat en fornborg på eller vid det s.k. Maberget. Där har troligen också funnits en tjärdal. På västra sidan där Breviks ägor gränsar mot Torpasjön finns också Boastan. Där ska ha funnits bodar som kyrkfolket kunde byta kläder i, innan de rodde över sjön till kyrkan. Kanske låg där också båthus som befolkningen förvarade sina båtar i.
Eftersom det inte fanns någon väg, var alla hänvisade till sjövägen. En liten bit därifrån ligger också Röaberget ett ganska högt berg med vacker utsikt över Sommen, mot Torpa kyrka. På Breviks trädgård ligger också en mycket gammal loftbod troligen från 1700-talet. På boden finns en vindflöjel med årtalet 1804 och bokstäverna F.H. som troligen betyder Fredrika Hartmansdorff, som bodde här vid den tiden. Flöjeln är av yngre datum än boden. Det har också funnits en vällingklocka men den flyttades till Dalby av ägaren och brukaren C.J.V. Carlsson, som också ägde Dalby. Detta var på 1880-talet.
Brevik är nu sålt till Nockabo och brukas ihop med denna gård. Sista ägaren Sigrid och Nils Johansson har friköpt boningshuset och bor fortfarande kvar. Nisse var brukare i 3:e generationen, hans farfar kom till Brevik från Nyhemmet 1888. Det kan också nämnas att farföräldrarna till
Nisses farmor Marie f. Brandt brukade Brevik 1816.
Sexmannen Oluf i Bredevijk bomärke 1571 underskrift i längden för Älvsborgs lösen.

Image

Bild: Oluf i Bredevijks bomärke

Image

 Brevik på första hälften av 1900-talet

Sandvik (Nybygge, backstuga under Brevik)

Byggdes mellan 1825-30 som bostad åt avskedade grenadjären Lars Flan f. i Gersnäs 1777 och h. Lisa Gustavsdotter f. i Horn 1776. Han fattig, hon sjuk av gikt och arbetsoförmögen. På torpet fanns 1 ko, ett par får och en gris.
Sista boende:
arb. Klas Emil Blomgren
h. Maria Ch. Johansson
Flyttade till Rydaholm 9/ 11 1896.
Torpet rivet på 1940-talet. Finns kvar rester av husgrund utmärkt med torpskylt. En vacker plats nära sjön, strax bortom Brevik. Buskat och väl synligt.

Stjärnvik

Denna villa byggdes på 1 940-talet av Carl Johansson uppväxt i Brevik. Carl f. 1884 och h. Rut Benezeder f. 1884 flyttade hit från Finnäs. Den används numera av en familj som sommarbostad.

Garvarehemmet (torp under Brevik)

Torpet omnämnt redan 1785 i husförhörslängden, är troligen äldre. Som namnet antyder har här bott en garvare. Det har också varit bostad åt flera knektar, bl. a. Petter Blad, Johan Ring, Oskar Gottfrid Flodin.
Förste invånare enligt husförhörslängden:
torp. Måns Håkansson f. 1715 i Torpa
h. Sara Göransdotter f. 1726 i Torpa
På 1860-talet kom familjen Joh. Fredr. Rydbäck från Herrbeta i Östergötland. Knekten Flodin var deras son, känd som glad och humoristisk. Stället födde ett par kor, höns och får. Till stället hörde också lite skog, några små åkrar och en odlad mosse, numera planterad med skog.
Sista brukare:
Anders Holmberg f. 21/9 1870 i Säby
h. Anna Jonsson f. 4/2 1883 i Träsberg Skaraborgs län

Hyltan (torp under Brevik)

Detta också nämnt redan 1785, troligen också äldre. Ett ganska stort torp som födde 4 kor och ett par oxar höns och gris. Det var också en stor trädgård med mycket körsbärsträd bl. a. fina moreller. På 1800-talet skulle hälften av bären plockas till Brevik, som arrende. Här tycks inte ha bott några knektar, torparna har mest försörjt sig på skogsarbete.
Förste omnämnde invånare:
torp. Jacob f. 1730 i Säby
h. Maja Andersdotter f. 1739 i Säby
Sist boende:
Elis Johansson f. 1920
Torpet är numera endast sommarbostad. Tillhörde en tid Boxholms AB. Numera friköpt.

Jonsbo eller Jonstorp (torp under Brevik)

Detta torp ligger några hundra meter från Norräng. Ãr omnämnt först 1880 i husförhörslängden, byggdes av:
Jonas Jonsson f. 1813 i Torpa d. 1895
h. Karin Andersdotter f. 1807 i Malexander d. 1882
Mellan 1893 -96 bodde här:
Karl Gustav Liljeblad
h. Clara V. Cyrus
Sista boende
Gustav Andersson f. 1854 d. 1954
h. Hedda Andersdotter f. 1863
s. Arvid f. 1891
Torpet var sedan öde några år, tillhörde Boxholms bolag på senare tid. Ãr nu friköpt av Margareta och Gunnar Wigur och återigen året-runt-bostad.

