Mer om FO Peterson


I vanliga fall publicerar vi inte anonyma bidrag i våra kanaler. Emellertid gör vi ett undantag för följande text som vi fått för publicering av en person, vars identitet vi känner, men som vill vara anonym. Petersons gärningar i Göteborg och Styrsö gör honom till en intressant person och att han tillbringade många somrar med familjen i Villa Berghem här på Styrsö gör att vi publicerar artikeln, med reservation för uppgifternas riktighet. Artiklar med liknande eller kompletterande berättelser om FO Peterson finns att läsa på wikipedia.se och fop.se.

Styrsö 2018-07-12
Ulla Herlitz
Ordförande i Styrsö Sockens Hembygdsförening

FO Peterson


Företagets grundare - FO Peterson har som bekant fått en egen gata uppkallad efter sig i Högsbo. En ära och uppskattning som 1988 förunnades ett 20-tal andra personligheter som verkat i Göteborg och påtagligt medverkat i dess utveckling.

FO Peterson föddes 1845 som son till murargesällen Johannes Peterson och var andra barnet av sju. Uppväxtförhållandena för de lägre klasserna på den tiden var inte de bästa, och han fick därför sin knapphändiga skolutbildning i Willinska Fattigfriskolan vid Stampgatan.

Vid nio års ålder började han på byggnadsarbetsplatserna och vid elva sattes han i murarlära. Nitton år gammal avlade han gesällprov för sin arbetsgivare, byggmästare P J Rapp. Efter en tid blev han sedan verkmästare hos densamme.

På 1870- och 80-talen började Göteborg att växa ur sin småskalighet. Från att ha varit en liten stad i stort präglad av låga och anspråkslösa byggnader, började nu den dåvarande stadskärnan med höga och komplicerade stenbyggnader att växa fram.

Byggnationen vid den tiden sköttes av två kategorier byggnadsfirmor, dels de många små som uppförde de mindre byggnaderna, främst de klassiska landshövdingehusen i de dåvarande förstäderna och dels de tre kända storbyggmästarna P J Rapp, A Krüger och J Dähn, som alla tre från början var inflyttade murare från Tyskland.

I denna begynnande omvandling av staden, startade FO företaget 1870 och i Magistratens tillståndsbevis står det att "Murargesällen Frans Oskar Nikolaus Peterson har ämnat att här i staden utöfva Mur- och Byggmästaryrket", samt vidare att t f regementspastorn vid Kongl. Göta Artilleri Regemente vitsordar "att bemälde Peterson var född 5 februari och åtnjöte medborgerligt förtroende".

Svårigheterna i starten var stora och företaget var nära nedläggning, men efter den klassiska målsättningen att "här skall inte göras konkurs, utan här skall arbetas" övervanns bekymren. I slutet av 80-talet startades också egen arkitektverksamhet.

Med tiden fick FO ett respekterat namn inom branschen och i staden, varför han så småningom kom att ägna sig åt samhällets uppbyggnad på andra plan. 1883 var han med om att starta Tekniska Samfundet och runt sekelskiftet ingick han i den Kongl. Kommitté som fick till uppgift att utforma en ny byggnadsstadga för rikets städer.

Inom kommunalpolitiken blev han ledamot i bl a kyrkofullmäktige, kyrkonämnden, stadsfullmäktige och drätselkammaren samt en hel del andra uppdrag i stadens tjänst. Även i sammanslutningar utanför det kommunala området medverkade han, t ex inom Dicksonska stiftelsen och i styrelsen för Göteborgs och Bohusläns Sparbank.

1869 gifte sig FO med Fredrique Svahn och med henne fick han åtta barn, varav två gick bort i unga år. Två av sönerna, Rudolf och Sven upptogs i företaget 1902, varvid namnändring skedde till F O Peterson & Söner. Sönerna tog sig sedan familjenamnet Steen (ej släkt med dagens entreprenör T&E Steen).

Under sina verksamma år uppförde FO flera kända byggnader i Göteborg, bl a Riksbanken och Grand Hotell Haglund vid Södra Hamngatan, Navigationsskolan (nuv. Sjöbefälsskolan), Gamla Handelsinstitutet vid Läroverksgatan, Televerket vid Kaserntorget (kontraktssumma 740.000 kr), Göta Artilleriregemente vid Kviberg, Oskar Fredriks kyrka, Örgryte Nya kyrka, Försäkrings AB Svea (nuvarande Universitetets klassiska institution) vid Västra Hamngatan, Härlanda fängelse, Göteborgs Slakthus, Landsarkivet samt slöjdföreningens skola (nuvarande Konstindustriskolan).

Nordpolsfararen S A Andrées ballonghus uppfördes vid Johannesplatsen för att sedan plockas ned och fraktas till Spetsbergen för återuppsättning. Sveriges första elementbygge?

Utanför Göteborg uppförde företaget bl a Göta Trängkår och Livregementets Husarer i Skövde samt Älvsborgs Regemente i Borås samt stadens rådhus.

FO bodde med familjen till största delen i huset vid hörnet Värmlandsgatan/Andra Långgatan, i närheten av förrådet och snickeriverkstaden på Tredje Långgatan. Företagets kontor flyttade i början av seklet till Kyrkogatan.

FO beskrivs som en människa med humor och som hade lätt för att ta folk, men hade i botten en korrekt framtoning med stora krav på sin omgivning men mest på sig själv. 1913 gick han ur tiden på Styrsö, där familjen hade sin sommarvistelse.

I skrivande stund (1989) lever hans verk vidare 119 år från grundandet under ledning av fjärde generationen och har en unik särställning mellan de stora och delvis multinationella byggjättarna och de mindre och mycket små. Alla olika företagstyper som måste finnas och som kompletterar varandra.

​​​​​​​>> Tillbaka till huvudartikeln om FO Peterson >>​​​​​​​


 

Editerad av: Peter Andersson (2019-05-11 09:20:27)