Att fasta är en olägenhet som prästerskapen i alla tider ålagt sina församlingar. Andemeningen är att ge människorna tillfälle till andlig förnyelse och botgöring. Religiösa förebilder är judendomens traditioner och bibelns berättelse om Jesus 40 dagar i öknen. Vissa förordar fasta som en renande process för kroppen som ger förnyade krafter.

Den kristna fastan
Direktiven om fasta har luckrats upp över tiden. Numera gäller mest att avstå från kött och att inte äta före klockan 12. Att hoppa över frukost är enligt många dietister en fördel för kroppen, för det trimmar matsmältningssystemet. Söndagar är inte fastedag, men å andra sidan är alla fredagar året om fastedagar, då kött skall undvikas.

Fastlagen
Som mycket annat i kyrklig tradition styrs våren av påsken. Det är en vårfest som har släktskap med den judiska ”pesach” och blev allt viktigare då biskoparna förlade tidpunkten för Jesu död till påsk. Man bestämde att påskdagen skulle vara den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Dagen kan alltså variera mellan 22 mars och 25 april i Västvärlden.

Fastan gäller i 40 dagar före påsk och börjar med askonsdagen. Dagen före är fettisdagen och är en dag av frosseri för att bereda sig för fasteperioden. Denna dag och dagarna före kallas för ”fastlagen”, vilket vi kan notera i ”fastlagsbulle”, som numera förekommer hela vintern i vårt land. Det är en kaloribomb av vetebröd, socker och grädde. På svenska har bullen ofta namnet "semla", som kommer av tyskans Semmel, som i sin tur kommer av latinets simila – särskilt fint vetemjöl. ”Hetvägg” kallas det när man serverar bullen i varm mjölk och det sägs att vår kung Adolf Fredrik var så förtjust i rätten att han föråt sig och avled av detta 1771.

I andra länder, företrädesvis söderut, firas fastlagen med omfattande karnevaler. Ordet karneval är från italienskans ”carne levale” som kan översättas med ”ta bort kött”. I Centraleuropa kallas firandet för ”Fasching”.

Semla med mandelmassa                    Fasching i Köln, dagen före fettisdagen

Fasta i islam
Även inom islam har fasta uppmärksammats som ett medel att lära sig tålamod och ödmjukhet och öka sitt medvetande om religionen. Det handlar om ramadan, den heliga fastemånaden. Tidpunkten är den nionde månaden i det gregorianska (månkalender) året och förskjuts 11 dagar varje år. I år (2024) börjar ramadan den 11 mars och 2025 den 1 mars.

För de rättrogna gäller att helt avstå från mat och föda (även vatten) medan solen är uppe. Men varje dag efter att solen gått ned är det fritt fram att äta – gärna i sällskap. Det gäller även kött (inte gris) som slaktats enligt halal. Före gryningen kan man också äta en måltid. För muslimer i norra Sverige är det problem där solen ibland inte går ned på natten. Därför är det tillåtet att tillämpa samma tider som i södra Sverige.

Ramadan är mycket viktig inom islam. Den som bryter fastan dagtid offentligt döms till stränga straff. I stället för fastlagsfest före firar muslimer ”Eid al-fitr” dagarna efter att ramadan är slut.

Även i andra religioner – särskilt österländska – har de religiösa ledarna förordat fasta vissa perioder.

Vi avslutar vår lilla berättelse med att erinra om verklig expert inom semle-området, nämligen Ture Sventon. Denne Åke Holmbergs eminente detektiv hade ju den lasten att vara beroende av semlor – ”temlor” – enligt Sventon. Dessa gick att köpa året om på Rosas Konditori på Tegelbacken. Trivsam läsning!

2024-02-18 Peter Andersson