Image

 

Hedda och Gustav Andersson bodde i Jonsbo. Gustav blev 100 år gammal

Lagarp (backstuga, torp under Brevik)

Detta ställe är troligen inte byggt förrän på 1850-talet. Då bodde här:
Anders Andersson f. 1811 i Malexander
h. Anna Lotta Spång f. 1812 i Asby
Ett litet torp där de hade endast 1 ko och 1 kalv.
År 1885 inflyttar:
Arbetskarlen Karl Joh. Schilt f. 1847 i Torpa
h. Anna Stina Johansdotter f. 1853
d. Hulda Charlotta f. 1876 i Torpa
d. Elin Matilda f. 1879
d. Anna Maria f. 1884
Efter dessa ingen året-runt-boende. Numera är också detta sommarställe.

Marken (torp under Brevik)

Omnämnt i husförhörslängden redan 1785 troligen äldre. Förste omnämnde invånare:
Torp. Nils Karlsson f. 1747 i Malexander
h. Catrina Göransdotter f. 1758 i Säby
Detta torp födde ett par kor och oxar, gris och höns. Här har bott många olika familjer, de flesta med många barn.
Ca 40 år bodde här:
Jonas Jonsson f. 10/5 1813 i Torpa
h. Cath. Andersdotter f. 6/ 7 1807 i Malexander
d. Anna Charl. f. 1837 i Malexander d. 1842
d. Cristina f. 1839 i Torpa
s. Carl Gustav f. 1841 i Torpa
s. And. Joh. f. 1845 i Torpa
d. Hedda Chr. f. 1846 i Torpa d. 1857
s. Johannes f. 1849 i Torpa
Jonas Jonsson med hustru och dotter Christina flyttade 1880 till Jonsbo.
Från 1888-1900 bodde här:
Karl Joh. Petterson f. 15/8 1852 i Torpa
h. Karolina Gustavsdotter f. 17/5 1852 i Torpa
och 9 st. barn.
Sista invånare:
Elin Johansson
s. Karl
De flyttade till Tranås 1945. Alla hus rivna, boningshuset flyttades till Frinnaryd. Husgrunden utmärkt med torpskylt.

Bild: Elin och Gustav Johansson bodde i Marken

Morashemmet (torp under Brevik)

Omnämnt i första husförhörslängden 1785, troligen äldre. Här bodde då:
soldaten Måns Rosensten f. 1731 i Asby
h. Cajsa Larsdotter i Asby
s. Lars f. 1767 i Torpa
d. Eva f. 1775 i Torpa
s. Jonas f. 1770 i Torpa
Ovannämnde Lars tog namnet Ekelöv, grundlade samhället Lövstad, som sedan blev Tranås stad. Omkring 1800 bodde här Samuel Amundsson och hustru Maja Olofsdotter. Dessa var anfäder till livgrenadjären Johan Brandt som bodde här mellan 1830 - 1863. Därefter kom från Asby:
livgr. Carl Johan Lätt
h. Anna Christina Adamsdotter.
Från Karlsbo kommer 1889 familjen:
Anders Pet. Pettersson f. 1849
h. Christina Charlotta Karlsdotter f. 1855
Deras 7 barn tog sedan namnet Moberg.
Sista invånare
Gustav Björk
h. Ester f. Johansson från Marken
döttrarna Ingrid och Astrid
Familjen flyttade 1920.
På torpet fanns 1 ko, ett får samt höns. Boningshuset rivet på 1940-taletoch flyttat till Solviken som väv- och kaffestuga. Husgrunden utmärkt med torpskylt.

Norräng (backstuga under Brevik)

Detta ställe byggdes omkring 1863 av Joh. Pet. Brandt, odlades också av honom. Detta var så välgjort att han fick medalj av Hushållningssällskapet, samt en bägare och diplom. Brandt flyttade från Morashemmet till Norräng1863. Denne som var knekt hade legat på bevakningstjänst i Tyskland några år.
En son till honom var fotografen Per Brandt.
Ãven på detta torp fanns ett par kor och några höns.
Sista året-runt-boende och brukare var:
Anna och Valfrid Andersson
Valfrid arbetade på sommaren som timmersorterare vid Brandsnäs såg och som skogshuggare på vintern.
Användes numera som sommarbostad av deras dotterdotter, Kerstin Edström med familj.

