Hembygdsmuseet i Rönninge By

 

 

Museet är också öppet på Bydagarna  2-3 september och under  julmarknaden 9-10 december 2017.
Det är stängt under vinterhalvåret november-april.

Varje år anordnas  speciella temautställningar.

Årets tema är  Lek och spel,  gamla mynt och sedlar m.m.

 

Museet på Rönninge by sköts av museiintendent, arkivarie, och ett flertal museievärdar. Alla arbetar ideellt.

Vi behöver dig som är intresserad av att hjälpa till på museet några söndagar från Maj – Juni, Augusti – Oktober och 2:a advent. Det räcker att du tycker det är intressant, roligt och tycker om att prata med våra besökare.

Vi lär av varandra och har trevligt tillsammans. Vi försöker att vara tre personer varje gång.

Välkommen att höra av dig till Marja Bernblad 073-685 56 59
marja.bernblad@hotmail.com

I mitten av sjuttiotalet måste ett gårdsmagasin i Östra Arninge flyttas eller rivas. Föreningen beslöt då att försöka utnyttja denna 1800-talsbyggnad för museala ändamål och låta flytta den till Rönninge by. Den skulle stå där Södergårdens gamla loge, som brann 1962, stått.

Den 5 maj 1977 fick man byggnadslov, 1978 godkände THF:s årsstämma att fonderade medel kunde utnyttjas för museum. 1979 ändrades vissa delar av byggnadslovet och uppräkning av magasinets 400 delar gjordes.

I februari 1981 skedde flytten och återuppbyggnaden genom anlitande av entreprenör. Målning och inredning gjordes under nära ett år av frivilliga krafter.

Den 6 juni 1982 kunde museet invigas av Landsantikvarie Bengt O H Johansson. Därvid kunde också Hembygdsföreningens intendent, Hans Carlén, som varit eldsjälen och ”byggmästaren” bakom projektet, hedras med Stockholms läns hembygdsförbunds hedersdiplom. Hans Carlén belönades redan 1972 med Täby kommuns kulturpris för sin hembygdsdokumentation.

1982 hade man bara museum i bottenplanet men på 90-talet kunde även övervåningen användas till museum då man fått en brandtrappa på utsidan.

Många har hjälpt till med museet under åren. Kajsa Persson som först hjälpte till att registrera alla textilier och kläder. Kajsa blev senare intendent på museet. Hon fick också hjälp av Inga-Britt Lindroth att ta reda på alla saker som skänktes. Ibland kunde det vara hela hem och det tog lång tid att registrera allt. De fick bära mycket och bygga hyllor för allt.