Gårdar i Täby

På denna sida kommer de olika gårdarna att presenteras, men gårdarnas underlydande dagverkstorp kommer att återfinnas under rubriken. DAGVERKSTORP. Personer och familjer som har varit verksamma komer att återfinnas under rubriken. GENEALOGI.

RÖNNINGE BY.

Namnet Rönninge kan härledas ur ett fornsvenskt ord som skulle betyda nyodling, röjning.

Det finns flera belägg för att människor vistats i Täby redan under bronsåldern. Ättehagar finns såväl norr och öster som söder om Rönninge by.

Rönninge by.

Rönningesjön är Täbys egen insjö nära centrala Täby. Här finns strålande utsikter på många ställen. Området öster om sjön är en häpnadsväckande orörd kvarleva från det verkliga gamla Täby, bara några stenkast från den moderna bebyggelsen. Därom vittnar inte minst Rönninge by, de gamla körvägarna i området och det intakta jordbruket. Terrängen är kuperad och omväxlande, skogen välskött som vistelsemark, floran rik och intressant. Bilar och bilbuller är på stort avstånd.

Det forntida Rönninge.

Det finns flera belägg för att människor vistats i Täby redan under bronsålder. På Löttingekullen, 1 km nordväst om Rönningesjöns nordspets, finns exempelvis ännu ett stort röse bevarat från denna tid. Det minner om att här funnits en kultplats, där nybyggarna för mer än 2 500 år sedan samlades. Röset har också långt fram till våra dagar varit ett gränsmärke mellan norra och södra Täby, mellan härad och skeppslag.

Vikingatida boplatser och ättehagar.

Då risken för anfall från havet minskade genom att landhöjningen på 600-talet omöjliggjorde insegling till Rönningesjön, kunde nyodlarna tänka sig att slå sig ner, så att säga ”framför borgen”. Strandängarna lämpade sig också alltmer för boskapsskötsel och åkerbruk. De första, som slog sig ner här, var dock tvungna att röja mycket mark. De kallade sig själva kanske ”rydhningar”, röjare. Det kom så småningom att ge upphov till namnet Rydhninge, senare Rithninge och nu Rönninge. Det är genom fornlämningarna, som vi kan följa hur byn börjar växa. Vid Rönninge by finns tre ättehagar, gravplatser från yngre järnåldern (år 550-1050 e Kr).

Runor.

I själva Rönninge by har man inte påträffat någon runristning. Det är heller inte troligt att där skulle ha funnits någon. Byn låg inte vid någon allfarväg, där många människor passerade. Det var liksom en förutsättning för att det skulle vara någon mening i att låta rista i sten eller påhäll.

Trälar och trälinnor.

Liksom på andra platser i Täby och i hela det gamla Svitjod fanns det säkert också i Rönninge by trälar och trälinnor. Flera av dessa ofria män och kvinnor fick delta i det tyngsta arbetet med svedjebränningen och röjningarna för åkertegarna intill strandängarna.

Författaren Jan Fridegård, som i slutet av 1930-talet vistades i Täby, har sökt skildra hur förhållandena kunde vara här för1000 år sedan. Huvudpersonen i hans bok ”Trägudars land” ärt rälen Holme och hans kvinna, trälinnan Ausi. Romanens inledning skildrar miljön i vikingatidens Täby.

 

Rönninge by under medeltiden.

Namnet Rönninge påträffas första gången i skrift år 1344 (Svenskt Diplomatarium 5, sid 320). Då skrivs namnet på byn ”Rithninge”. Med stor sannolikhet har det i sin tur kommit från det fornsvenska ”rydhninger”, som betyder ´nyodling, röjning´. Man hade ju nyodlat och röjt här sedan järnåldern.

Från boplats till by.

De vikingatida boplatsernas hus intill Rönningesjöns stränder var troligen mycket enkla. Att döma av resultaten från utgrävningar på närliggande håll i Täby kan de ha varit omkring 30m långa och 6-8 m breda.

I början av medeltiden, framförallt under 1200-talet tycks levnadsbetingelserna ha varit ganska gynnsamma i Täby. Det var inte så ofta missväxt. Människorna blev allt fler. Enskilda gårdar blev byar. Boendeformen förbättrades. Husdjurens antal ökade. De större skördarna krävde ökat utrymme, flera lador.

I Rönninge by tycks det endast ha blivit två gårdar, liggande tätt tillsammans ungefär där byn är belägen i dag. Så småningom fick vardera gården 10-11byggnader.

Från den medeltida byn finns det inga kvarlämnade minnesmärken i Rönninge. Under tidens lopp har man använt sig av den äldre bebyggelsen vid den successiva förnyelsen. Gamla hus har tagits bort för att bereda plats åt nya.

I skuggan av herresätet.

Byggherren till Rydboholm var Gustaf Andersson (Sture), som lät göra det gamla frälsehemmanet Gammelgården till säteri på 1430-talet. Därefter ärvdes Rydboholm av dottern Brita Gustafsdotter, syster till Sten Sture d ä. Sonen i hennes gifte med Johan Kristiernsson (Vasa) ärvde i sintur herresätet 1478. Hans namn var Erik Johansson Vasa.

Det kanske inte var så nådigt att vara landbo eller hjon på Rönninge när slottsherren på Rydboholm kom ridande med sitt följe för att inspektera sina ägor. Då ville det nog till, att arrendatorn fullgjorde sina förpliktelser enligt gällande stadga.

Det blev inte sonen, Gustaf Vasa, som ärvde Rydboholm, utan dottern Margareta Eriksdotter. Hon gifte sig med riksrådet Joachim Brahe och det stora godset kom därefter att tillhöra Braheätten framtill 1930. Då övergick det genom arv till ätten von Essen.

I början av 1500-talet var Rydboholm mycket stor. Inte mindre än 26 gårdar i Östra Ryd och i östra Täby lydde under säteriet. Det kallades frälsehemman och betalade årligen 58 mark, 1öre och 2 örtugar i avradspenningar. En del av dessa kom från Rönninge by.

Saxat ur Täby Hembygdsförenings skriftserie Nr 17 år 1983. ”Rönninge by”

Rönninge by har varit arrendejord och har haft flera ägare: Brahe, von Essen samt Ribbing.

THF bildFotograf: THF bild

Rönninge by. Norrgården år 1969

Rönninge Södra.

Postadress Viggbyholm. Tel. 10.

Areal 20 har åker. Taxeringsvärde 20 900.

Jordart: Lerjord. Skogsbestånd: Barkskog. Manbyggnaden uppförd på 1700-talet. Ekonomibyggnaderna uppförd: Magasin 1908, stall och ladugård 1921. 3 hästar, 1 unghäst, 11 kor, 5 ungdjur, 1 tjur, 2 svin, 25 höns. Arealen delvis täckdikad. Gården till släkten i arrende genom nuvarande arrendators fader. Nuvarande arrendator övertog densamma 1929.

Ägare: Fru A Ribbing, Stockholm.

Arrendator: Ture Gunnar Fredlund föd 1899-11-13. Son till K.A. Fredlund och hans hustru Elin född Lennström. Gift 1828 med Astrid föd Vahlgren. Barn: Anne-Marie föd 1929-04-18

THF bild

Rönninge by. Norrgården år 1969