Sjölunda

Detta var en föreningslokal som byggdes av Torpa arbetarekommun i slutet av 1930. Först byggdes en kaffestuga och dansbana, något senare byggdes det till en föreningslokal. Här hölls utefester varje sommar till början av 1960-talet. Då hade Torpön börjat avfolkas och föreningen upplöstes. Klubblokalen är nu såld till sommargäster.
Några data:
Arbetarekommunen bildades 1924 -25 i Lövåsa. Då ordnades dans av föreningen på logen i den nybyggda ladugården. Några år ordnades sommarfester i en hage utanför Finnäs pensionat. En ungdomsklubb bildades lite senare i Börshults drängstuga. Sedan lokalen byggts hölls även dessa möten här.
1945 bildades Torpöns Sportklubb, en livaktig förening så länge det fanns ungdomar kvar på Torpön. Denna förening fick också hålla sina möten i Sjölunda.
Sjölunda är numera om- och tillbyggt och används som sommarställe.

Övrabo skola

Byggd på tomt utstyckad från Förnäs s:g. Byggdes mellan 1880-85. Skolsal, tambur och lägenhet om 1 rum och kök på nedre våningen. 2 vindsrum och hall på andra våningen.
De första boende:
Skräddaren Edvard Hahn f. 28/ 12 1853 i Torpa
h. Ida Sabina Tapper f. 27/ 10 1858 i Asby
Var senare bostad åt olika lärare. Sedan skolan lades ner 1960 ägdes huset till 1984 av Torpöns Hembygdsförening, då det såldes till en privatperson.

Källan (Torpöns missionshus)

Detta är byggt på tomt utstyckad från Boda. Det var invigningsklart 23 augusti 1925. Här har hållits möten på Kristi Himmelsfärdsdag alla år och gör så fortfarande. Dessutom en syföreningsauktion på hösten. På grund av avfolkningen är inte heller denna verksamhet så livlig numera. Denna församling har nu gått upp i Torpa missionsförsamling, som också äger fastigheten.

Några data om skolan:

Ãldsta boken är en examensbok från 1878-1904. År 1878 var det 23 skolbarn födda mellan 1866 och 1872.
Examen 29/ 6 1895 Anna Hjälmkvist
Sista inskrivna eleverna i böckerna som finns i Övrabo var år 1948. Från 1878 - 1948 var det ca 400 elever inskrivna. Minsta antal inskrivna en termin: 1 st. Största antal var 1898: 12 st. 37 gånger 5 elever eller under.
1871 beslutades om fast skola på Torpön i hyrd lokal i Övrabo. Övrabo skolhus byggdes 1881 -83, där inrättades mindre folkskola 1893. Som belysning var det fotogenlampor, som 1940 byttes till karbidlampor, då det var svårt att få tag på fotogen under kriget. 1945 blev det elektriskt ljus.
Flyttande folkskola i hela församlingen från 1844. Enligt föreskrift i 1842 års folkskolestadga valdes styrelse för blivande skola. För Torpön valdes socknemannen Anders Johansson i Lövåsa. 1844 beslutades att skolan skulle vara flyttande och pågå 8 månader, därav 2 i Norrsjöroten, 1 1/2 i vardera Torpön, Höglycke, Brostorp och Tranberga. Lärare var orgelnistcandidaten J. Adén från Asby. Denne flyttade 1847. Därefter kom en oexaminerad lärare, Anders Andersson i Höglycke, som skötte skolan i Norrsjölandet och på Torpön. Skola hölls i Arnäs, Hårdaholmen, Helgebo,
Liljeholmen, Stebbarp, Björkvik, Förnäs och Boda.

 

Image

 Övrabo skola 1956
Constance Iohansson

I början av 1870-talet överfördes Norrsjölandet till den nybildade Blåviks församling.
1870 finns som biträdande lärare seminarist A.P. Aldén.
Övriga lärare:
Mina Johansson 1893 - 1895
Anna Hjelmqvist 1895 - 1907
Julia Samuelsson 1907 - 1913
Sigrid Eriksson 1913 - 1916
Constance Johansson 1916 - 1960
Constance Johansson tog examen i Linköping 1916. Hon fick Patriotiska Sällskapets Guldmedalj samt Sv. Dagbladets diplom för berömlig lärargärning.
Från 1952 sammanslogs Ydre sex skoldistrikt till ett.

