Med sina 60 meter över havet är Styrsös Stora Rös hela Skärgårdens högsta punkt. Marstrandsberget med sin fästning är bara 46 meter! Bilden ovan är från Röset åt VNV med Vinga till vänster och Känsö torn till höger.

För Skärgårdens första invånare hade höjdpunkten en stor och magisk betydelse. Vi kan bara ana vilka mäktiga ceremonier bronsålderns människor höll häruppe. En eller kanske flera bronsåldershövdingar har sin gravplats i röset, vilket gett platsen dess namn: Stora Rös. Röset har undersökts flera gånger i modern tid, men några viktiga föremål har inte hittats.

Idag vårdas platsen av Styrsös Fastighetsägareförening och Stigfinnarna. 2011 gjordes en större upprensning av träd, eftersom utsikten var skymd i flera riktningar. Häromdagen var man uppe och målade sjömärket igen och byggde till rastplatsen vid Båken.

 
Här underhålls och målas sjömärket vid Stora Rös. Båken – "stången" – i bakgrunden.

Båken
Båken bör egentligen benämnas ”stång” och är faktiskt inte något sjömärke utan en prydnad och utmärkelse av högsta punkten. Styrsö Företagarförening, som f n ligger i träda använde stången som sin logo. Enligt flera källor var det Sällskapet Arbores som satte upp stången i början av 1900-talet. Man kan gissa att det förekom nationalromantiska ceremonier på platsen. 1993 hade stången förfallit och ideella krafter såg till att den byggdes upp på nytt. I samband med detta tillkom den kompassros i brons som nu pryder berget efter att man belönats med ett kulturpris. För några år sedan drabbades stången av åskguden Tors vrede, som slungade en blixt med förödande resultat. Åter var Fastighetsägarna på plats och renoverade stången.

Tavlan
Det egentliga sjömärket som ligger 110 meter söder om ”båken” är en ”tavla”, ett stort märke i vinkel för att synas åt olika håll. Det står på platsen för den observationsbunker för kustartilleriet som anlades under 2:a världskriget. Man ser fortfarande anläggningarna och några skyttevärn intill. Tavlan hade förr betydelse som ensmärke för sjöfarten. Vid infart norr om Vinga visar fyren Viten ens med tavlan vid Stora rös infarten i leden. Likaså visade tavlan ens med Matskär vid Tistlarna rätt kurs in och ut för inre farleden. Bra kikare fordrades!

 

 Stigfinnarna igång med arbete på rastplatsen vid Båken. Frank Engelbrektsson i mitten.

Röset
För ca 3.000 år sedan befolkades vår kust av kolonisatörer från sydligare länder. I Bohuslän finns ett stort antal ristingar och begravningsrös som kan beses idag. På Styrsö finns rester av åtminstone två boplatser, men det pampigaste beviset på kolonisationen är ändå Röset. Det hade ursprungligen en betydligt större omfattning än idag, men dess sten har används under tidens lopp. Redan ca år 1900 byggde lotsverket av stenen ett två meter högt kummel med extra utmärkningar som navigationshjälp. Inte bättre blev det under 1:a världskriget då Landstormen byggde ett skyddsvärn av stenen för sin postering. Därefter hade flottan en signalstation här med en fällbar signalmast. I ett vaktskjul vid Röset satt signalister som kunde kommunicera via telefon och vidare med optiska signaler till fartygen. Nuvarande tavla uppfördes efter 2:a världskriget, men har idag liten praktisk betydelse för att den syns för dåligt. Men även detta märke renoverades 1993 och underhålls av tradition alltjämt av våra ideella krafter.

 Ett granatkastarvärn 1943

Man kan fantisera om att platsen haft stor betydelse redan från istidens slut, eftersom Styrsö var den första platsen som dök upp ur havet efter att den mer än kilometertjocka isen pressat ned landet i tusentals år. I gamla källor anges Styrsö som Styrisöö och antas betyda ”platsen att styra sin farkost efter” sedan man väl siktat platsen. Kanske man hade märkt ut platsen med kännetecken redan på vikingatiden? Hursomhelst är det en underbar plats att komma tillbaka till med den hänförande utsikten horisonten runt.

Peter Andersson
2021-10-02
Bild Lasse Pettersson

 Klickbar bild