I dessa dagar pågår den stora nybyggnaden av klubbhuset vid Amneviksvallen. Efter snart 100 år har det stora intresset för frisksport och fotboll resulterat i denna imponerande satsning

Fotboll var i början av 1900-talet den sport som snabbt växte fram på orter där det började finnas tid över för även sådant som inte var arbete eller universitetsstudier. På Bratten hade sommargästerna startat SKS – Styrsö Kappseglings Sällskap 1917, men öborna hade tillräckligt med att vara på havet och fotboll passade bättre.

Svenska Fotbollförbundet bildades 1904 och allsvenskan startade 1924. På Styrsö samlades ungdomarna ibland på den lutande planen vid Sundkällan nedanför Stora rös, men snart ordnade man en plan vid Kålkärr ovanför Sandvik. Där fanns också en dansbana och café som användes långt fram i tiden. En del av biljettintäkterna gick till fotbollsklubbens kostnader.

 Bild mot norr från Kålkärrsberget 1950 då föreningen Styrsö vänner ordnat en sommarfest

Planen ovanför Sandvik togs i bruk 1925 då den 14-årige Gösta Bohman ryckte in och spelade för oss mot ett lag från Björkö. Bohman spelade sedermera framgångsrikt i IFK Göteborg, men är inte identisk med den kände politikern, fastän de är födda samma år.

SIK var föregångare till SBK
Styrsö bollklubb instiftades 1936 med Axel Andreasson som ordförande, men dessförinnan hade seriespel förekommit i SIK, Styrsö Idrottsklubb, som var ansluten till Svenska Fotbollförbundet. Matcherna spelades på Sandviksplanen, men ekonomin hankade sig fram, trots att många hjälpte till. Spelarna fick betala själva för att betala för domare och annat. Under 2:a världskriget var verksamheten mer eller mindre nedlagd.

Det blev nystart för SBK 1943, men nu var Sandviksplanen hotad eftersom marken skulle användas till bostadsbyggande.

Potteplan
Under beredskapen hade militären röjt ett område vid övergången till Lilla Rävholmen (Pottan) där ett kraftfullt kustförsvar hade etablerats. Platsen hade inte reglementsenliga mått, men det fick duga i brist på annat.

 Omklädning utomhus

En särskild historia är att man behövde omklädningsrum och efter freden 1945 fick klubben överta en barack som hade använts i Byn av Hemvärnet. Nu samverkade ö-gemenskapen och monterade ner baracken och transporterade den på en pråm sjövägen till Rävsund. Vattnet sista biten var för grunt, så baracken fick lämpas i vattnet och flyta i land. Nu hade man fått sina efterlängtade omklädningsrum.

 Omklädningsbarack vid Potteplan

Lång väg till idrottsplatserna
Till Sandviksplanen var det på sin tid kanhända normal väg, men både Potteplan och Amneviksvallen ligger en bra bit från skärgårdsbåtarnas angöringsplatser. Innan gångstigen till Potteplan anlades av Stigfinnarna fick åskådare promenera upp förbi Korsedammen och hela vägen genom skogen till Rävsundet. Till Amneviksvallen fick man passera den raka vägen – allén rätt över Stora Ängen, så lite höger/vänster och sedan upp över en liten bergsstig fram till planen. Lilla Byvägen var då som nu stängd. Körvägen till Amneviksvallen anlades först 1969 när den nya Halsviksängen dragits fram.

Amneviksvallen
Men det stod klart för alla att det måste till en riktig idrottsplats om det skulle bli något av sportintresset på Styrsö. Redan 1945 började Carl Corneliusson arbetet med att leta och samla passande mark. Innanför den grunda Amneviken fann Carl ett stycke mark som ägdes av familjen Friberg och Fhagers på Donsö. Dessa marker kunde förvärvas och den tredje ägaren, konsul Gustaf Sandström, som 1937 donerat mark och kapital till Hembygdsföreningen, överlät genom gåva sin del som värderades till 14.800 kronor. Tråkigt nog fick Sandström inte se den färdiga fotbollsplanen, eftersom han avled 14 dagar efter gåvan.

En olustig incident vid samlandet av marken för planen förföljt oss in i våra dagar. Planens allra västraste del – 16 meter bred – ägdes av några donsöbor, som först inte ville överlåta marken till något så syndigt som fotboll (på söndagarna). Ända fram till 1952 höll man på med förhandlingar och det var även tal om expropriation. Köpeavtalet som till slut upprättades lagfördes inte på ett helt korrekt sätt varför SBK 2022 ansökte att Lantmäteriet skulle fastställa köpet på befintliga handlingar. Den statliga byråkratin slog emellertid till med full kraft och åstadkom en onödig förrättning som debiterades klubben med 57.000 kronor. Trots överklagande tvingades klubben ta medel från verksamheten och betala fakturan jämte egna konsultkostnader. Vi får vissa bidrag från staten, men det hela påminner om Runebergs Kulneff – ”Han kysste och han slog ihjäl med samma varma själ.” Mycket slit för klubben att jaga in dessa extra 57.000 kronor!