Missionsprotokoll

År 1894 uti augusti månad samlades några vänner uti Ofra Boda hos Bröderna P.D. Samuelsson och Aron Petrus Samuelsson. Tillstädeskomna voro Karl Johan Brandt som öppnade mötet, (det lilla) med afsjungande af sången Jesu låt mig städse börja, samt några inledningsord. Vi voro således sex styck samlade. Undertecknad mor Karolina Sofia Nilsson från Lövåsa samt Matilda Johansson, Sjöarp. Mötet började med att resonera om att bilda en egen missionskrets på Torpön med början att kalla någon predikant åtminstone en gång i månaden, för de tyckte att det var så långt till
missionshuset och att det väl behövdes en predikant här på Ön å lokal skulle bliva skolhuset för det låg Centrum på Ön. Vidare beslutades att fråga kyrkoherden om vi fick hålla våra möten i skolan. Och utsågs därtill Karl G. Johansson, Boda.

§2
Beslöts att allt som kommer att tillverkas på Ön, skänker och dylikt skulle försäljas på auktion uti Övrabo skolhus. Medlen härför skulle användas till Yttre och Inre mission. Nu till en början skulle skänkas lite till Torpa Missionsstyrelse ej någon viss summa utan frivilligt. Sakens ändamål är att höja missionsintresset och att många själar må vinnas för Jesus.

§3
Beslutades att kalla en predikant åtminstone en gång uti månaden så länge och antogs därtill enhälligt J. Jansson från Tranås mot en avgift som undertecknad fick rådgöra med honom.

§4
Beslutades att talaren skulle bo hos vännerna som mottoge honom efter tur och ordning så länge det kan lämpa sig.

§5
Som styrelse valdes Karl G. Johansson, Boda, ordf. A.P. Samuelsson, Öfrabo (vice), K.J. Brandt, Norräng (kassör).
Att ombesörja missionsarbetet valdes fru Karolina Nilsson, Löfåsa och Matilda Johansson, Sjöarp.

På styrelsens vägnar:
Karl G. Johansson
ordf. Uppläst och Justerats af
Viktor Johansson, Börshult

Utdrag ur olika protokoll

30 dec. 1899: Beslöts att Samuelssönerna i Öfrabo skulle hålla ved och lyse två kr. femtio öre pr. år så länge.
Jan. 1903: Beslöts att Alfred Wind i Ramfall skulle besöka oss en gång i månaden.
Jan. 1908: Från Blåviks mis.förs.styrelse hitkommen skrivelse med bön om hjelp till sitt missionshus och var meningarna något delade, ordf. ansåg att 20 kr. under året skulle räcka för att icke behöva minska våra små bidrag
till missionsföreningen.
Väcktes ett förslag att bilda en Jungfruförening. Anna Johansson, Brevik åtog sig detta uppdrag.
Jan. 1909: Att hålla mat och logi åt predikanterna åtog sig K.G. Johansson, Boda mot en avgift av 1 kr. för varje besök.
5 jan. 1910: Af Jungfruföreningen beslöts att avsätta 10 kr. till lärarinnan att inköpa strumpor för att ömsa på barnen då de komma våta till skolan.
Beslöts att giva Hedda i skolhuset fem kr. för att hon har besvär med att hålla städning för mötenas skull. 50 öre till David i Övrabo för lyse.
Beviljades 16 kr. till orgeln med villkor att få begagna den vid mötena så länge de får hållas i skolhuset.
Under år 1913 har hållits 29 evangeliska predikningar i skolhuset af olika talare samt ett nykterhetsföredrag av Widen, Linköping, samt 1 möte i Saxabäcken, talare Berggren i Slogebo och Carl Henriksson, Sommen.
Lokal ute i det fria. Vidare 1 barnfest.
14/9 1910 orgelinvigningsfest, medv. Willner, Wind, Brandt. Varje år hölls otta kl. 7 annandagens morgon.
Inventarielista:
2 duss. lila kaffekoppar 10:-
2 duss. teskedar 2.40
1 vaxduk 3.25
2 kaffekokare 8:-
4 st. taklampor 8.40
1 st. sångbok 4.50

Arrendekontrakt på Torpet Övrabo

Undertecknad upplåter härmedelst till min svåger August Johansson i Boda, mitt egande en hälftendel uti torpslägenheten Öfrabo på 3-ne års tid.
Räknat efter den 14 mars 1871 till samma dag 1874 mot nedanstående
villkor.

1. Såsom årligt arrende skall arrendatorn betala l05 riksdaler riksmynt på följande sätt, första hälften 14 sept. hvarje år som utgör 52 riksdaler och 30 öre. Och andra hälften till den 14 nästföljande mars.

2. Alla hus och byggnader som till lägenheten hörer, skall arrendatorn underhålla i försvarligt stånd, skulle några reparationer vara af nöden ärhålles materialer dertill från gården hvarå arrendatorn häraf är frikänd från någon syn.

