Mycket intressanta länkar


Intressanta länkar inom Tensta Hembygdsförenings områden.

Skolorna i Tensta socken av Kristina Berglund

http://www.kulturiuppland.se/tenstaskolor.pdf

Altomta gård av Claes-Henrik Siven

http://www.kulturiuppland.se/altomta.pdf

Carl-Gustaf Ekeberg på Altomta av Claes-Henric Siven

http://www.altomtaakademi.se/ekeberg.pdf

Blomsterparadis i Järsta av Kristina Berglund Claes-Henric Siven

http://www.kulturiuppland.se/blomsterp.pdf

Anders Sparrman och kärleken till naturvetenskapen. Föredrag hållet i Altomta akademi den 21 augusti 2010 av Rut Boström

http://www.altomtaakademi.se/aug2010.pdf

Skålgroparnas gåta av Gunnar Norman

http://www.kulturiuppland.se/skalgr.pdf

Gödåkers gravfält av Gunnar Norman


Text från skriften Kultur i Uppland No 3, 2006 av G. Norman. För bilder och originaltext se nedanstående länk!

http://www.kulturiuppland.se/kiu03.pdf​​​​​​​

Gödåkers gravfält ligger någon kilometer norr om Tensta kyrka. Det är vackert beläget vid Vendelån och markeras av ett antal resta stenar. Gravfältet är från romersk järnålder och kom tidigt att intressera forskar­ na. Vad var det som gjorde Gödåker så intressant?

Namnet Gödåker antyder det är en kultplats. Första gången Gödåker nämns i skrift är 1492 och skrevs då Gydakrom vilket kan tolkas som ”Gydjans åker”. En Gydja var en kvinna som utförde offerriter, dvs en prästinna, men kunde även betyda gudinna. Gödåker har därför tolkats både som ”prästinnans åker” och ”gudinnans åker”.

På 1660-talet hade den svenska statsmakten börjat intresse­ ra sig för landets forntid. Ett första försök gjordes att upp­ teckna fornminnen med hjälp av präster och landshövdingar i ”Rannsakningar efter antikviteter” under åren 1667-1685. Prästen i Tensta skrev då följande rader:

”Vthj Gödåkers åker äro Och sådane Steenar, som gifva itt besynnerljgitt anseendhe fram för andre, hoos hvjlka ähr een källa; Och omföres af rychtett att Wijdh denne källa och Steenar skall j Förre tijdher någon serdeles dyrkan eller gudztienst, såsom medh offrandhe etc. varit brukatt. Dhette ofvanskrefne jag eendeles sielf sedt, eendeles j Sok­ nestufvan af gamble Männ inhämptatt”.(Enligt gamla män i sockenstugan förekom ett rykte att det i gamla tider utförts offer vid källan i Gödåker)

Vilken var då gudinnan som antyds i namnet på åkern och som man offrade till? Det mesta vi känner till om fornnor­ disk mytologi nedtecknades på Island under 1200-talet dvs 800 år efter det att Gödåkers gravfält slutade användas. Det finns emellertid en skildring som skrevs redan 100 e kr av

den romerske historieskrivaren Tacitus. I skriften Germania skildrar han folkstammar i norra Tyskland och deras dyrkan av gudinnan Nerthus.

”Hon är Moder Jord som griper in i människornas öden och färdas omkring bland folken. På en ö i Oceanien finns en av människor obesmittad lund och däri en helgad vagn höljd av ett kläde. Endast prästen har tillåtelse att vidröra denna vagn. Han är den som vet när gudinnan befinner sig i helge­ domens inre och som med djup vördnad ledsagar henne under hennes färd på den av kor dragna vagnen. Då stunda glada dagar och alla de platser festsmyckas, som hon aktar värdiga att besöka och gästa. Inga krig börjas, inga vapen bäras, allt järn gömmes undan, fred och ro är allt man då tänker på, men blott till dess samme präst återför gudinnan till hennes helgedom, när hon blivit mätt på samvaron med de dödliga. Därefter tvättas vagnen och klädet och gudom­ ligheten själv i en i hemlig avskildhet liggande sjö. Detta uppdrag förrättas av trälar, vilka samma sjö strax därpå uppslukar.”

Gödåkers gravfält är från samma tid och forskarna antog att gudinnan Nerthus kunde ha dyrkats även här. Namnet Nerthus är språkligt identiskt med Njärd (kvinnlig form) och Njord (manlig form). Enligt den fornnordiska mytolo­ gin tillhörde Njord vanerna. Vanerna var fruktbarhetsgudar/ gudinnor som fanns före asarna. Ortnamn kan berätta om vilka gudar som var betydelsefulla på en viss plats. Nerthus/Njärd ingår i ortnamn som Närlunda och Närtuna.

Dateringen av fynd visar att gravfältet användes under perioden 0 – 400 e Kr. Denna period kallas romersk jär­ nålder. Det ursprungliga gravfältet var betydligt större än vad som syns idag. En stor del av gravarna har plöjts bort.

1915 gjordes de första utgrävningarna av Eskil Olsson. Han avled samma år och hann ej avsluta rapporteringen. Arbetet avslutades 1916 av Oscar Almgren. Offerkällan återfanns ej eftersom den försvunnit efter täckdikning på 1890-talet.

1924-1925 gjorde Gunnar Ekholm omfattande utgräv­ ningar. Han hittade bland annat offerkällan och grävde ut den. Där påträffades en träkonstruktion och några ben av nötkreatur, hund och människa.

1955 gjordes den senaste utgrävningen av Mårten Sten­ berger.

Många unika fynd gjordes under utgrävningarna. Man hit­ tade två kammargravar där träkonstruktionen delvis be­ varats i leran. Den första kammargraven grävdes ut 1915 och i den hittades en romersk kaseroll (vinskopa) av brons och ett par beslag till dryckeshorn. Den andra kammargra­ ven grävdes ut 1924 och var byggd av knuttimrade fu­ ruplankor. I denna kammargrav hittades ett spjut och en lans med 3 m långa välbevarade träskaft och en ormhuvud­ ring av guld. I andra gravar hittades ytterligare två guld­ ringar och ett romerskt Hemmoorkärl (vinskål) av mässing.

De många fynden av romerskt ursprung visar att Gödåkers­ borna hade långväga kontakter. Kanske bodde här män­ niskor som tillhörde ett högre samhällsskikt.

Gunnar Norman

Litteratur

Gödåkers gravfält, ett uppländskt gravfält från romersk jär­ nålder, C-uppsats i arkeologi av Kajsa Häringe, 1991

Förening:

Tensta Hembygdsförening

Ändrad av: Tensta Hembygdsförening (2020-10-16 17:37:09) Kontakta föreningen
Skapad av: Tensta Hembygdsförening (2013-03-12 16:50:24) Kontakta föreningen