Kungsö ligger alldeles söder om Vrångö, blickar ut över Tornö och Kattegatt med sina 34 meter över havet. Några menar att gränsen mellan Danmark och svenska Västergötland gick mellan Kungsö och Vrångö, när Birger Jarl på 1250-talet annekterade vänstra stranden av Göta Älv. Men de flesta anser nog att hela Södra skärgården från Vinga ned till och med Tistlarna varit svenskt i snart 800 år.

Några som definitivt tog Kungsö till sitt hjärta var Götiska Förbundet (se faktaruta nedan). Detta sällskap ville på 1930-talet erbjuda ordensbröder och allmänheten möjlighet till stärkande friluftsliv under ordnade former. Detta fungerade bra till 1940, då Krigsmakten rekvirerade hela ön och stugorna för spaning och observation för kustartilleriet. Dagens besökare, som sköna sommardagar kan komma i hundratal, kan beskåda endast stengrunderna av de byggnader som etablerades. Om allt detta berättar här Ann Dynehäll, Styrsö.

Redan i början av 1930-talet började några entusiaster inom Götiska Förbundet diskutera förvärv av Kungsö, som tillhör Vrångö skifteslag. En viss skepticism inom förbundet gjorde att det dröjde till 1933 innan man kom överens med Vrångö om att arrendera ön. Ett arrendekontrakt på 25 år, med rätt att uppföra byggnader, skrevs. Avgiften var 100 kr/år de första tio åren och 200 kr/år de därefter följande.

Syftet var att använda ön till rekreation, sommarvistelse och sammankomster för förbundets medlemmar. Kungsö hade redan tidigare varit en oas för bad- och båtgäster och en viss oro skall ha uppstått när man förstod att Götiska Förbundet nu disponerade ön. Det skulle dock fortsatt vara fritt även för icke-medlemmar att nyttja ön. Götiska Förbundet önskade förstås gärna att de som besökte ön skulle välja att bli medlemmar.

 Kungsöstugan och Toffelbo på 1930-talet

Götiska Förbundets Kungsökommitté började nästan omgående byggnation av stenbrygga, tilläggsbrygga och ”Kungsöstugan”. Stugan, i blockhusstil, som var 6x15 meter hyste en stor samlingssal med bord och bänkar som även kunde nyttjas som sängplatser, köksavdelning (som snart visade sig vara lite snålt tilltagen), vind med sovplatser, en sovkammare och källarsal som även den inrymde övernattningsmöjligheter.

 Klicka på bilden och läs hela tidningsartikeln från 1930-talet i Bygdeband

 Utanför stora salen fanns en stor veranda med utsikt över den vackra bukten åt öster. Det planerades en bensinstation, oklart om den byggdes. Kostnaden för fastighet, kaj, planeringsarbete, inventarier uppgick till lite drygt 22.000 kronor. Mycket byggnadsmaterial, inventarier mm skänktes av medlemmarna. Förbundets sångare skänkte t.o.m. ett litet piano som ställdes i stora salen. Det klarade sig tyvärr dåligt i temperaturväxlingarna.

Kungsöstugan invigdes med stor pompa och ståt den 10 juni 1934. Man hade arbetat oerhört hårt för att hinna färdigställa allt. Snart byggdes ytterligare en stuga; ”Toffelbo”. Färskvatten pumpades från en åder på ängen framför stugan. Styrsöbolaget anlöpte Kungsö med ångbåt med en daglig förmiddagstur och en eftermiddagstur, åtminstone första åren

Första sommaren var sovplatser endast tillgängliga för Götiska bröder. Konsekvensen blev naturligtvis att deras familjer semestrade på annat håll. Till sommaren 1935 hade man kommit på bättre tankar och även fruar var välkomna att övernatta i ”dampaviljongen”.

Kungsöstugan och tillhörande Toffelbo tycks ha fungerat som ett ”badhotell” med restaurang/kafé och övernattningsmöjlighet för medlemmar. Det fanns också möjlighet till egen camping. Besökarna verkar ha njutit av sol, bad, fiske och friluftsliv. Prislistan säger att inackordering med tre måltider kostade 4,50 kr/dygn, endast logi 1,50. För tillfälliga gäster erbjöds t.ex. söndagslunch för 1,75 eller omfattande smörgåsbord för 2,25. En slät kopp kaffe fick man för 35 öre.

De följande sex åren nyttjades Kungsö på det sätt man hoppats och ön verkar ha varit välbesökt och till stor glädje både för medlemmar och icke-medlemmar. När andra världskriget kom sorterades ön in under krigsmaktens kustförsvar.

Nya tider - nya intressen
När Götiska Förbundet efter kriget återfick dispositionsrätten till sina stugor blev inget sig likt. Intresset för Kungsö bland medlemmarna hade minskat drastiskt. De flesta besökarna var nu båtburna icke-medlemmar. Det talas bl.a. om att det var krångligt att ta sig till ön utan egen båt och att det modernare konceptet med ”bilsemester” nu konkurrerade med den något spartanska och isolerade tillvaron på Kungsö. Hela tanken med Kungsö tycks ha glidit Götiska Förbundet ur händerna och man lyckades inte få sina medlemmar att hitta tillbaka till ön i samma omfattning som före kriget.

1959 gick arrendet ut och trots idoga försök att hitta olika lösningar för att förlänga arrendet eller åtminstone bevara byggnader och bryggor så misslyckades man. Förhandlingarna verkar ha varit mycket infekterade och orsakade även en del skriverier i tidningarna. Från Götiska Förbundets sida lägger man förstås stor skuld på Vrångö för att ingen lösning nåddes (Vrångö skifteslag delar inte nödvändigtvis den bilden). Vrångö skall inte ha velat överta byggnaderna och att riva/bortforsla dem innebar stora kostnader som Götiska Förbundet ogärna ville dra på sig. Det talades både om att skänka byggnaderna till Göteborgs Kommun eller till Vrångö (även om det senare bar emot). Till slut verkar man antingen ha bränt ner eller forslat bort allt.

Götiska Förbundet konkluderar i skriften ”Kungsötragedien” att ”Meningslösheten har firat sin triumf”.

Det enda som står kvar idag är de bägge husgrunderna som väckte mitt intresse när vi besökte Kungsö. Nu vet både jag och du som läst ända hit historien bakom dem. Hoppas att det var till nöje!

2020-09-20 Ann Strandhäll

Fakta om Götiska Förbundet
I början av 1800-talet växte fram en känsla för nationell samhörighet i många delar av världen. Efter förlusten av Finland 1809 uppstod i Sverige en rörelse med nationalromantisk patriotism som bärande idé. Götiska Förbundets ordenssällskap etablerades 1815 och dess ordensborg blev Skansen Lejonet i Göteborg. Förbundet värderar redlighet och civilkurage och verkar med historisk återkoppling för stärkande av höga värden. Nämnas bör Götiska Batteriet vid Oscar II:s fort som förbundet samlade medel till och etablerade som stöd för Göteborgs försvar vid förra sekelskiftet. Ett antal minnesmärken som nedan har satts upp till påminnelse om broderskap och forna bragder.