3. Såsom hängsel och stängsel skall arrendatom för hvarje år hägna 200 hot gerdesgård jämte grindar och led samt gap underhålles å försvarligt stånd
.
4. Arrendatoren tillförbinder, att ur åkern bortföra 4 st. stenrös för hvarje år som av egaren utses, och lägges på anvisat ställe.

5. Såsom förbergsel får arrendatoren emottaga och hvid sitt avträde öfverlemna hälften av det så kallade Nyängsfodret jemte 10 råghalm.

6. Arrendatoren förbindes, att icke några personer får intagas såsom hyresgäster utom egarnas bifall.

Sålunda beslutat och överenskommit som skedde å Boda den 1-ste mars 1871. Gustav Magnusson

Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd.

Johan August Johansson

Närvarande vittnen: Anders Johansson i Lövåsa
Johannes Gustavsson Boda

Utdrag av domboken hållen vid lagtima
vintertinget med Ydre härad i Sund
19 april 1847.

På skriftlig begäran av Aron Nilsson såsom egare av ett mantal frälse Boda i Torpa socken stadgar häradsrätten ett vite av sex riksdaler banko vartill utkommer böter efter lag och skyldighet att ersätta skadan en hvar gör sig förfallen som å nämnda hemmans ägor och områden olovligen tager torf, näfver eller bast, hugger timmer och gärdslen med trinner eller annorleds skadar hägnader led eller grindar, öppnar och ej efter sig tillsluter dessa lednare, begagnar vägar även åker eller äng plockar bär, jagar eller fiskar. Men om detta förbud skall medföra någon verkan bör det ofördröjligen och sedermera minst en gång hvarje år kungjöras från prediksstolen i Torpa och angränsande socknars kyrkor.

På häradsrättens vägnar
G. Vetterling.

Uppläst i Torpa kyrka 6 juni 1847 af Mar--
" " " " 3 " 1849 af N. S. Loenbom
" " " " 2 " 1850 af I. F. Loenbom
" " " " 5 " 1853 af I. F. Loenbom
" " " " 23 april l854 af I. F. Loenbom
" " " " 11 sept 1859 af I. F. Loenbom

