Hur Redvägsdräkten kom till


IDÉN OM EN BYGDEDRÄKT
Varje härad har i regel en härads- eller sockendräkt, men i Redväg har aldrig någon sådan dräkt funnits. På ett årsmöte i början av 1950-talet med Redvägs krets av Svenska landsbygdens kvinnoförbund (SLKF), väckte Karin Johansson i Annestorp, Timmele ett förslag om att man skulle försöka åstadkomma en bygdedräkt. En kommitté, som bestod av Karin Johansson, Timmele, Anna-Lisa Samuelsson, Knätte och Karin Larsson, Böne valdes. Som sakkunniga rådgivare kontaktades hemslöjdkonsulent Svea Landén och landsantikvarie Ingegerd Wallin i Borås.

Redvägsdräkten är en rekonstruerad bygdedräkt. De olika delarna är framtagna och sammanställda med utgångspunkt från äldre dräktplagg från bygden och med uppgifter om gammalt dräktskick.

KLÄNNINGEN HITTAS
Hos Alma Davidsson i Nilsagården, Timmele fann man en brudklänning som burits av Rebecka Andersdotter då hon år 1846 gifte sig med Lars Andersson i Alarp Knapagården, Timmele. Klänningen hade sparats och hamnade så småningom hos Alma Davidsson, som hade för avsikt att klippa mattrasor av den. Nu blev den istället bevarad för eftervärlden.

 

 

Klänningen är av ylle i mossgrön färg med smala ränder i rött och vitt och bäres med en stor vit krage av spets. Den ursprungliga hättan kommer från Guldsmedshemmet i Knätte och är från 1850-talet. Den är grön och broderad med silkegarn i samma färg. I nacken sitter en rosett och i framkanten en broderad tyllbård.

 

Förklädet fanns på Borås museum och är även det från 1850-talet. Det är grönt med silverfärgat mönster och materialet är bomull och silke. Tyget till de första tio klänningarna vävdes av Karin Johansson. Det gick åt 60 m tyg.

Den 16 juni 1955 kunde Redvägsdräkten bäras offentligt för första gången och idag kan åtskilliga kvinnor i bygden skruda sig i denna stilfulla klenod från gången tid.

Text
Margareta Engqvist
Ann-Britt Gard-Börjeson

 

Editerad av: Ann-Britt Gard-Börjesson (2019-05-17 07:50:45)