Herman Kunze – den tidstypiske Brattenpampen
Herman Kunze var i hög grad ett barn av sin tid - det sena 1800-talet med dess nyföretagande och punschverandor. När han föddes 1863, kan det dock inte sägas ha varit med silversked i munnen. Uppvuxen i Gävle i en krögarfamilj gjorde han sedan under några år handelspraktik i bl a Jönköping och England, innan han etablerade en handelsrörelse i Göteborg, som mest sysslade med smörexport.
Den unge handelsmannen visade sig tidigt vara en skicklig nätverkare, långt innan detta begrepp var uppfunnet. Politiskt intresserad verkade han både lokalt och på riksplanet som ledamot i riksdagen och Göteborgs stadsfullmäktige. Han fanns med bland initiativtagarna till både Fosterländska förbundet och Allmänna valmansförbundet, föregångare till dagens Moderaterna. Mest engagerad var han i politikens ekonomiska och organisatoriska sidor. Exempelvis var han i mer än trettio år kassadirektör i högertidningen Morgonposten. Han satt vidare på tunga uppdrag i sin egenskap av privat fastighetsägare. Dessutom hann han vara aktiv i ordenslivet.
Den person som förde den upptagne unge mannen till Styrsö var den blivande hustrun Hildur. Hon var dotter till storbyggmästaren Anders Johansson, som var en av dem som mot slutet av 1800-talet uppförde vad som kallas Stenstaden (Vasastaden) i Göteborg. Vid denna tid utvecklades Styrsö Hafsbad till ett inneställe för stadens framgångsrika företagare. I anslutning till badanstaltens anläggningar uppfördes sommarvillor med stora utrymmen och mycket snickarglädje.
Anders Johansson nöjde sig inte med att bygga bara en grosshandlarvilla. På ett större markområde vid Braviksstrand anlade han utöver sitt eget hus en villa för vart och ett av barnen. En av dessa, Villa Högsäter med grönglaserat tegeltak, tillföll Hildur i samband med giftermålet med Herman Kunze.
Väl ankommen till Styrsö dröjde det inte länge förrän Kunze var djupt inblandad i maktspelet kring Styrsö Hafsbad. Han utsågs till verkställande direktör i bolaget 1903. Några år senare valdes han även till ordförande i Arbores, som var ett slags ordenssällskap för semestrande sommarbor med uppgift att svara för öns försköning och umgängesliv.
Under trettio års tid var Herman Kunze den som skulle allt bestyra på Bratten. Han startade ett rederi och bedrev "ångbåtskrig" för att få ordning på skärgårdstrafiken mellan Göteborg och Styrsö. Han tvistade med Kustsjukhuset om rätten till de blygsamma vattentillgångarna på ön. Särskilt känsligt var att förmå de starkt nykteristiska kommunalmännen att medge hanterliga utskänkningsbestämmelser. Kort sagt, Herman Kunze dominerade tillsammans med sin svåger och granne Viktor Forshell som beslutsfattare och stilsättare för öns sommarboende.
Man kan undra över vad som fick Herman Kunze att så hårt och så länge engagera sig i administrationen av badortslivet. Man blir inte populär på att fastställa biljettpriser och tidtabeller eller att utfärda ordningsföreskrifter och driva in medlemsavgifter. Styrsö Hafsbad blev heller aldrig någon god affär.
Kunze klagade med tiden allt mer över bristen på uppskattning från styrsöbornas sida. Särskilt missnöjd var han över klagomålen mot hans insatser för sommargästernas bästa. Kunze fortsatte sommartid att åka "direktörsbåten" kl 08.25 in till stan för att komma tillbaka med turen kl 14.15. Men det framgår av hans dagboksanteckningar, som förvaras vid Regionarkivet, att han under resorna kände den växande kritiken mot hans sätt att styra och ställa.
Tiden rann helt enkelt ifrån tanken på ett reglementerat badortsliv. De förutsättningar som förelåg under glanstiden vid sekelskiftet gällde inte längre. Efter en nedgångsperiod under krigsåren 1914-18 krävdes det tillskott av kapital. Men även för en smörexportör blev det sämre tider. I mitten av 1930-talet lämnade Herman Kunze som den siste i sin släkt Styrsö med dess otacksamma sommargäster.
Som Brattenpamp och allt-i-allo hade han dock sin prägel på ön. Än idag ser vi spåren av den verksamhet han byggde upp och svarade för. Minnet levde kvar länge. När min far några år in på 1940-talet förvärvade Villa Högsäter kallades den aldrig något annat än konsul Kunzes villa på Bratten. De nya ägarna kände aldrig att de inte riktigt kunde leva upp till det överdåd som dröjde sig kvar innanför väggarna i form av specialbeställda möbler samt porslin och kristallglas försedda med namnchiffer.
En epok var till ända.
2021-07-11 Lars Tobisson
>> Till första sidan om Herman Kunze >>
Herman Kunze