Ryggåsstugan

Vår ryggåsstuga har en intressant historia. En äkta ryggåsstuga har inget innertak utan ryggåsen – den övre takbjälken – är synlig i rummet. Förr var detta den vanligaste formen av bostad för allmogen.

Stugan med ingång i mitten

Vår stuga har tre rum; ”stugan” har en rörkakelugn, i mitten ligger köket och till vänster en ganska liten kammare. Väggarna är av liggande slät-skrätt timmer som snickrats ihop med knutar i ändarna. Dessa knutar är nu på utsidan täckta med vitmålade bräder.

Ryggåsstugan längst till höger på Brännö bygata 1899

Som synes av den gamla bilden från 1899 har den stått på Brännö Bygata och ingått i Klavesgårdens åbyggnader sedan gammalt. I en bouppteckning från 1784 omnämns den som ”gamle rutne manhus täkte med torv och tång”.

Det är känt att i slutet av 1751 bodde i denna stuga Kierstin Jonsdotter från Brännö Klafvesgård och hennes man lotsen Erich Pehrsson från Hindsholmen. Stugan och marken var Kierstin Jonsdotters mödernearv. Kierstin och Erich fick två barn som nådde vuxen ålder, Britta och Erik, vilka ärvde stugan, Britta med 1/3 och Erik med 2/3. Eric gifte sig 1788 med Johanna Olsdotter från Wrångö. Bland deras barn finner vi sonen Johannes Eriksson som gifter sig med Johanna Olsdotter från närbelägna huset ”Hagen”. I detta äktenskap tycks ha tillkommit fyra barn, tre söner och en dotter. Av barnen lär endast yngste sonen Börje ha ingått äktenskap och detta med Mathilda Nilsdotter.

Bland Börje och Mathildas barn finner vi sönerna Charles och Einar. Det var dessa båda bröder som sist ägde stugan och 1938 skänkte densamma till Hembygdsföreningen Styrsö. 1903 fick en Thommas Duff arrendera jaktmarker på Brännö och han var bosatt här, vilket gav upphov till stugans namns som Jaktslottet eller Duffens. Under 1920 och 30-talen beboddes den sommartid av ett gäng roddare, som för övrigt lät måla upp den ganska nedgångna byggnaden.

Stugans kök med öppen eldstad