Att anlägga en fotbollsplan i vildmarken kostar mycket, men ansträngningarna på 1950-talet att få fram kapital var fortsatt stora hos styrsöborna. I den ursprungligen planen ingick löparbana, läktare och klubbhus. Tipstjänst hade lovat att bidra med pengar under förutsättning att kommunen också ställde upp med ekonomiskt stöd. Det blev inga kommunala pengar och bidraget från tipstjänst frös inne.

Arbetet med planen hade redan påbörjats. Skulderna var stora och utsikterna dystra, men det var ingen som gav upp. Röjning och schaktning gjordes först för hand, men så småningom hyrdes en grävmaskin in. Det kostade 10.000 kronor som lånades i bank. En grupp damer erbjöd sig att ansvara för lånet och bildade en syförening som såg till att det fanns pengar när det var dags att amortera.

Efter flera års slit – allt fick bäras för hand över bergen – stod Amneviksvallen klar i augusti 1953. Invigningen skedde med tal av Harry Hjörne – Göteborgs-Postens ägare och chefredaktör – som hade sommarhus på Bratten. Han skänkte också ett vandringspris till lagen i Södra skärgården. Den första matchen spelades mellan Styrsö och Öis, där bl a Agne Simonsson deltog.

Klubbhus
Till invigningen hade man lyckats åstadkomma ett litet klubbhus med två omklädningsrum samt ett litet för domaren. Ca tio år senare hade man fixat el och en brunn för vatten till ett nytt duschutrymme på baksidan av klubbhuset.

 Klubbhuset vid invigningen 1953

I slutet av 1960-talet var det dags för nästa projekt. En nyvald styrelse som dominerades av ungdomar beslöt då att det skulle byggas en dansbana vid Amneviksvallen. Efter diverse rundturer i byråkratin fick SBK bygglov. Man fick i sammanhanget nys om att det stora hotellet på Bratten skulle rivas och dess golvbrädor passade fint till dansbanan. Det mödosamma arbetet att bryta loss brädorna och frakta fram materialet tog vid – den nuvarande vägen byggdes först 1969.

Dansbanan blev snart omtvistad. En del hävdade att de stördes av musiken och av skrålande ungdomar. Andra ansåg att dansbanan, som låg bakom nuvarande klubbhuset, var en tillgång. Efter några år reducerades tillståndet från sex till tre danskvällar om året och 1995 revs dansbanan.

Nytt klubbhus
Ett för SBK mycket viktigt beslut fattades i slutet av 1979. Då bestämdes det att klubben skulle bygga att nytt klubbhus eftersom det som fanns inte höll måttet. Dåvarande ordföranden Bosse Carlsson och ytterligare några eldsjälar drev på för att klubbhuset skulle bli verklighet. Klubbhuset kostade drygt en halv miljon kronor att bygga. Det finansierades bland annat genom att 100 personer åtog sig att betala 200 kronor om året tio år.

1981, efter åtskilliga frivilliga arbetstimmar, innehöll nu klubbhuset förutom funktionella omklädningsrum också samlings- och festlokal och innebar ett lyft för SBK som nu fick en rekorderlig bas för sin verksamhet.

 Klubbhuset efter nybyggnad 1981

1995 byggdes klubbhuset till än en gång och blev nästan dubbelt så stort som tidigare. Även det projektet blev nöjsamt, tack vare stora insatser av föreningens medlemmar. Åtskilliga helger och kvällar "offrades" för att tillbyggnaden skulle bli verklighet. Förutom rejäla samlingslokaler, omklädningsrum, kök, kontor, kiosk innehöll klubbhuset nu också bastu och motionsgym. Som en parantes kan nämnas att Amneviksvallen 7 oktober 1995 tillfälligt fick status som allsvensk arena. Det var två av de klassiska damlagen, Jitex och Öxabäck, som möttes. Öxabäck vann med 4-1.

 Klubbhuset vid midsommar 2017

Efter framgångsrika år pågår för närvarande (2024) den senaste stora satsningen med klubbhuset. Med projektet som nu inletts tar Styrsö BK ett stort kliv framåt i engagemanget för lokalsamhället och skapar nya möjligheter till en aktiv, social och sundare fritid för de boende på ön.

• Klubbhuset byggs ut och tillgänglighetsanpassas
• Nya lokaler skapas för träning och sammankomster
• Nya utomhusarenor byggs för både barn och vuxna
Med det nya utegymmet har alla med funktionshinder möjlighet att bedriva fysisk träning. Härigenom ger vi fler grupper chansen att bedriva fysisk träning och idrott utomhus året runt.

