Redvägs härad hade ingen bygdedräkt. På ett årsmöte i början av 1950-talet med Redvägs krets av Svenska landsbygdens kvinnoförbund (SLKF), väckte Karin Johansson, Annestorp Timmele ett förslag om att man skulle försöka skapa en häradsdräkt. En kommitté valdes bestående av Karin Johansson, Anna-Lisa Samuelsson, Knätte och Karin Larsson, Böne. Som sakkunniga rådgivare anlitades hemslöjdskonsulent Svea Landén och landsantikvarie Ingegerd Wallin i Borås.

Nu kunde arbetet börja med att ta fram och sammanställa dräktens olika delar med utgångspunkt från äldre dräktplagg i bygden och med uppgifter om gammalt dräktskick.

Klänningen hittas
Hos Alma Davidsson i Nilsagården, Timmele fann man en brudklänning som burits av Rebecka Andersdotter, då hon år 1846 gifte sig med sin kusin Lars Andersson i Alarp Knapagården, Timmele. Förmodligen var det en andra- eller tredjedags klänning. Bröllopsfester varade ofta i tre dagar med en ny klänning för var dag. Denna klänning hade sparats och hamnade så småningom hos Alma Davidsson, som hade för avsikt att klippa mattrasor av den. Nu blev den istället bevarad för eftervärlden.

Den nya dräkten tar form
Klänningen är i mossgrönt ylletyg med smala ränder i svart, rött och vitt och bärs med en stor vit spetskrage. Den ursprungliga gröna hättan kommer från Guldsmedshemmet i Knätte och är från 1850-talet. Den är broderad med grönt silkegarn. I nacken sitter en rosett och i framkanten en broderad tyllbård. På Borås museum fann man ett lämpigt förkläde från 1850-talet. Det är grönt med silverfärgat mönster och materialet är bomull och silke.

Det gick åt 60 meter tyg till de tio första klänningarna och det vävdes av initiativtagaren Karin Johansson. Som sig bör syddes hela dräkten för hand. Till dräkten skulle man ha en brosch som höll ihop kragen samt vita strumpor och svarta skor.

Efter många timmars arbete
På Bondeförbundets riksstämma i Borås den 16 juni 1955 kunde Redvägsdräkten bäras offentligt för första gången. De tio kvinnorna med sina dräkter var säkert mycket stolta och glada för att Redväg nu hade sin häradsdräkt.

Under flera år sålde sen Hemslöjden i Borås och Ulricehamn mönster och klänningstyget för den som inte själv kunde eller ville väva och det anordnades kurser för att sy sin dräkt.

Cirkeln sluts
Margareta Engqvist sydde sin Redvägsdräkt för många år sedan. Hon har nu skänkt bort den till en historiskt intresserad kvinna som bor i Alarp Knapagården. Den gård dit bruden Rebecka Andersdotter flyttade år 1846.

Vid högtidliga tillfällen i bygden kan man än idag se kvinnor bära sin dräkt. På Hembygdsgården – Gästgivargården i Timmele finns också detta kvinnliga kulturarv att beskåda.

Text
Ann-Britt Gard-Börjeson
Margareta Engqvist