Buskär och Freden vid Brömsebro


I mitten av 1600-talet var Sverige en stormakt. Gustav II Adolf hade påbörjat en expansion som var en del av det 30-åriga kriget. Han dog ju som bekant 1632 på erövringsstråt i östra Tyskland, men det fanns andra som följde upp erövringsplanerna under drottning Kristinas förmyndare Axel Oxenstierna. Till exempel Lennart Torstensson – mannen som hade fått skatterätten till områden på t ex Styrsö och blev generalguvernör över bl a Västergötland efter Westfaliska freden 1648. Det sägs att han tjänade som mentor åt kung Karl X som sedermera rensade ut danskarna från svenskt territorium i och med freden i Roskilde 1658.

Lennart Torstensson var också den man som tillsammans med rikskanslern Axel Oxenstierna år 1643 skulle försöka omintetgöra den danska tullen i Öresund. De var ju i besittning av sundets båda sidor och kunde begära stora belopp för att släppa förbi fartyg till och från Östersjön. Kriget benämnes ofta Hannibalsfejden efter den den danske överbefälhavaren Hannibal Sehested. Torstensson avdelades från krigshändelserna i nuvarande Tyskland att ockupera hela Jylland, vilket också lyckades. Om detta kan man läsa i Wikipedia.

För vår del är det intressant att notera att danskarna under dessa bataljer med svenskarna tänkte sig att hota den bara ca 20 år tidigare anlagda staden Göteborgs hamninlopp för att etablera fler fronter i motsättningarna.

Stora Sofia
Det danska örlogsfartyget Stora Sofia var ett av 24 skepp som i maj 1645 satte kurs mot Göteborg. Uppdraget var alltså av politisk karaktär – den danska flottan skulle sätta det nyligen grundade Göteborg i blockad och på så vis förbättra danskarnas position i fredsförhandlingarna vid Brömsebro.


Stora Sofia var Kristian IV:s flaggskepp

Stora Sofia (även benämnd Sancta Sophia) var amiralsskepp under Ove Gjeddes befäl i denna danska armada. Hon var 46 meter lång, byggd 1625 och kanske var det detta flaggskepp som Gustav II Adolf skulle bräcka när han beordrade att regalskeppet Wasa skulle byggas. Detta var 61 meter långt men dess öde blev ju elände. Den danska flottenheten 1645 kom i alla fall fram till Göteborgs skärgård, efter att först ha skickat iväg skeppet Rosengalejen för att rekognosera. Holländaren Mårten Anckarhjelm, vars flotta Sverige hade städslat, låg i Göteborgs hamn, men hade för små fartyg för att utmana danskarna. Det pågick krigshändelser även utefter Göta Älv och vid Bohus försökte danskarna skära av handeln mot Lödöse. Vid blockaden intog danskarna Södra skärgården och öarnas befolkning plundrades, Vinga båk revs ned och troligen även det kapell som sedan början av 1600-talet fanns vid "Vikingakyrkogården" på Styrsö. 

Stora Sofia ankrade strax söder om Buskär innanför Vinga och stängde in Anckarhjelms flotta. Men den 25 maj ska det ha blåst upp till storm. Fartygen vid Buskär började driva i de kraftiga vindarna, flaggskeppet grundstötte och sjönk till sin sista vila på 27 meters djup intill vad som i dag är Göteborgs yttre farled.

Skeppet hittades 1961 av dykare och en mer omfattande undersökning gjordes 1999, där man kunde konstatera att tidens tand gått hårt åt Stora Sofia. För att bevara fornlämningen togs beslut om skyddstäckning och under nästkommande år täcktes hon med sand och fick en gummimatta över sig för att stoppa nedbrytningen.


En av Stora Sofias 44 kanoner

Men vad hände då efter förlisningen? Det är oklart hur många ur besättningen som förolyckades, men omkring 15 sjömän tros ha följt med Stora Sofia ner i djupet – befälhavare Ove Gjedde ska ha klarat sig med ett brutet ben. Flottan som Stora Sofia ingick i fick efter hennes förlisning order om att segla mot Öresund för att konfrontera den svenska armadan där.

Vid förhandlingsbordet vid Brömsebro i Blekinge 1645 gick det heller inget vidare för danskarna. Man tvingades sätta Halland i pant under 30 år – det föll sedermera i permanent svensk ägo i och med freden i Roskilde 1658.

Men söder om Buskär på 27 meters djup ligger resterna av danske kungens flaggskepp begravda liksom alla danska planer på att återta kontrollen över handelsvägen Göta Älv. Men det fanns ju dom som försökte, t ex Tordenskiöld. Läs gärna mer!

2018-09-30 Peter Andersson

Förening:

Styrsö Sockens Hembygdsförening

Skapad av: (2018-04-15 09:19:09) Kontakta föreningen
Ändrad av: Styrsö Sockens Hembygdsförening (2019-03-14 12:41:27) Kontakta föreningen