Arrendekontrakt

Undertecknad E. Brandel bortarrenderar till rättaren Franz Adamsson Brandsnäs lantbruket å mitt ägande l mantal Brandsnäs i Torpasocken med de byggnader, som äro nödvändiga för lantbrukets drivande samt bostad i den s.k statbyggnaden i lilla trädgården.
Arrendet tillträdes den 24 okt. 1907 och fortfar att gälla tills å någondera sidan laglig uppsägning sker.
I arrende erlägger arrendatom hälften av mjölk samt hälften av all säd och rotfrukter samt hälften alla djur som slaktas eller säljes.
Arrendatorn och Ernst Brandel skola gemensamt hålla alla djur samt åkerbruksredskap.
Arrendatorn äger rättighet att övertaga hälften av de djur samt hälften av den Åkerbruksredskap som finns i Brandsnäs och skall detta värderas av tre ojäviga personer och lämnar arrendatorn till E. Brandel en värderevers å det belopp som
detta kan belöpa sig till.
Utav svinkreaturen skall E. Brandel erhålla hälften dock skall Brandel lämna hälften av det som åtgår för att föda desamma. Arrendatorn och ägaren skola gemensamt bestrida allt utsäde samt all artifisiell gödsel.
Arrendatorn skall årligen köra minst 1 200 ordinära lass lera för pris av 25 öre pr.lass, dock skall E. Brandel hålla två personer vid uppgrävning av leran.
Arrendatorn skall köra all ved som hugges vid Brandsnäs, Stora Viken och Ängstugan till de platser E. Brandel bestämmer för ett pris av en krona per famn.
Arrendatorn äger rättighet att efter utsyning hacka det löv som åtgår till fåren och erhåller arrendatorn 1 / 3 av den grövre veden, dock skall arrendatorn göra allt arbete vid densamma.
Arrendatorn skall hemköra till vedskjulet samt hugga den spisved som åtgår för E. Brandels egen räkning i så god tid att veden hinner att torka före användandet.
Tegelslagare Andersson äger rättighet att utan ersättning få en ko född samt sätta l 1/2 tunna potatis per år.
Fria dragare och redskap förbehålles torpet
Arrendatorn skall göra allt arbete som erfordras för lantbrukets och djurens skötsel.
Arrendatorn skall årligen upptaga, köra samt inlägga i dös den is som åtgår för E. Brandels behov.
Arrendatorn erhåller hälften av den säd och rotfrukter som skördas 1907 och skall arrendatorn vid ett blivande avträde lämna all säd och rotfrukter som skördas samma sommar avträde sker.
Arrendatorn och E. Brandel bestrida rågutsädet och artificiella gödseln 1907 och skall arrendatorn vid ett blivande avträde göra likaledes och skall arrendatorn lämna gården med upplöjd vårjord.
Arrendatorn skall årligen beså 1/2 gärde med klöver samt djupplöja, uppbryta så mycket sten som möjligt ur åkern samt väl bruka jorden.
Arrendatorn skall årligen hägna 500 hot gärdesgård, skulle gärdesgård eller annan stängsel behövas vid nya allm. vägen så skola arrendatorn och E. Brandel bestrida detta gemensamt.
Arrendatorn skall årligen köra 100 lass dy i gödselstacken till svinhuset m.m.
Arrendatorn skall betala 2/5 av brandstodsavgiften å det lösöre som E. Brandel och han hava gemensamt samt 2/5 å de byggnader som äro nödvändiga för lantbrukets och djurens skötsel.
Arrendatorn skall betala 2/5 av gården skatter.
Arrendatorn erhåller 2/3 och E. Brandel 1/3 av all körning som göres utom lantbruket.
Hästen Gullbrand undantages för E. Brandels egen räkning, dock skall arrendatorn fodra, rykta samt i allt sköta densamma, all redskap skall arrendatorn hålla i fullgott skick. Hönshusen förbehålles för E. Brandels egen räkning, dock äger arrendatorn rätt att under vintern få plats med sina höns därstädes.
Brandel förbehåller det s.k trädgårdslandet i trädgården samt landet nedanför tennisplanen, dock skall arrendatorn lämna gödsel och göra allt arbete för dessa lands besåning.
Brandel förbehåller sig alla fruktträd och bärbuskar samt gödsel till desamma ävensom annan naturlig gödsel som kan åtgå till trädgården.
Arrendatorn skall bestrida grusning å de väglotter å allmän väg som nu tillhöra eller komma att tilldelas Brandsnäs, dessutom skall arrendatorn underhålla de vägar som finnas vid gården.
Arrendatorn skall hålla ängarna välbuskade samt utgöra 15st.buskdagsverken per år i hagarne varest E. Brandel anvisar buskning.
Arrendatorn och ägaren skola gemensamt rödja den nyodling som finns.
Körning till den nybyggnad som skall uppföras i lilla trädgården skall arrendatorn utföra.
Fria utfartsvägar, upplagsplatser samt fri avverkning förbehålles. Fria dragare förbehålles för uppkörning av sand och ved från bryggan till tegelbruket.
Brandsnäs den 30 aug. 1907
Ernst Brandel
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd och förbinder mig detsamma
till alla delar uppfylla.
Franz Adamsson

Egenhändiga namnteckningen bevittna:
Ingrid Hård af Segerstad

Utdrag ur arrendekontrakt mellan Boxholms bolag
och I. H. Andersson Brevik: 21/2 1888

Brukaren skall årligen: kola å anvisad mark i bolagets skog minst 150 läster kol á 12 tunnor och samma i kollästmått i pråm vid Sommens strand leverera.

Utdrag av en räkning år 1882:

Utkört från Breviks skog till Sommens strand kol:
10 öklass á 2,50 25 kr.
Utkört fr. Börshults skog 132 st. timmer á 25 st. 33kr.
Utkört fr. Börshults skog 50 läster kol á 2: kr. 100 kr.
För avstybbning och lastning 20: kr.
Inkört i Breviks skog till kolbotten 160 kolkors á 0,15 = 24: kr
En kolbotten 3: kr.
Kolat 42 läster á 2,27 = 95,34 kr.
En kolare på 20-30-talet fick:
7:kr. pr. läst
50 öre kbm.pr. lass timmer
1 läst = 19,8 hl.
1 hl. = 100 1.
Utkört från Börshults skog:
70 st. timmer á 2,25 tolfter 13,13:
938 st. timmer á 2,50 tolfter 195,42:
Prissättning sker i "to1fter". Antalet styck delas i. 5 12-delar varje del multipliceras med priset, då erhålles priset = summan.
Kolen användes sedan till att elda med vid masugnarna.
Sista milan kolades på 1940-talet. Vem som var den siste kolaren vet man inte med säkerhet. Den man mest kommer ihåg var Oskar Flodin från Garvarhemmet som kolade på 1920-talet.