Även om fotbollsplanens läge stabiliserat sig efter invigningen 1953, så har behovet av bollplan nära skolan alltid existerat. Särskild ungdomsfotboll bedrivs inte direkt inom SBK utan genom SSIK. 1992 förbättrades träningsmöjligheterna radikalt för fotbollsklubbarna i Södra skärgården. Då invigdes grusplanen vid Styrsöskolan som hade tillkommit genom ett nära samarbete mellan SBK, Donsö IS och Vrångö IF som inleddes när Södra skärgårdens idrottsklubb – SSIK – bildades 1988. Grusplanen kompletterades så småningom med elljus och det innebär att den kan användas hela året. Dessvärre har planen inte kommit till användning som tänkt utan fotboll spelas i flera åldersklasser på dels Kohagenplanen vid Kalvhagen, som anlades på 2010-talet genom stora ansträngningar. Även på den nya multiarenan vid Amneviksvallen, samt inomhushallen på Donsö. Det bedrivs verksamhet för ungdomar i kombinerade lag mellan 7 och 16 år samt gemensamt damlag. I mån av ledare som engagerat sig har man haft innebandy, dans och annat.

Verksamheten understöds av det statliga LOK-stödet, liksom av Bingoalliansen som är inriktat mot föreningarnas ungdomsverksamhet. Och givetvis sponsring från framsynta donatorer. Numera är det stort intresse för främst fotboll som intresserar den uppväxande generationen.

Inte bara fotboll och sport
Genom åren har Amneviksvallen med sitt klubbhus inte bara varit centrum för fotboll och idrott. Det har funnits sektioner för både bågskytte och innebandy, samt bordtennis och badminton. Man erbjuder numera gruppträning i flera olika former – för bättre kondition, funktionell styrka och ökad kroppslig smidighet, t ex zumba, yoga och vattengympa i lokaler även utanför Amneviksvallen. Några år hade man simskola i Uttervik. Verksamheterna bedrivs i regel inte i egen regi, men man samverkar med lokala instruktörer och stöder dessa med klubbens styrka.

SBK:s engagemang utanför den rent idrottsliga horisonten växer stadigt; Bryggdans, kräftfestival, midsommarfirande, och kulturaftnar och tomtepromenad vid jul. Bryggdansen på Tången startade 1990 och är nu en tradition som varma sommarkvällar lockar 100-tals besökare. Det har förekommit hamnfestival i Sandvik och knallemarknad på Amneviksvallen. Stigfinnarna är en egen sektion som under SBK:s paraply anlägger och underhåller promenadvägar med mera på ön. Se artikel!

Ibland arrangeras after-work för medlemmarna där en underhållande quizz lockar till skratt. Med lite tur kan man få höra Styrsö Hotlips spela ukulele, liksom besöka seriösa föredrag. 2023 genomfördes en välbesökt bokmässa där lokala och andra författare visade upp sina alster.

 Bokmässan 2023

Samlingslokalen är öns största och medger festarrangemang eller större gruppsammankomster. Väldigt spännande är det ”Ruben Östlund-rum” som håller på att byggas i det nya klubbhuset. Tanken är att sporra skolelever att lära sig filmkonsten och kanske få fram god filmunderhållning och konstnärlig utveckling.

Damfotboll
Något skall sägas om damfotboll som blev populärt under 1970 och 1980-talet. Öxabäck, Jitex, Anette Börjesson och inte minst Pia Sundhage medförde uppsving för damfotbollen. SBK:s damer kämpade förtjänstfullt, men engagemanget i näst högsta divisionen krävde mer ekonomiska resurser än SBK kunde frambringa. Numera driver SSIK ett damlag, gemensamt för hela Södra skärgården.

Ständig kamp för ekonomin
På 1930-talet var medlemsavgiften 25 öre i veckan och det var ett drygt jobb att samla in avgiften. Vi fick stöd av syföreningen och vår damklubb sålde som det man producerat. Dessa årliga auktioner betalade av ett lån på 15.000 kr och visade vägen för sponsorer som fortfarande är en god del av intäkterna. Nya tider med Bingo och Bingolotto ger också tillskott. Stora belopp från EU via glesbygdsstöd i Jordbruksverket har inkommit under årens lopp. Utgifterna är ändå betydande för föreningen i driftskostnader och ersättning till domare, resor och spelarkläder. Ett normalår omsätts ca 1 miljon kronor – tillkommer investeringar i t ex det nya klubbhuset.

Idrottsföreningen i tiden
Under det senaste seklet har idrott, främst med rötterna i fotboll, fostrat unga människor till kamratlig samvaro. Ävenså i Göteborgs södra skärgård. Många framsynta människor har lagt ned kropp och själ i detta arbete och många namn borde nämnas, men här skall inte värderas några särskilda, utan det riktas ett varmt tack till alla dem som bidragit.

Mycket har ändrats på 100 år – inte minst möjligheterna till meningsfull fritid och dagens unga och gamla har god chans till gott kamratskap genom SBK:s många verksamheter. Man kunde hoppas att verksamheterna skulle nå alla – speciellt unga – så att lusten att markera egna revir vore mindre. Då som nu kräver det goda och nyttiga att föräldrarna har kraft att ställa upp. SBK:s devis ”Vi gör mer för fler” är värd att hedra för alla i Södra skärgården.

2024-10-26 Peter Andersson

Källor: Jubileumsskrifter 1986, 1996, 2016, verksamhetsberättelse 2023, samtal med Bosse Carlsson och Kristian Wake. Bilder Lasse Pettersson

>> Sida med fler bilder >>

  Nuvarande ordförande Bill Werngren till höger och Bosse Carlsson - mångårig funktionär