Pest eller kolera?


Uttrycket ”att välja mellan pest eller kolera” om att välja mellan två onda ting härstammar från en tid då man inte kände till bakterier. Både pest och kolera kan innebära döden och inträffar plötsligt och våldsamt. Därför likställdes de båda sjukdomarna för länge sedan.

I dag vet vi att pest smittar mellan människor och infekterar blodet och dödar vävnaden. Behandlingen kräver antibiotika. Kolera däremot koloniserar tarmen av smittad föda/dryck och driver ut vätska ur kroppen, men sjukdomen går att bota effektivt och billigt med hjälp av vätsketerapi – och ger inga permanenta skador.

Vi fick en impuls att fundera på dessa hotfulla folkmördare när vi stötte på en karta med ödekyrkogårdar som finns i ett förvånande stort antal i Södra skärgården.

Image

Rivö nord
På norra delen av Rivö finns ett 50x20 meter stort område där det finns mellan 45 och 50 gravar. Vid gravarna finns snedställda stenar och på ett par ställen kan man urskilja jordkullar.

Rivö syd
På södra delen av Rivö finns ett 18x13 meter stort område som ska ha varit omgiven av en stenmur. Vi inventeringen 1970 ställde man sig frågan om det rörde sig om en kolerakyrkogård. Den klassificeras dock som en ödekyrkogård,

Galterö
17x3 meter stor yta där det ligger nio stycken ovala gravar. Sju av dessa har synliga satta stenar.

Stora Känsö
16x52 meter omgiven av en stenmur. Flera av de gamla gravarna kan urskiljas och det finns även ett tiotal resta gravstenar.

Styrsö
Benämns som ”Vikingakyrkogården”. Avgränsas av en stenmur.

Danska Liljan
Benämns som ”Kungsringen” 14x12 meter stort område där man kan urskilja oregelbundna gropar och förhöjningar. Enligt uppgift ska här finnas ett tiotal gravar.

Buskär
15x10 meter stort område där det finns ett 25-tal avlånga jordkullar. 15 av kullarna ska ha en klumpsten i vardera ände.

Innan vi lämnar kartan måste vi notera några ovanliga ortsnamn, t ex ”Lurken” på Donsö. Det är det igenslammade sundet mellan själva Donsö och Västra holmen i norr. Det går inte att förstå namnet, men det finns ett gammalt ord: ”flark” som betyder en mycket lös, vattenmättad jordmassa. En möjlig förklaring till Lurken?

Vidare uppmärksammas Brandnäs, en udde på norra Galterö där en stockeld i forna tider tjänstgjort som fyr samt Skutviken som på Eniros karta benämns som den grunda viken på Rivö mittemot båtterminalen på Asperö. På kartan syns även Rivös södra kyrkogårdsinhägnad tydligt. Minkviken är den stora viken på norra Vargö, där man tidigare födde upp minkar.

Oron för pest på Kontinenten ledde till att de styrande anlade en tillfällig karantänsstation på Känsö 1770 – mitt i den Stora Sillperioden. Epidemin ebbade ut och pest har aldrig förekommit i Göteborg. Värre var det 1834!

Vid denna tid härjade koleran i Europa och trots att vi då hade en bra karantänsstation på Känsö, så blev den överbelastad och sjukdomen tog sig in i Göteborg. Nästan 2.500 personer dog och i enbart i Södra skärgården dog 67. Märkligt nog inte en enda på Donsö! Det berättas om sjukdomens snabba förlopp där någon lämnade sin bostad frisk på morgonen och återkom på kvällen dödssjuk. En som hjältemodigt arbetade bland de sjuka var vår landshövding Axel von Rosen. Han hade varit en förgrundsgestalt redan 1812, då han genom diplomatiska förhandlingar med Engelska flottan som i stort antal låg innanför Vinga lyckades skona Göteborg från ett onödigt anfall. I vart fall dog von Rosen på sin post i koleran i oktober 1834. Koleran återkom åren som följde och 1866 var ett annat år med stor manspillan i staden. Vid denna tid hade man hittat orsaken till kolera i och med bakterien som växer i förorenad föda och dryck och man kunde vårda de sjuka i epidemisjukhus i Göteborg.

Kolerakyrkogårdarna i Skärgården
Enligt många forskare förefaller det inte så sannolikt att öborna begravde sina döda på avlägsna platser. Snarare är de flesta omnämnda platserna i Södra skärgården sådana där okända sjömän begravdes. I vår sockenbok av Folke Danbratt finns mycket skrivet om koleran härute. Länken leder till boken i pdf-format och det är lätt att söka i boken med vanliga verktyget (crtl+f). Om de vanliga kyrkogårdarna i socknen har Göteborgs Kyrkogårdsförvaltning 2014 gjort en fin redogörelse som kan hämtas här.

”Tänk på Döden”
Citatet står på ett flertal kyrkogårdar, bl a vid Stampen i Göteborg. Det syftar till att påminna oss om att ingen lever för evigt. Och det är därför en god sak att göra det bästa av varje ny dag!

2023-01-26 Peter Andersson

 

Förening:

Styrsö Sockens Hembygdsförening

Skapad av: Peter Andersson (2023-01-26 15:00:14) Kontakta föreningen
Ändrad av: Peter Andersson (2023-01-26 15:20:30) Kontakta föreningen