Från Torpön i sjön Sommen

En folksägen som härstammar från Torpön.
Då jag var barn, var jag med min fader på en roddtur i sjön Sommen, och rodde då genom ett sund som ligger mellan Torpön och Svalön. Detta sund har i en gången tid varit fast land, men på grund av att det varit undervattensflöde har gjort att marken sjunkit och vatten tagit sig väg ovan denna jord. Detta sund är egendomligt därför att dess vatten består av vad vi kallar "ävjeberg" bestående av grövre materia av dy. Dessa berg är delade med 30-50 cm sprickor med för mig okänd botten. På dessa ävjeberg står det mängder av stubbar med hela rötter och liknar stora bläckfiskar.
När far och jag kom hem från denna roddtur fick jag lov att berätta vad jag sett för min farmor. Hon bodde hos oss, var mycket gammal (född 1802). Då fick hon veta att vi rott genom Tyrsundet. Det heter nämligen så beroende på vad vi nu ska komma till. Dessa stubbar sade Farmor, är en kvarleva av den stora skog som avverkats och körts till Vadstena, för att sammanfogas till en rorsbädd, varpå Vadstena slott vilar. Hur hade min Farmor fått reda på denna sanning? Det har troligen tillgått så att körkarlar som körde dessa spiror kom åter för att hämta nya lass omtalade för timmerhuggarna och de i sin tur till sina anhöriga i generation efter generation har denna sägen fortsatt sedan år 1545.
Varför har detta sund fått namnet Tyrsundet? Io, därför att dessa stubbar som står alltjämt kvar i vattnet dom är enstaka och mindre. Dessa stubbar har befolkningen nog decimerat till tändtyre som vi kallar det, därav namnet som även appseterats till ett soldattorp som ligger i dess närhet med namnet Tyrstugan.
Varför har nu denna skog hämtats just där, så långt bort från Vadstena? Det fanns säkerligen stor skog i trakten kring Trehörna socken med 2/3 kortare väg. Det förhöll sig nämligen så att Gustav Vasa ägde personligen Brandsnäs säteri jämte hela Torpön och han hade troligen lärt sig ortens ordstäv "att det är gott att ha och slippa att låna". Därav den långa vägen.
Vadstena 11 april 1955
Frans Löfing
Ävja: organiska söndersmulningsprodukter under vatten i övergångsstadiet
till gyttja.
Förna: de växt- och djurrester som bildar det översta av markens döda skikt och kan identifieras som organ eller organdelar, t.ex. blad, stamdelar och insektsrester. Ur Föma utlöser regnvattnet lösliga ämnen, detsamma som
förmultning.

Kommentar till den digitala upplagan: Under senare tid har det gjorts analyser på stubbarna i Tyrsundet. Analyserna tyder på att stubbarna är ca 5000 år gamla, d.v.s träden växte där långt före Gustav Vasas tid. Sommens yta var då betydligt lägre än nu och det nuvarande sundet var alltså trädbevuxet land. Detta utesluter dock inte att Gustav Vasa kan ha hämtat virke från Torpön, men sannolikt inte från nuvarande Tyrsundet. Se även http://k-arv.se/posts/781
/VF. redaktör
 

ÖDETORPEN PÅ TORPÖN

Resumé över en Studiecirkels arbete av Sixten Gunnarsson 1967-68.
Hur vi med studier, nyfikenhet och vandringar tog rätt på, märkte upp och lärde oss lite om dess inbyggares liv och näringar. Inom Torpöns hembygdsförening valdes på initiativ av Gunnar Karlsson enl. protokoll för flera år sedan en kommitté att leda en inventering av ödetorpen. Inte förrän hösten 1 967 blev det av att sätta igång, tack vare ett annat helt enskilt initiativ. Det var Karl-Erik Johansson, Rosebo, numera bosatt i Linköping som då ringde upp mig och pratade om detta som han länge hade funderat på. Eftersom allt som har med hembygdsforskning att göra, för varje år förlorar många minnesbilder i och med att sagesmännen och kvinnorna faller bort var det ingen tid att förlora. Vi bestämde omedelbart att sätta igång oavsett om intresset skulle bli litet eller stort. För att få något grepp om ämnet gjorde jag samma kväll en uppställning hur vi lämpligen kunde lägga vandringarna. Det skulle bli en inventering av ödetorp med tonvikt på fotvandringar. Med ej allt för långa vandringar på de gamla stigarna som fortfarande är så härligt att ta sig fram på varje årstid.
Första vandringen blev 22 oktober och den kom att efter schemat beröra torpen Morashemmet, Marken, Bäckstugan, Mostugan. Fastän enda annonsen var "bud från man till man och kvinna" samlades denna första gång en kärna, omkring vilka man i fortsättningen slog följe, allt efter intresse och släktlig anknytning från gång till gång. Vi bestämde om delta gareavgift, vilken blev 10:- kr per medlem och utlovade preliminärt en karta hur den sedan skulle se ut.
Den preliminära studieplanen fastställdes och gjordes i duplicerad upplaga av komminister Åke Wittmark, vilken också välvilligt åtog sig att allt eftersom vandringarna fortsatte göra utdrag ur församlingsboken om de berörda torpens människor alltifrån 1860 - till ödesåret.
Redan första vandringen blev uppmärksammad i Tranås Tidning och även följande vandringar följdes av medarbetare för denna tidning och även från Tranås-Posten.
Cirkeln fick Torpa SLS gamla kassa 100:-kr innan denna uppgick i Vuxenskolan i Ydre. Genom denna nya organisation blev den duplicerade studieplanen senare också godkänd och berättigad till statsbidrag. I stället för annan kursplan och kursbok fick vi på egen begäran till varje medlem en delkopia över Torpön av 1876 års ekonomiska karta utförda av Atelje Kennet Thalin, Tranås.
Eftersom alla deltagare bidrog med vägvisning och kunskaper blev gruppen väl insatt i ödetorpens liv. Särskilt intressant var att så många äldre, som levt i sista torpepoken följde med, om också bara någon gång.
Särskilt minnesrik var vandringen till Björkvikstorpen och Tyrstugan där samtliga deltagare blev bjudna på kaffe av fam. Östberg Björkvik. Även båtfärden runt Torpön till alla sjötorpen blev mycket minnesvärd.

