Efter mycket fram och tillbaka kom byggandet av en rekorderlig karantänsstation på Känsö igång. Det var kostsamt och tiderna var dåliga, men det fanns fördelar som övervägde kostnaderna. Det första byggnadsåret 1816 uppfördes fem karantänsbyggnader. Innan arbetschefen, major Jacob Forsell, den 30 november år 1818 inrapporterade, att karantänsanstalten var färdig, hade emellertid en hel del hunnit hända. Byggnadsanslagen hade stigit efterhand – Känsö torn hade uppförts – landshövdingen hade blivit anmodad att ställa till med en stor middag på karantänsanstalten för samtliga utländska konsuler (beskriven nedan), för att dessa skulle få se ”denna sköna och kostsamma inrättning” – 1817 års arbetskommendering hade hemförlovats i oktober år 1817, därvid varje man erhållit två riksdaler i gratifikation samt skolagningspengar – resterande arbeten hade utförts av 60 man från Elfsborgs regemente.När anstalten avsynades den 29 maj år 1819 kunde konstateras att byggnadskostnaderna uppgått till 79.875 riksdaler banco. Nära femtio år hade alltså karantänsanstalten fått dragas med icke ändamålsenliga byggnader och provisorier på de flesta områden. Men nu låg där en permanent karantänsinrättning!
Känsö spelade en viktig roll i internationellt samarbete – inte minst under byggandet av den nya karantänsstationen 1816-18. En korvett från Ottomanska riket hade anlänt med varor ombord för att erbjudas på den svenska marknaden. Förhandlare ombord var Ismael Gibraltar, generalagent för Muhammed Aly Pasha, vicekung av Egypten. Ottomanska riket var vid denna tid en stormakt vid Östra Medelhavet och den nye svenske regenten, Jean-Baptiste Bernadotte, var angelägen att få igång handel efter de dåliga åren efter 1809, då vi mist hela riksdelen Finland.
Korvetten Najaden 1835 (Wikipedia)
Etersom pest hade utbrutit i Alexandria varifrån skeppet kom, ålades korvetten under kapten Hafiz Aly en lång karantänsvistelse vid Känsö. Det var problematiskt med lasten som kunde vara smittad och extraordinära åtgärder fick sättas in. Karantänsmästare Backman blev uppmanad av karantänskommissionen att hitta en ersättare – jaktlöjtnant Carl Rydell (sedermera värdshusföreståndare på Känsö) – till sitt arbete och i stället helt ägna sig helt åt karantänen av Africa, vilket syns i arkiven då karantänen för Africa är skild från övriga karantänsärenden.
Längre fram på hösten medan Africa fortfarande låg kvar anordnade landshövdingen, Axel von Rosen, en ståtlig invigningsfest av karantänsanläggningen oaktat att den inte var till alla delar färdigställd. Det blev en hejdundrande fest bland annat viceamiralen och såväl utländska som inhemska dignitärer. Öbor från närliggande öar skall även ha närvarat eller åtminstone iakttagit festligheterna. Detta har påpassligt beskrivits i Carlscrona Weckoblad (!) den 11 oktober 1817. Forskaren Oscar Karlsson har gett oss ett särtryck av en antologi som beskriver fakta och tidningsartikeln. Hela särtrycket kan hämtas här.
Men innan detta verkar karantänskommissionen stått inför ett svårt val, antingen bränna Africas last när de kom till Känsö eftersom den kom från pestsmittade Alexandria eller låta den anlöpa en annan karantänsstation i ett annat land. Det andra alternativet skulle svårt skada den dyra och inte ännu färdigställda karantänstationens rykte och att bränna den Egyptiske Vicekungens general-agentens last var också otänkbart. I stället använde man ett temporärt magasin för Africas last i form av provisorisk byggnad. Efter karantänen hölls festen. För övrigt så varade den egyptiske generalagentens besök en längre tid och han köpte kanoner, gevär och kulor för vicekungens räkning.
”Carlscrona Weckoblad Lördagen den 11 okt 1817
Götheborg d. 1 Okt.
Efter 44 dagars karantän, under hwilken tid ingen enda man warit sjuk ombord, fick det i Känsö liggande, från Alexandria kommande skeppet Afrika, fördt af Kapt. Hafiz Aly, sistl. Söndag sin praktika (tillstånd att insegla i hamnen), hwarefter besättningen med glädje begagnade tillåtelsen att gå i land, och kan man ej för mycket berömma det ordentliga uppförande denna blandning af åtskilliga nationer iakttager, hwilket bewisar en ombord rådande god disciplin.
Den stormiga wäderleken hindrade i söndags werkställigheten af en på Känsö tillämnad högtidlighet, hwilken först förleden gårdag gick för sig, på följade sätt:
Omkring kl 11 f.m. ankom till Känsö hamn Chefs-Slupen Droust, ombord på hwilken befunno sig: Landshöfdingen m.m. herr Grefwe von Rosen, herr Admiralen m.m. af Wirsen, Samtlige Ledamöter i Karantänskommissionen, m. fl. herrar militäre och civile embetsmän, äfensom v. Konungens af Egypten General-Agent herr Ismael Gibraltar och Löjtnanten Effendi, samt utländske makters härwarande konsuler och åtskilliga andra ståndspersoner, hwilka, sedan de tagit alla på Känsö, dels redan färdiga, dels under byggande warande karantänsinrättningar i ögnasigte, undfägnades med en af Kongl. Karantänskommissionen föranstaltad middagsmåltid, wid hwilket tillfälle det Kongl. Husets höga skålar, af Landshöfdingen m.m. Herr Grefwe von Rosen proponerade, med lifligaste enthusiam, under musik och salutskotts lossande, druckos, hwarefter åtskilliga andra för tillfället lämpliga skålar anbragtes.
Efter slutad måltid undfägnades den på Känsö förlagda arbetskommendering, med extra förtärning, och räcktes så wäl herr Grefwen och Landshöfdingen som herr Admiral af Wirsen och flera andra herrar officerare och ämbetsmän begifwa sig till den kasern der berörde arbetskommendering är inlogerad, och der de med ofta förnyade hurrarop blefwo emottagne.
Kl. 6 på e.m. afseglade hela sällskapet åter på chefsslupen Droust och saluterades, så wäl då kom wid ankomsten, icke allenast af det på Känsö befintliga Batteri, utan äfwen af den i hamnen liggande Turkiska korvetten.
En ansenlig mängd åskådare, så wäl från staden som kringliggande öar, ökade den liflighet, hwartill denna nya högtidighet haft anledning; och säkert skal denna dag länge blifwa i friskt minne hos alla Känsö inwånare, hwilka aldrig kunnat föreställa sig, dels att komma i så direkt förhållande med åtskilliga orientaliska folkslag, dels att på så kort tid se byggnader uppstiga ur hafwet, hwilka kunna jemföras med de bästa i sitt slag uti Europa.”
Känsö 1853
Peter Andersson 2023-04-27
Källor: Carlscrona Weckoblad, Styrsö Socken (Odenbratt), Lars Öberg, Oscar Karlsson, Ulf Wolgast