Hembygdsföreningen skall vårda och bevara minnen och föremål från äldre tider. Vi redovisar ibland hur det var på stenåldern med havsnivåer som sjönk och steg, hur bistert det var på 1600-talet när danska soldater titt som oftast fick för sig att ockupera våra öar och ibland hur präster och klockare försökte bibringa lite bildning till de motsträviga öborna. Vi ser på hur modet i arkitektur har växlat – snickarglädje med skärgårdsromantik ibland och slätstruken funktionalism i andra tider. Allt har sin plats i historien.
Något som är lite annorlunda är hur våra utmarker har använts till produktion av ved och timmer. Vid förra sekelskiftet fanns nästan inga träd – annat än fruktträd – i hela skärgården. Allt var uppeldat som ved till hushåll och sillkokning. Åtskilliga bilder i vårt arkiv visar helt kala klippor, där vi idag ser hur naturen har återtagit sin karaktär – ofta med förödande resultat om man ser till skönhetsvärde för dagens civiliserade människor. Några fastighetsägare har avstått från att sköta sina villatomter och träden har fått växa sig till orimliga proportioner till mångas förtret, medan de flesta andra bevakar skönhetsvärdena med ansade träd och häckar.
Vid förra sekelskiftet ansåg de som flyttat ut till Styrsö att nakna klippor var en styggelse som skulle bekämpas. Kanske med inspiration från Känsö, där fortifikationskaptenen Jacob Forsell fått uppdraget 1816 att upprätta en permanent karantänsanläggning. När de funktionella byggnaderna väl var på plats fortsatte Forsell med att plantera massor av växter på ön, som även den var helt kal efter sillindustrin som varit där strax innan. Om detta kan man läsa i vår artikel!
På Styrsö hände det sig 1886 att en viss inflyttad bankman, Gustaf Årre, instiftade sällskapet Arbores som skulle försköna det då kala Styrsö med nyplanteringar. I den nybyggarstämning som rådde transporterades pråmar med jord och lera från Göteborg, skolungdomar och andra engagerades i plantering av träd och växter över hela ön – mest i det som vi idag känner som Arbores skog ovanför Bratten.
Hembygdsföreningen ger här plats för en debattör som vill värna det historiska arv som Arbores ansträngningar resulterat i. Det är Karl-Anders Karlsson som specialstuderat skärgårdens beväxning och som förfärdigat ett omfattande dokument som kan hämtas längre ned. Nedan följer hans egen presentation av arbetet.
Fram till 31 maj genomför föreningen Arbores en enkät gällande vad Styrsöborna tycker. Tag chansen och ge din syn på skog och annat!
Länken borttagen!
Planteringen av skogen på Styrsö är nog unik i sitt slag i landet. Det var en grupp rika människor i Göteborg som i samband med sommaretableringen på Bratten i slutet av 1800-talet beslutade sig för att plantera den då nästan helt kala ön med främst tallskog. Det var alltså privata pengar som planterade för trivseln, inte något skogsbolag som planterade produktiv skog för avverkning.
Följande fältarbete är en saklig beskrivning av planteringarna, främst den begränsade parken Arbores. Syftet var att skapa ett objektivt underlag för den debatt som uppstått i juli 2017 med anledning av ett förslag att avverka 55 stycken 110-åriga tallar i Arbores skog.
Redovisningen, främst av Arbores, innehåller en listning av olika arter, antalet träd, deras ålder och storlek uppskattade med skogsvetenskapliga metoder. Den praktiska användningen av träslagen anges. Ur arkeologisk litteratur har hämtats information om när träden vandrade in efter senaste istiden. Dessutom sannolikgörs att det främst var för bränsle till trankokerierna som skogarna skövlades längs hela västkusten. Några fakta ur litteraturen tar död på myten att det var till fartygsbygge man använde öns ekbestånd.
Slutligen anvisar författaren tre olika alternativ till bevarandet och skötseln av Arbores i framtiden.
2018-10-15
Studie del 1 | Studie del 2