Svedjeråg

Bruket att svedja marken och så råg  kom i samband med att finninvandringen till Tiveden på 1600-talet.  Gustav Vasa förklarade att ”alla ägor,som ligga obebyggda höra Gud, konungen och Sveriges krona till. Det skulle sättas fart på näringslivet och Sverige skulle bli en starkt land.  På 1580-talet så kungjordes att vem som helst fick ta upp torpställen på kronans mark och dessutom fick man sex års skattefrihet samt hjälp med att utsäde och att skaffa den första boskapen. Ryktet om de stora ödeskogarna i Tiveden som skulle bebyggas nådde finnarna som hade det svårt i östra delen av Finland, där svedjemarken höll på att ta slut. Skördarna slog fel och det var osäkert i gränstrakterna.

Ebbe KarlssonFotograf: Ebbe Karlsson

Tuvråg

Svedje rågen kallades finn-, tuv-eller midsommarråg. Den såddes vid midsommartid. Kornen skulle inte falla tätare än tre på en rågkaka eller sex på kalvskinnet. Första hösten skördade man grönfoder. Frän varje rot växte året därpå upp många strån. I augusti skördade man råg med skära. Rågkärvarna hängdes upp på tork. När allt gick bra kunde man skörda upp till 20 gånger utsädet.

Ebbe KarlssonFotograf: Ebbe Karlsson

Tuvrågen skördas

En svedja kunde brukas 2-3 år i följd, därefter betades där till lövskogen tog över. Lövet torkades och var ett bra tillskott till djurens vinterfoder. Svedjorna anlades allt längre bort från torpen, så det torra lövet forslades hem först följande vinter. Öster om sjön Tarmlången finns en grotta där Tivedstorpsborna förvarade sina lövkärvar. Där finns en stor sten som än idag kallas Lövstenen.