Helge Bjulén, född 1925, växte upp och gick i skola i Majorna. Alla lov under skoltiden tillbringades på Brännö, där modern hade anor från urminnes tid. Vid fotogenlampans sken berättade de gamla släktingarna bl a om vikingatiden, då en irländsk prinsessa såldes som trälinna på marknaden som då skulle ha ägt rum på Brännö.

Redan under gymnasietiden kom intresset upp att ta reda på när Brännö blev svenskt. Efter pensioneringen tog forskningen fart i bibliotek, hovrätts-, och landsarkiv, men även i fadern A G Bjuléns omfattande arkiv. Denne hade under 1920- till 1950-talen lagt ner ett stort juridiskt arbete för brännöborna med arvs- och markfrågor och med stor framgång fört rättegångar mot kronan om holmar som tillhörde Brännö.

Helge har skrivit tre böcker, som är mycket givande för alla i Styrsö socken med intresse för sin historia. I ”Brännö under 1000 år” behandlas tiden från vikingatid till 1950-talet och är grundad på tio års forskningsarbete. I ”Brännö under 1900-talet” behandlas tiden då Brännö förvandlades från en jordbruksbygd till att bli en förort till Göteborg.

Den sista boken ”Brännö under ofärdsår” handlar om 1600-talet på Brännö. I denna bok berättar han i romanens fiktiva form om livet på ön under ofärdsåren. Under denna Sveriges stormaktstid var Södra skärgården vid många tillfällen besatt av danska trupper. Detta innebar stora påfrestningar för befolkningen på öarna. Länsmännen, som var folkets valda ledare, var tvungna att förhandla med ockupationsmakten, så att inte befolkningen led alltför svårt. Stundtals måste de i sina egna hus härbärgera befälhavarna för de utländska enheterna. Länsmännen var också åklagare vid häradsrätten och skulle bland annat åtala smugglare och vrakplundrare.

Amiralen Mårten Thijssen-Anckarhielm, blev 1644 adlad av drottning Kristina på grund av utmärka insatser vid Sveriges krigsföring och fick rätten till skatteintäkterna från områden i Västsverige. Han skall ha haft en vistelsegård på Brännö. Helge Bjulén berättar i boken på ett personligt sätt, om människor och miljöer på Brännö och även inne i Göteborg under 1600-talet. Brännös storhetstid med sina fem hemman, länsmän, tullare och lotsar har gått tillbaka och sedan slutet av 1700-talet har någon länsman inte varit etablerad i Södra skärgården.

Böckerna finns att låna från Styrsö bibliotek.

Peter Andersson