Boda hösten 1968 Sixten Gunnarsson

År 1985-86 kom en ny studiecirkel igång. Detta studieår ägnade vi oss åt att fördjupa oss i Torpöns gårdars historia. Vi har också kunnat få fram en hel del fakta när det gäller Torpöns missionsförsamling, skolan samt lite industrihistoria.

Image

 

Image

 

 Drevkarlar och skyttar med den skjutna älgen omkring 1900

1. Anders i Flanhult
2. Valfrid Andersson, Norräng
3. Hjalmar Andersson, Sätersborg
4. Karl Börs, Bergslund
5. Oskar Verf, Mossön
6. Karl-Gustav Gustavsson, Karlsberg
7. Fridolf Andersson, Lyckö
8. Anders Johan Johansson, Hyltan
9. Gustav Gustavsson, Jonsbo
10. Karl Brant, Norräng
11. Son till Verf, Mossön
12. Gustav Johansson, Svensbo
13. Johan Johansson,Brevik
14. Fredrik Johansson, skogvaktare
15. Alfrid i Börshult
16. Ernst Johansson, Svensbo
17. Son från Marken
18. Emil Johansson, Brevik
19. Emil Karlsson, Brandsnäs
20. Dräng i Börshult

Register

(Sidhänvisningen avser häftet "Från Färjan till Dragsbron", ej den digitala versionen)

Brandsnäs .............................10
Karlsö ....................................10
Bruksbo................................. 11
Lindesberg ............................11
Stensnäs ...............................12
Stebbarp ...............................12
Mällstorp ..............................13
Ängstugan ........................... 13
St. Viken ................................14
Lilla Viken ............................. 15
Borgvik ................................. 15
Skogstuna .............................15
Rosebo ................................ .16
Hagstugan ............................16
Björkvik .................................17
Tyrstugan ............................. 17
Enkebo el. Käringeberg ...... 18
Mohemmet ...........................18
Karlsbo ..................................18
Lövåsa ng ..............................19
Lövåsa sg ........................... ..19
Lilla Saxabäcken ..................22
Örsvik ....................................23
Lövhaga ................................23
Sidviken ................................24
St. Saxabäcken .....................24
Mällsjö ...................................25
Dunebo¸ ................................25
Börshult ................................25
Bergslund .............................26
Borgen ..................................26
Bäckstugan.......................... 26
Hultet ...................................27
Krushemmet .......................27
Mossön ................................28
Svensbo................................28
Sjöarp ..................................29
Mostugan ............................29
Nyhemmet...........................29
Boda .....................................31
Övrabo..................................33
Carlsberg .............................34
Lerviken ...............................35
Bykstugan ............................35
Förnäs...................................36
Gölstugan ............................36
Finnäs....................................37
Sandliden .............................37
Källstugan ............................38
Dammstugan ......................39
Nockabo ..............................39
Karlshamn ...........................40
Packarp ................................40
Sätersborg............................40
Brevik ...................................41
Sandvik ................................43
Stjärnvik...............................43
Garvarhemmet....................43
Hyltan...................................44
Jonsbo..................................44
Lagarp .................................45
Marken ................................45
Morashemmet.....................46
Norräng................................47

Image

 Omslag, baksida

 

Editerad av: Vidar Ferm (2019-02-11 11:51:29)