Humletraditionen i Tierps socken

Humleaxet och Tierps socken

Några av våra medlemmar har börjat forska mer i den gamla traditionen att odla humle som finns i Tierp. Erik Temnerud har skrivit en artikel som vi är tacksamma över att få publicera på vår hemsida.

Läs Eriks arttikel här:
Humle, Öl och Tierp i arkiven

Humlens Historia i Tierp

Här följer en sammanfattning av humlens betydelse för Tierp hämtad från vårt medlemsblad 2015 och boken ”Tierp en sockenbeskrivning”

Tierps härad blev 1456 av Karl Knutsson tilldelat ett av Sveriges första häradssigill.Sigillet pryddes av en bild med tre humleax vilket visar att redan då var humleodlingen karakteristisk för Tierp.
Humlen odlades för ölbryggning till husbehov men var också en betydande exportvara. Odling var sedan 1400-talet stadgad i lagar och förordningar och under 1500-talet ingick humle bland skattepersedlarna i den s.k. årliga räntan.
Under 1600-talet var odlingen som störst och många gårdar hade över 1000 humlestänger. 1689 genomfördes husesyner vid hemmanen i Tierp, alla kronohemman hade odlingsplikt om minst 200 stänger. Förteckningarna visar att 87 humlegårdar tillsammans hade 93440 humlestänger i Tierps socken, flest fanns i Eskesta som hade hela 21 400 stänger fördelat på 14 gårdar.
Mot slutet av 1600 började det bli mer lönsamt att odla korn och råg och humlen minskade efterhand men odlingsplikten fanns kvar ända fram till 1860.

Häradsvapnen var bakgrunden till att Tierps sockens kommunvapen bestod av tre humlekottar mot grön bakgrund som sedan även användes efter kommunsammanslagningen 1974, nu med en humlekotte och två blad mot röd bakgrund

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter